Ingen andra våg där pandemin började
Medan antalet fall av covid-19 har ökat dramatiskt i Europa och USA under hösten, ser läget ut att vara under kontroll där allt tog sin början för snart ett år sedan.
Fler än 250 000 döda i USA, drygt 170 000 döda i Brasilien, drygt 55000 döda i Storbritannien och över 6 400 döda i covid-19 i Sverige.
Men Kina, med sina 1,4 miljarder invånare, har hittills enligt officiella data färre än 5 000 döda i den pandemi som började i en kinesisk mångmiljonstad och som krävt omkring 1,4 miljoner liv världen över. Hur kommer det sig? Och kan man lita på uppgifterna från det auktoritära landet?
Officiella uppgifter bör tas med en nypa salt, påpekar Börje Ljunggren, Sveriges före detta ambassadör i Kina och författare till boken DEN KINESISKA DRÖMMEN – XI, MAKTEN OCH UTMANINGARNA:
– Dock tror jag inte att de riktiga siffrorna är flerdubbelt högre.
Flera försök har gjorts att få en bild av hur korrekta uppgifterna från Kina är. Den gängse bilden är att dödssiffrorna är underrapporterade men det är svårt att veta hur mycket.
"Omöjligt att veta"
Efter månader av kritik om underrapportering skrevs dödsfallen upp med 50 procent över en natt i mitten av april. Den plötsliga ökningen tolkades av många som en maskering av lögnen.
Tjänstemän i London och Washington säger att styret i Kina vet om att siffrorna är felaktiga, skriver BBC. Enligt resonemanget har kinesiska tjänstemän, av rädsla för styrande högre upp, underrapporterat för att ge intryck av en framgångsrik hantering.
”Det är omöjligt att veta vad siffrorna i Kina är. Vad vi vet är att [de officiella] siffrorna sannolikt är felaktiga”, säger Tom Tugendhat, parlamentsledamot och ordförande för det brittiska utrikesutskottet till BBC.
Myndigheterna i mångmiljonstaden Wuhan, där viruset uppstod, hävdar att det inte har förekommit någon förvrängning och att ökningen berodde på att man hade fått tid att lägga till missade dödsfall till statistiken, enligt BBC.
Själva upptäckten av viruset tystades inledningsvis ned. Läkaren Li Wenliang var en av de som larmade om det, redan i slutet av 2019. Han tvingades senare skriva på en försäkran om att inte sprida ”falska rykten” – och dog själv i covid-19, bara 34 år gammal.
När man väl insett situationens allvar agerade de kinesiska myndigheterna snabbt för att få kontroll över spridningen, säger Ljunggren:
– Primärt ville inte delstatsledningen tala om hur det såg ut. Men sedan kom en typisk totalmobilisering från Peking och då fick man bukt på det.
"Drönaren pratar med dig"
I The Lancet beskriver journalisten Talha Burki den 76 dagar långa nedstängningen av Wuhan. Människor vittnar om att de inte fick lämna sina hem under flera månader och att deras rörelser kontrollerades. Kollektivtrafiken stod stilla, mat beställdes hem via bud. Svårare var det att få tag på mediciner; i en videodagbok visar en kvinna för SVT hur äldre med kroniska sjukdomar tvingas vänta i flera timmar utanför ett apotek.
På några veckor hade nio miljoner människor i Wuhan testats för viruset. Kort därefter gjordes liknande åtgärder i alla städer i provinsen Hubei, där Wuhan är huvudstad. Fler än 60 miljoner människor sattes i karantän. Omkring 14 000 hälsokontroller installerades i anslutning till knutpunkter runtom i landet. Skolstarten efter vinterlovet flyttades fram och människors rörelseutrymme begränsades kraftigt. Ett dussintal städer införde utomhusrestriktioner, som oftast innebar att endast en person per hushåll fick lämna hemmet varannan dag för att införskaffa nödvändigheter.
Samtidigt upprättades ett effektivt sätt för nationell kontaktspårning. Tillverkningen av personlig skyddsutrustning utökades och människor började i stor utsträckning att använda munskydd. Medborgare som inte följde reglerna tillrättavisades med hjälp av drönare utrustade med högtalare.
Den statliga kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina har publicerat en video på de flygande övervakarna.
– Ja, damen, den här drönaren pratar med dig, säger en enhet till
en förvånad kvinna i Inre Mongoliet.
– Du borde inte gå omkring utan munskydd. Det vore bättre om du gick hem i stället och glöm inte att tvätta händerna.
Gav effekt
Kombinationen av mycket hårda restriktioner och en befolkning som är beredd – och tvingad – att helt anpassa sig efter dem fick effekt. I det auktoritära Kina kan staten även införa hårda åtgärder mot de som bryter mot restriktionerna.
Liknande tillvägagångssätt är i princip omöjliga i resten av världen, påpekar New York Times korrespondent i Kina, Javier C. Hernández: ”Kinas toppstyrda politiska system gör det möjligt för partiet att driva sin enorma byråkrati i strävan mot ett enda mål”.
Även om man lyckades kontrollera smittan i Kina spreds viruset över världen. Den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen att covid-19 är en pandemi – dittills hade 114 länder hittat fall. Nu, drygt åtta månader senare, har omkring 1,4 miljoner människor i 190 länder dött med sjukdomen.
”Nedstängningen var brutal”
Kina hade sin topp i början av pandemin i Hubei. Därifrån rapporteras omkring 75 procent av det totala antalet fall och drygt 95 procent av det totala antalet dödsfall i landet.
– Utöver det har det varit en del mindre utbrott. Då har man snabbt mobiliserat och testat varenda en i det aktuella området. Man aktiverar hela den auktoritära apparaten, säger ex-ambassadör Börje Ljunggren.
Övervakningen av medborgare med smittspridning som förevändning har kritiserats av bland andra människorättsorganisationen Human Rights Watch.
För att få resa mellan provinser måste man visa upp en app som redovisar ens hälsostatus, berättar Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet:
– Kommunistpartiet har rätt att komma åt de här uppgifterna i förebyggande syfte. Det är så klart bra för att stoppa pandemin, men det är integritetskränkande på många sätt. Man vet inte vilka uppgifter man lämnar ifrån sig och vad de används till.
Människorättsorganisationen delar även med sig av skräckhistorier från nedstängningen i Hubei: En pojke med cerebral pares avled när ingen kunde ta hand om honom då hans pappa och bror tvingades i karantän. En kvinna med leukemi dog efter att ha nekats vård på flera sjukhus av rädsla för korsinfektion.
– Nedstängningen var brutal. Människor satt instängda under en lång tid. Detta var naturligtvis psykiskt påfrestande för många. Jag känner personer som bor i Wuhan. De tyckte att det var fruktansvärt jobbigt, säger Fredrik Fällman.
Östasien milt drabbat
Även andra länder i Östasien har klarat sig förhållandevis bra, och ser ut att undvika en andra våg. Tätbefolkade Taiwan, med drygt 23 miljoner invånare, har omkring 600 rapporterade fall och bara 7 dödsfall i mitten av november. I Vietnam bor fler än 95 miljoner människor, där har drygt 1 300 fall rapporterats och 35 personer har dött i covid-19. Sydkorea med nära 51 miljoner invånare har drygt 31 000 fall och drygt 500 dödsfall, enligt Johns Hopkins-universitetet.
– I princip har de här länderna agerat snabbare. Spårning och testning gällde från första stund. Med erfarenhet av sars sedan tidigare var de medvetna om riskerna och hade högre beredskap, säger Ljunggren.