Finska forskare letar svar på frågor om ventilation och smitta
Helsingfors och omgivande städer stänger nu offentliga lokaler. Det beslutet svarar på aerosolforskarnas uppmaningar att beakta frågor som vädring, ventilation och trängsel inomhus.
Hela Nyland befinner sig nu i den tredje och allvarligaste fasen av coronapademins andra våg, enligt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Striktare begränsningar föreslås nu för hela landskapet fram till 18.12. Alla offentliga evenemang, både inomhus och utomhus, förbjuds och inga privata tillställningar rekommenderas.
Hobbyverksamhet i grupp för barn under 12 år kan fortsätta enligt övervägande, men för äldre tonåringar rekommenderas särskilt övervägande.
Samtidigt som huvudstadsregionens kommuner nu också stänger de flesta av sina offentliga lokaler söker finska forskare svar på hur till exempel ventilation behöver hanteras för att undvika luftburen smitta.
Diskussionen om vilken roll aerosoler har för coronasmitta är fortfarande olika i Finland och Sverige.
I ett laboratorium i Tammerfors står ett specialdesignat huvud. Nästa vecka börjar det hosta. Då kan det ta aerosolforskarna en bit närmare svaret på hur vi undviker att smittas av det nya coronaviruset just via aerosoler.
Tillsammans med kolleger i både Tammerfors och Helsingfors har specialforskare Aku Karvinen vid Teknologiska forskningscentralen (VTT) just nu fokus på coronavirus och aerosoler. Studien de arbetar med utgår inte från ifall coronaviruset sprider sig luftburet, utan från att det gör det. De vill veta hur denna luftburna smitta kan undvikas.
Forskarna, som installerade en mekanisk hostningsmekanism i sitt laboratoriehuvud i tisdags, söker svar på hur luftburen smitta sprider sig i olika situationer.
– Vi borde faktiskt bekymra oss aningen mer än vad vi gör för luftburen smitta, säger Karvinen.
Han och kollegerna vill veta hur luftströmmar inomhus kan styras för att de som vistas i rummen ska undgå smitta.
– Vi frågar till exempel hur man borde ställa luftrenare för att de ska göra så stor nytta som möjligt, säger han.
"Tryggare utomhus"
De finländska myndigheterna och politikerna upprepar nu allt oftare att finländarna behöver låta testa sig, tvätta händerna, hosta hygieniskt, använda munskydd och hålla ett säkerhetsavstånd på minst en meter. Samtidigt låser huvudstadsregionens städer dörren till offentliga lokaler – det vill säga i praktiken hindrar man alltför många personer att vistas i samma rum alltför länge.
– Vi borde tala mer om vädring och om att försöka träffa varandra utomhus, för vi vet att smittrisken är tjugo gånger mindre utomhus än inomhus, till och med när vi tycker att det är helt vindstilla. Utan att förminska vikten av hygien så tycker jag personligen att man poängterar handtvätten lite för mycket.
En av de frågor som bekymrar Karvinen är årstidsbunden. Problemet stavas vinter. Torr vinterluft leder till att små droppar i nysningar och hostningar hålls torrare än under fuktigare väder – och därmed svävande.
– Man har gjort simuleringar där man har jämfört hur virus fortsätter att vara smittsamma under olika väderförhållanden och skillnaden är
så stor att den närmast förskräcker oss forskare.
Aku Karvinen hänvisar till den studie som Paul Dabisch och sjutton övriga amerikanska forskare publicerade i tidskriften Aerosol Science and Technology i september. Studien visar att 90 procent av coronaviruspartiklarna förlorar sin smittsamhet på mindre än 5 minuter om temperaturen är 40 grader, solskenet som under en klar dag vid ekvatorn och luftfuktigheten 20 procent.
Sänker man temperaturen till 10 grader behövs närmare 11 minuter för aerosolerna att förlora mesta delen av sin smittsamhet. Ju mer sol, desto sämre förhållanden för viruset.
– Det verkar som om solljuset skulle vara viktigare än temperaturen. Hur som helst har vädret betydelse, säger Karvinen.
"Vädra mer"
Karvinen räknar med resultat från den pågående studien, som finansieras av Business Finland, i december. Projektet har finansiering till slutet av januari, men forskarna hoppas på mer pengar och en möjlighet att involvera också virologer och beteendevetare för att granska nya hypoteser.
