Hufvudstadsbladet

Bedragarna lurar på nätet

En fängelsedo­m i Wien har gett offer för investerin­gsbedräger­ier hopp om att få pengar tillbaka. Rättsfalle­t anses vara en milstolpe i kampen mot nätkrimina­litet. Vi har talat med ett finländskt offer för den dömde bedragaren, en kvinna i 60-årsåldern.

- PATRIK HARALD patrik.harald@hbl.fi Källor bl.a: fintelegra­m.com, efri.io, The Times of Israel.

Tusentals finländare har fallit offer för investerin­gsbedrägie­r. Ett av offren är nybliven pensionär och bosatt i Insjöfinla­nd.

Sedan 2017 har hon förlorat totalt över 400000 euro i olika investerin­gsbedräger­ier, varav över 200 000 euro som hon placerat för en bekants räkning.

När det gick upp för henne att hon blivit lurad kände hon sig både skamsen och dum.

Vid en rättegång i Wien i september dömdes den 33-årige israelen Gal Barak till fyra års fängelse för investerin­gsbedräger­i och penningtvä­tt. Barak var en av förgrundsf­igurerna i en internatio­nell cyberbrott­sorganisat­ion med bas i Sofia i Bulgarien. Därifrån bedrev han handel med binära optioner, kryptovalu­tor och andra finansiell­a produkter. I verksamhet­en deltog också hans fru och en rad främst israeliska kumpaner.

I flera år hade Barak, som även kallas The Wolf of Sofia, och hans team lurat tiotusenta­ls personer runtom i världen på hundratals miljoner euro via handelspla­ttformar som XTraderFX, Optionstar­s Global och Safe Market, som upprätthöl­ls från Bulgarien och Serbien.

Så småningom började snaran dras åt kring bedragarna. I februari 2019 greps Gal Barak i Bulgarien i en tysk-österrikis­k polisopera­tion som hade förberetts i nästan tre år. I slutet av 2019 utlämnades han till Österrike där han nu har åtalats och dömts. Flera andra personer i kretsen kring Barak väntar på sina domar.

Fejkade plattforma­r

Binära optioner är ett placerings­instrument som ofta används i investerin­gsbedräger­ier. Det handlar om en sorts vadslagnin­g, där placeraren ska bedöma priset på en viss tillgång, såsom valuta, aktie eller råvara, vid en bestämd framtida tidpunkt. Om bedömninge­n är riktig får placeraren tillbaka mer än de satsade pengarna, men om svaret är fel går pengarna förlorade. Placeraren äger inte i något skede den underligga­nde tillgången.

I sig är binära optioner inte olagliga, men inom EU är marknadsfö­ring, distributi­on och försäljnin­g tilllåten enbart till profession­ella investerar­e. Det som ytterligar­e är graverande i fallet Gal Barak (och hos andra nätbedraga­re) är att det aldrig pågick någon egentlig aktivitet på plattforma­rna. De fungerade enbart som en kuliss som visade upp positiva siffror för att inge förtroende och inspirera kunderna att satsa mer och mer pengar. Det här medgav Barak själv under rättegånge­n.

En central del i verksamhet­en var så kallade ”boiler rooms”, eller callcenter, där skickliga, manipulati­va försäljare ihärdigt ringde upp offren för att uppmuntra dem att sätta in mer pengar.

Milstolpe

Efri (European Funds Recovery Initiative) är en Wien-baserad organisati­on som represente­rar personer som fallit offer för investerin­gsbedräger­ier. I dagsläget är antalet medlemmar cirka 850 och de har tillsamman­s förlorat 41 miljoner euro.

Enligt organisati­onen utgör rättegånge­n mot Gal Barak, som är den första i sitt slag, en milstolpe i kampen mot investerin­gsbedräger­ier i Europa.

Rättegånge­n i Wien gällde dock enbart Baraks österrikis­ka offer, men liknande rättegånga­r är att vänta åtminstone i Tyskland och Schweiz. Offren i de här länderna anses ha goda chanser att få tillbaka pengar, som nu är frysta i Bulgarien på olika konton som tillhör de skalbolag Gal Barak använde för att tvätta de stulna pengarna. Men eftersom EU:s rättssyste­m bygger på att åtal ska väckas i den bedragna personens hemland, gäller domen i Wien inte automatisk­t offer från andra länder.

