Brister i finländarnas klimatkunskaper
De flesta finländare vill att klimatförändringarna hejdas, men helst utan att de själva behöver göra uppoffringar. Attityderna till klimatfrågan splittrar folket, visar en omfattande studie.
De flesta finländare upplever en klimatrelaterad oro för framtiden och är benägna att ta till åtgärder. Men inför frågan vad man då borde göra, brister det i kunskapsnivån.
Bland annat det här framgår av en forskningsrapport som tankesmedjan e2 och Vasa universitet har tagit fram. Den granskar finländarnas kunskaper om och attityder till klimatförändringen. Tidigare delstudier har granskat allmänhetens, de kommunala beslutsfattarnas och storbolagschefernas klimatattityder.
Avsikten med forskningen är att utreda vad som förenar olika finländare inför klimatutmaningen, och om det finns ett samförstånd som kunde fungera som underlag för klimatpolitiska beslut. Och visst finns det ett visst samförstånd, men kännedomen om olika klimatåtgärders potential är svag, attityderna varierar och hela frågan är polariserad.
– Det förbättrar åtminstone inte förutsättningarna för att driva en gemensam klimatpolitik, säger forskaren Tommi Lehtonen, direktör vid Innolab vid Vasa universitet.
"Betydelselösa insatser"
Studien avslöjar en del kontroverser. Över tre fjärdedelar av finländarna bedömer att de lever åtminstone någorlunda hållbart.
Ändå är vårt genomsnittliga klimatavtryck stort. Finlands klimatpanel har beräknat att hushållens klimatutsläpp borde minska med 70 procent för att ligga i linje med klimatmålen.
Hälften av de tillfrågade befarar dessutom att Finlands klimatinsatser är betydelselösa då resten av världen gör för lite.
– Det är en ohållbar tanke. Om alla tänkte så där skulle mänskligheten aldrig nå någon vart, säger Lehtonen.
Studien bekräftar att klimatförnekarna är få, men många vill tona ned hela klimatfrågan och upplever att den skuldbelägger dem. Andra är frustrerade för att den inte tas på nog allvar.
– Det talas väldigt mycket om hur kluvet samhället är till klimatfrågan, men ska vi lösa den får vi inte hänga upp oss på den klyftan. De allra flesta ser klimatförändringen som ett problem vi måste lösa. Det gäller att utgå från det samförståndet, säger Lehtonen.
Kunskapsluckor
I medeltal har finländarna hyfsade kunskaper om klimatförändringarnas orsaker, men variationerna är stora. En femtedel har berömliga kunskaper, men lika många har svaga eller försvarliga kunskaper. De flesta har ändå en realistisk bild av sin egen kunskapsnivå.
Men när finländarna ska bedöma hur verkningsfulla olika klimatåtgärder är går det snett. Generellt tror folk att de klimatåtgärder som de själva har valt har stor effekt. Sopsortering är den vanligaste klimatåtgärden, och följaktligen den som bedöms som tyngst. Ändå är avfallsåtervinningens klimatpåverkan relativt liten.
Det stämmer väl överens med en amerikansk studie som visade att inte heller personer som kunde räkna upp de effektivaste klimatåtgärderna var särskilt pigga på dem. Många vet att flygresor ger stora utsläpp, men färre är beredda att avstå flyget.
– Kunskapsluckorna kan fyllas med information, men vi vet också att ny kunskap inte i sig räcker till för att förändra tidigare uppfattningar och attityder. Det behövs andra medel för det, säger Tommi Lehtonen.
Samtidigt som finländarna upplever oro för klimatförändringen, och många säger sig vara beredda att göra något, är det få som verkligen har försökt minska sina utsläpp. Populära klimatåtgärder är ofta sådana som inte berör en själv.
Hysteri eller själviskhet
Många ser klimatåtgärder som en möjlighet att spara pengar, men de flesta känner också ett ansvar för kommande generationer. Närapå alla går ändå inte med på uppoffringar.
”Klimathysterin fokuserar helt fel. Det finns gott om andra problem som borde lösas först. Finland och finländarna är mycket ekologiska i internationell jämförelse”, säger en av de tillfrågade.
Studien visar att de två främsta orsakerna som minskar på finländarnas vilja till klimatåtgärder, är uppfattningen att frågan har blivit alltför politiserad och att finländarnas klimatinsatser är betydelselösa globalt. De attityderna är överrepresenterade bland män, personer med lägre utbildning och äldre.
Uppfattningen att Finlands klimatinsatser är försumbara globalt minskar motivationen till klimatarbete. Det gäller i synnerhet för Sannfinländarnas och Samlingspartiets sympatisörer. En betydande majoritet av kvinnorna, stadsborna och De grönas, Vänsterförbundets, SDP:s och SFP:s sympatisörer anser tvärtom att finländarnas klimatinsatser visst spelar en roll.
”Folks passivitet och själviskhet i klimatfrågan driver upp ångest. Särskilt många tycks inte inse allvaret”, säger en tillfrågad.
Med det utgångsläget är det inte lätt för makthavarna att realisera sina klimatlöften. Forskarna pekar på en kognitiv utmaning: Klimatförändringen är ett komplicerat naturvetenskapligt fenomen som förutsätter åtgärder och uppoffringar av dig och mig här och nu – för att skona i första hand andra människor på andra platser och längre fram.
Ännu svårare blir det av att förutsättningarna för klimatåtgärder skiljer sig åt mellan stad och glesbygd, till exempel.
– De skillnaderna måste beaktas. Det är viktigt att varje finländare upplever att klimatpolitiken är socialt rättvis, säger Tommi Lehtonen.