❞ Ska man locka mer folk och sponsorer och via det dra in pengar krävs duktiga anställda, avlönade sådana.
Så här långt har talkoandan långt burit föreningen men ska organisationen ta några välbehövliga sjumilakliv i utvecklingen måste man ta in proffs. Kvalitet kostar pengar.
Jonas von Wendt i Bredsidan efter att HIFK Fotboll brutit med sin kinesiska majoritetsägare
Trots för det mesta hyfsad sportslig framgång och ett bra surr kring klubben har HIFK:s ligalag stampat mer eller mindre på stället sedan laget för sex år sedan återvände till finrummet efter årtionden i de lägre divisionerna.
Pengar, eller närmare bestämt avsaknaden av dem, har varit en följetong i bästa (eller värsta) Dallasstil alltsedan återkomsten. Detta oberoende av vem som drivit klubben, varit sportchef, jobbat som tränare eller hur spelarmaterialet sett ut.
Publiksnittet har legat på anspråkslösa 2000 ögonpar. Samtidigt har den rika lokalkonkurrenten HJK lockat cirka 5000 pers per match, den nyss avslutade coronasäsongen undantagen.
Biljettintäkterna är visserligen inte den huvudsakliga inkomstkällan för något lag men imagen med åtminstone halvfulla läktare är som bekant lättare att sälja in än gapande tomma läktare hos sponsorer och finansiärer.
Varför HIFK-fansen inte i bredare utsträckning hittat till Idrottsgatan är svårt att begripa. Kanske att HJK-stämpeln över fotbollsstadion är för stark?
Eller är det så att fotbollen inte intresserar den breda massan? Varumärken och traditioner utgör en god grund för en idrottsverksamhet men det är inte så att det automatiskt betyder klirr i kassan.
Trots aktieemissioner, diverse sportchefer och verkställande direktörer har kassan för det mesta gapat tom.
Den forna HIFK-anfallaren Pekka Sihvola skissade för några år sedan upp en verksamhetsplan med vissa ramar som skulle göra ligaklubben HIFK till en stabilare organisation. Den planen skrotades snabbt av konservativa krafter inom klubben.
Sihvola, med akademisk utbildning och en framgångsrik karriär inom affärsvärlden, är ett namn som ofta nämns då man talar med HIFK-folket, i synnerhet den yngre generationen, gällande en möjlig blivande vd för klubben.
Mera publik, mera sponsorer, mera pengar, spelarförsäljningar, bättre juniorverksamhet och fler synergiska effekter med affärsvärlden.
Där några av utmaningarna klubben står inför. Utmaningar som inte blir mindre av att majoriteten av företagen i republiken för tillfället har betydligt angelägnare ärenden än sponsorering. HIFK-hjärta eller inte. Och hur starka banden än är till föreningen är tröskeln för att investera betydligt högre om det inte finns en vettig plan för hur man både på kor
tare och längre sikt ska lösa den kroniska kassakrisen.
Att ett antal finansiärer nu går in med 20 000 euro var och ett par hundra småägare lovat att stödja klubben ekonomiskt så gott det går garanterar att klubben hålls flytande en stund framöver.
Ska man locka mer folk och sponsorer och via det dra in pengar krävs duktiga anställda, avlönade sådana. Så här långt har talkoandan långt burit föreningen men ska organisationen ta några välbehövliga sjumilakliv i utvecklingen måste man ta in proffs. Det gäller försäljning, marknadsföring, pr och så vidare. Kvalitet kostar pengar, i Finland är det dessutom så att folket på kontoret oftast är betydligt dyrare i drift än lirarna på ute på planen.
Ett nytt stadion? Kanske någon gång i framtiden men ett nytt, dyrt stadion löser inga problem så länge inte själva grundprodukten håller samma klass. Dessutom borde hockey-IFK:s oerhörda problem att komma i gång med sitt Helsinki Gardenbygge fungera som ett avskräckande exempel.
Hur staden i rådande situation har råd att säga nej eller åtminstone försinka ett privatfinansierat projekt i 800-miljoneurosklassen är svårt att förstå. Museiverket är den sista, ursinnigt kämpande bastionen mot ett projekt som hur man än vrider och vänder på det skulle ha en positiv effekt på hela området där Ishallen nu står.
Så Fotbolls-HIFK gör nog klokt i att skrinlägga stadionplanerna, en tomt något så när centralt är dessutom snudd på omöjlig att hitta, i det här skedet. Det finns mera brådskande saker att ta tag i.