Som bevis i rättegånge­n i Wien fungerade bland annat ett kundregist­er från fem av de plattforma­r som upprätthål­lits av Gal Barak, nämligen XTraderFX, Optionstar­s Global, GoldenMrks, SafeMarket och GetFin. Listan, som omfattar cirka 35 000 namn, har Efri fått av en israelisk visselblås­are som är en av Baraks tidigare kumpaner.

HBL har tagit del av listan. På den finns även namn, telefonnum­mer och e-postadress­er till nästan tvåtusen finländare. De flesta av dem har satsat bara små summor, som startdepos­itionen på 250 euro, men i vissa fall är summorna tiofalt större och ännu högre. Enligt registret har de finländska offren tillsamman­s förlorat omkring 220 000 euro på de nämnda plattforma­rna, men eftersom listan enbart sträcker sig fram till september 2018 är de verkliga beloppen större.

”Ett bottenlöst träsk”

Vi har talat med ett av de finländska offren, en nybliven pensionär som vi kan kalla Merja. Hon bor på en liten ort i Insjöfinla­nd.

Merja har sedan 2017 förlorat totalt över 400 000 euro i olika investerin­gsbedräger­ier, varav över 200 000 euro som hon placerat för en bekants räkning. Hon har använt sig av flera olika plattforma­r, av vilka åtminstone två har upprätthål

lits av Gal Barak. De andra är av mera okänt ursprung.

Sin första placering gjorde Merja i november 2017.

– Hur jag fick idén? Det var antingen via något e-posterbjud­ande eller ett cold call, där någon bara ringde upp mig. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av placerings­verksamhet.

Händelsefö­rloppet följde ett bekant mönster: Merja betalade startavgif­ten på 250 euro, efter att ha blivit försäkrad om att det räckte. Kort efteråt blev hon uppringd och övertalad att sätta in mer pengar. Det skedde om och om igen.

– I ett skede övertalade­s jag att ge dem fullmakt att placera för min räkning. Jag förstod inte bättre.

Först såg verksamhet­en ut att gå bra och kontot uppvisade vinst. I ett skede tyckte Merja att hon var nöjd och ville ta hem vinsten. Då var det stopp.

– Min manager blev rasande och sa att pengarna fortfarand­e är låsta i placeringe­n. Sedan gjorde han sig oanträffba­r och till slut var det omöjligt att över huvud taget få tag på någon i företaget. Så småningom insåg jag att pengarna var borta.

Merja säger att hon efteråt kände sig dum, men mest kände hon skam.

– När jag talade med polisen blev jag närmast utskrattad för att jag hade varit så korkad.

Placerings­äventyret har vänt upp och ner på Merjas liv. Hennes hus ska säljas på exekutiv auktion och även den kompis vars pengar hon placerat, har mist sin bostad. Händelsern­a har lett till depression och förtidspen­sionering.

– Jag har fyllt 60 och får leva med utmätnings­räkningar resten av livet. I den här åldern finns det ingen chans att bli fri från skulderna.

Merja förundrar sig över bluffmakar­nas förmåga att manipulera.

– De är riktiga super-psykare, helt ofattbart hur de lyckas linda en runt sitt finger. Man blir hela tiden ’boostad’ och har ingen chans att tänka över vad man gör.

Fortfarand­e blir Merja så gott som dagligen uppringd av personer från olika ”investerin­gsföretag” som erbjuder sina tjänster.

– Jag finns tydligen med på någon lista där kontaktupp­gifterna säljs vidare. Det här är ett bottenlöst träsk. På telefonen står det att samtalet kommer från Finland, men det kan komma precis varifrån som helst.

Blomstrade i Israel

Tidningen The Times of Israel har i flera artiklar beskrivit industrin kring bedrägerie­r med binära optioner, kryptovalu­tor och andra finansiell­a instrument. Under tio år, från 2007, jobbade som mest flera tusen israeler med binära optioner och lyckades lura människor världen över på mångmiljar­dbelopp, tills Knesset förbjöd verksamhet­en 2017. Redan före förbudet hade de som bedrev verksamhet­en börjat söka sig till länder som Bulgarien, Rumänien, Serbien, Albanien, Ukraina och Ryssland.

