För mer än var tredje kvinna och flicka i Europa är våld verklighet

JÄMSTÄLLDHET I dag uppmärksammar vi den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Det är en viktig dag, eftersom vi fortfarande har en lång väg kvar mot ett tryggt samhälle och trygga hem för kvinnorna i Europa.

Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen djupt rotat i könsstereotyper och ojämställdhet mellan kvinnor och män. Det förekommer i alla länder, kulturer och samhällsgrupper och är oberoende av socioekonomisk status.

För mer än var tredje kvinna och flicka i Europa är våld verklighet – de skadas fysiskt, sexuellt och psykiskt. Detta påverkar deras välbefinnande mycket negativt och hindrar dem från att delta i samhället fullt ut. I slutändan är det inte bara kvinnorna och flickorna som tar skada, utan samhället i stort.

Coronakrisen har förvärrat situationen och nedstängningen av samhället, som har skett på flera håll, har lett till att offren har blivit isolerade i hemmen tillsammans med våldsförövarna, dag ut och dag in. Även om det är för tidigt att säga exakt hur stor inverkan pandemin har haft, rapporterar Världshälsoorganisationen om en markant ökning av våld i hemmet i hela Europa.

En månad in i coronakrisen registrerade vissa länder att nödsamtal från kvinnor som utsatts för våld av en nära partner ökade med 60 procent. Stödlinjer hanterade fler än fem gånger fler ärenden på nätet. Denna globala kris har både synliggjort och understrukit behovet av stödtjänster för våldsoffer dygnet runt, oavsett land.

Problemen är så omfattande att det bästa sättet att effektivt bekämpa våld mot kvinnor vore genom gemensamma åtgärder på EU-nivå – för att varje kvinna och flicka ska få samma skydd, oavsett var de bor i EU.

Av EU:s 27 medlemsländer har 21 undertecknat och ratificerat Europarådets så kallade Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

Konventionen är det första internationella rättsligt bindande instrument som fastställer ett regelverk för bekämpandet av våld mot kvinnor. Dess främsta målsättningar är att förebygga våld mot kvinnor, att skydda offer och att väcka åtal mot förövare. Att konventionen ratificeras är avgörande för att se till att långsiktiga politiska åtgärder vidtas för bekämpandet av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Det här är en banbrytande konvention, som efter att den trädde i kraft 2014 har bidragit till viktiga framsteg när det gäller skyddet av offer. I Europarådets granskning framkom att konventionen har haft en påtaglig och positiv inverkan när det gäller samhällets medvetenhet om behovet av ett snabbt agerande och ett bättre skydd för våldsoffer. Konventionen har också bidragit till att myndigheter har infört högre standarder för lagstiftning och politik. Till exempel har flera medlemsländer anpassat sin lagstiftning om våld i hemmet och sina strafflagar till bestämmelserna i konventionen. Andra har antagit särskilda lagar om våld i hemmet och justerat lagen för att förbjuda stalkning och införa ytterligare skyddsåtgärder.

Det är beklagligt att inte alla EU:s medlemsländer är parter i Istanbulkonventionen, då den så tydligt har gagnat våldsoffren.

EU-kommissionen kommer att lansera ett nätverk för förebyggande av könsrelaterat våld och våld i hemmet, senast i slutet av 2021, i syfte att stödja medlemsländerna i det praktiska genomförandet av konventionen. Detta görs för att stödja medlemsländerna och andra berörda parter i det praktiska genomförandet av konventionen, bland annat genom att låta dem utbyta bästa praxis med varandra

Det är dock allas vårt ansvar att Europas kvinnor ska kunna känna sig trygga i samhället och i hemmet. Allt börjar med förändrade uppfattningar och attityder i vardagen – i hemmet, på jobbet och i skolan. Trots årtionden av framsteg på området för jämställdhet grundar sig våld mot kvinnor i en föreställning som fortfarande lever kvar, nämligen den om mannens överlägsenhet. Ju tidigare vi lär pojkar och flickor om jämställdhet och om vikten av relationer utan våld, desto fler positiva resultat kommer vi att se. Vi måste ständigt, i alla våra sociala kontakter, utmana de stereotypa könsnormer som alltför ofta påverkar vårt beteende och våra val.

Jämställdhet är inte bara ett politiskt koncept, det är en grundläggande rättighet. Jag kommer att fortsätta att kämpa för att alla kvinnor och flickor ska kunna åtnjuta den rättigheten och leva ett tillfredsställande liv – ett liv där de kan utvecklas, leda och känna sig fria.

HELENA DALLI EU-kommissionär med ansvar för jämställdhet

I slutändan är det inte bara kvinnorna och flickorna som tar skada, utan samhället i stort.