– Det här är knappast den sista pandemin och det finns mycket intressant att ta reda på för framtida bruk, säger Karvinen.
Vad kan en vanlig finländare då göra för att minska smittrisken hemma hos sig? – Det lönar sig för dem som har maskinell ventilering i sitt hem att ställa in systemet i det läge som normalt rekommenderas vid matlagning eller fest. I andra hushåll är det värt att öppna fönstret ibland för att vädra. På grund av temperaturskillnaden inne och ute byts luften ut snabbt nu på vintern. Korsdrag är effektivast, men det är också helt bra att bara öppna ett fönster.
"Inte bara en smittväg"
I vetenskapstidskriften The Lancet skrev Emanuel Goldman i början av augusti att risken med coronavirussmitta via ytor är överdriven. Goldman, som är professor i mikrobiologi vid Rutgers New Jersey Medical School i USA, menar att de studier som har utförts är laboratorieexperiment, som inte är samma sak som det praktiska vardagslivet.
Hur ska vi alltså förhålla oss till smitta via ytor och aerosoler? Olli Vapalahti, virolog vid Helsingfors universitet, säger att frågan om droppsmitta eller aerosoler inte är en fråga om antingen eller, men att han i första hand inte skulle vara särskilt orolig för enbart aerosolerna.
– Största delen av smittfallen kan ändå förklaras av att virus smittat på nära håll via droppar, säger Vapalahti.
Han säger att det inte finns ett enda sätt att bekämpa smittan.
– Smitta via ytor är kanske ett mindre problem än vi trodde i början, men aerosolerna är bara en av flera smittvägar för viruset. Om vi slarvar med hygienen erbjuder vi viruset en onödig rutt.
Svensk expertgrupp motsäger Folkhälsomyndigheten
I torsdags för en vecka sedan gav Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp i Sverige ut en rapport som säger att luftburen smitta spelar väsentlig roll för smittspridningen, särskilt i dåligt ventilerade inomhusmiljöer.
Expertgruppen bakom rapporten hänvisar till flera studier, medan Folkhälsomyndigheten på sin webbplats skriver att corona främst sprids genom droppar som landar på kort avstånd från den smittade.
Den svenska överläkaren och professorn i virologi, Fredrik Elgh vid Umeå universitet, är en av dem som kritiserat Folkhälsomyndighetens strategi för att hejda smittan. Han säger ändå samtidigt att det är svårt att säga exakt hur stort problemet med aerosoler är.
– Men det finns ett inslag av aerosolsmitta. Man vet till exempel med körverksamhet att den kan sprida aerosoler. Därför propagerar jag för att använda munskydd, säger han.
Elgh önskar att fler svenskar skulle göra det.
Vi borde tala mer om vädring och om att försöka träffa varandra utomhus, för vi vet att smittrisken är tjugo gånger mindre utomhus än inomhus. Utan att förminska vikten av hygien så tycker jag personligen att man poängterar handtvätten lite för mycket. Aku Karvinen Specialforskare på Teknologiska forskningscentralen VTT
– Det är vetenskapligt belagt att munskydd stoppar större och mindre droppar som kommer ur näsa och mun, men det där har inte riktigt landat här hos oss, säger han.
"Smittan finns, vi kan begränsa"
På temat luftburen smitta finns bland annat en hamsterstudie från Hongkong. I den mätte man smittspridningen mellan friska hamstrar och sådana som har smittats med coronavirus. Resultatet var att den luftburna smittan minskade radikalt när material som motsvarar munskydd fästes på hamsterburarna.
Fredrik Elgh säger precis som Olli Vapalahti att ingen skyddsåtgärd ensam är nog.
– Om man kan ta till sig det här med aerosolsmitta innebär det ju att det inte räcker med ett säkerhetsavstånd på en till två meter mellan personer. Då kan man förstå att akta sig för trånga luftrum och vädra där det går, säger han.
Samtidigt säger han att skyddet mot sjukdomen aldrig blir heltäckande i samhället.
– Då får vi ju klä oss i stridsmask allihop och det går ju inte. Det här kommer att smitta oberoende av om vi bär mask eller inte, men vi kan försöka begränsa smittan för att inte belasta vården för hårt.