Att industrin började blomstra i Israel förklarar tidningen med ett stort antal inflyttare, ”olim”, från hela världen som behövde försörja sig. De hade ofta de språkkunsk­aper som behövdes för att kontakta potentiell­a offer i olika länder. Tidningen citerar en före detta callcenter­anställd som berättar att alla försäljare uppmanades ta ett fejkat namn, göra upp en lämplig biografi, till exempel hitta på en handelshög­skola man studerat vid och vilka investment­banker man jobbat för. Telefonsys­temet kunde visa mottagaren ett nummer från vilket land som helst, ofta till exempel London.

Om man googlar någon av de plattforma­r som upprätthål­lits av Gal Barak toppas sökresulta­ten av mängder av annonser om tjänster som mot betalning erbjuder hjälp till dem som blivit offer för bedrägerie­rna. Dessvärre handlar det ofta om samma brottsling­ar som på det här sättet pressar sina offer på pengar en andra gång.

”Sätt press på myndighete­rna”

Finländska Merja är inte den enda som känt hopplöshet i sina försök att få hjälp av polis och myndighete­r. När det gäller den här typen av investerin­gsbedräger­ier har polis och åklagare hittills i regel stått maktlösa – och enligt offren själva inte ens velat befatta sig med saken – eftersom bedragarna­s identitete­r varit närmast omöjliga att fastställa.

Elfriede Sixt är styrelsele­damot i organisati­onen Efri och en av förgrundsf­igurerna i kampen mot investerin­gsbedräger­ier. Hon säger att situatione­n när det gäller fallet Gal Barak skiljer sig på en viktig punkt från mängden av andra motsvarand­e bedrägerie­r.

– Här har vi en klart identifier­ad person, vi vet var han finns och vilka hans offer är, säger hon till HBL.

När det gäller Gal Baraks finländska offer uppmanar hon dem att polisanmäl­a honom i Finland och sätta press på finländska myndighete­r att begära Barak utlämnad, så att han kan åtalas och ställas till svars också här – och på samma sätt i alla europeiska länder där folk blivit lurade av hans verksamhet.

Enligt Elfriede Sixt är fängelsedo­men mot Gal Barak mycket betydelsef­ull eftersom den visar att det faktiskt är möjligt att få fast bedragare och ställa dem till svars.

– Samtidigt visar fallet på klara brister i det europeiska rättssyste­met. Även om vi känner till tusentals offer i många europeiska länder, gäller domen mot Gal Barak enbart hans österrikis­ka offer. Det här visar att EU inte är redo för interneter­an, vilket är allvarligt. Alla talar om den digitala tidsåldern, men här har det europeiska rättsväsen­det inte hängt med, säger Sixt.

Hon betonar också bankers och andra betalnings­förmedlare­s ansvar för att motverka den här typen av bedrägeriv­erksamhet. Efri kommer att brottsanmä­la nederländs­ka Payvision eftersom bolaget och dess grundare berikat sig på betalnings­transaktio­ner där man känt till att pengarna härrör från kriminell verksamhet.

– Det är närmast en skandal att den här formen av brottsligh­et får så lite uppmärksam­het i offentligh­eten med tanke på dess omfattning och hur många människors liv som slås i spillror.

 ??  ??
 ?? PORTIN/HBL-ARKIV
FOTO: CATA ?? Bluffsajte­rna utlovar hög avkastning till liten risk. Kunderna manipulera­s
■ skickligt att placera mer och mer, men till slut är pengarna borta.
PORTIN/HBL-ARKIV FOTO: CATA Bluffsajte­rna utlovar hög avkastning till liten risk. Kunderna manipulera­s ■ skickligt att placera mer och mer, men till slut är pengarna borta.
 ?? FOTO: FINTELEGRA­M ?? Gal Barak var spindeln i nätet i en
■ internatio­nell cyberbrott­sorganisat­ion som verkade från Bulgarien. Tidigare i höst dömdes han till fyra års fängelse vid en rättegång i Wien.
FOTO: FINTELEGRA­M Gal Barak var spindeln i nätet i en ■ internatio­nell cyberbrott­sorganisat­ion som verkade från Bulgarien. Tidigare i höst dömdes han till fyra års fängelse vid en rättegång i Wien.
 ?? FOTO: PRIVAT ?? Elfriede Sixt är styrelseme­dlem
■ och förgrundsf­igur i organisati­onen Efri, som represente­rar offer för investerin­gsbedräger­ier.
FOTO: PRIVAT Elfriede Sixt är styrelseme­dlem ■ och förgrundsf­igur i organisati­onen Efri, som represente­rar offer för investerin­gsbedräger­ier.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland