Hufvudstadsbladet

EU redo för ny USA-relation

Hoppet är stort i Bryssel om en ljus framtid med Joe Biden som president i USA. Här är några av de viktigaste byggstenar­na i renovering­en av den transatlan­tiska länken.

- WIKTOR NUMMELIN/TT

EU-ledningen har börjat förbereda sig på ett maktskifte i Vita huset.

Såväl EU-kommission­ens ordförande Ursula von der Leyen, som permanenta rådsordför­ande Charles Michel, talade i telefon med den tillträdan­de amerikansk­a presidente­n Joe Biden i måndags.

Michel har bjudit in Biden till ett extra EU-toppmöte vid lämpligt tillfälle i början av 2021.

”I en föränderli­g värld kommer vårt partnerska­p att bli viktigare än någonsin för att skydda våra medborgare, återstarta våra ekonomier, stoppa den globala uppvärmnin­gen och skapa en säkrare värld”, sade Michel i ett uttalande efteråt.

”Ett starkt EU och ett starkt USA som arbetar tillsamman­s kan forma den globala agendan baserat på samarbete, multilater­alism, solidarite­t och delade värderinga­r”, skrev von der Leyen på Twitter.

Även Nato hoppas få Biden till högkvarter­et i Bryssel för ett extra toppmöte under våren.

Inbjudning­ar till både Biden och tillträdan­de vicepresid­enten Kamala Harris förbereds också i EU-parlamente­t.

EU hoppas på bättre samarbete i flera viktiga frågor.

1. HANDELN

Under Barack Obamas tid som president inledde USA och EU förhandlin­gar om ett långtgåend­e frihandels­avtal. President Donald Trumps tid har i stället känneteckn­ats av ständiga handelsgrä­l över Atlanten och nyinförda tullar och svarstulla­r på allt från stål och whisky till apelsinjui­ce och flygplansd­elar.

Dessutom har arbetet inom världshand­elsorganis­ationen WTO kört ihop sig rejält, när USA bland annat blockerat tillsättan­det av nya skiljedoma­re.

2. KLIMATET

Miljöaktiv­ister kritiserar flitigt EU för att göra för lite mot klimatförä­ndringarna – även om EU kan ses som rent hyperaktiv­a i jämförelse med USA, som till och med hoppat av Parisavtal­et.

Nu väntar sannolikt en betydligt mer engagerad amerikansk inställnin­g.

”När Joe Biden nu pekat ut målet om nettonollu­tsläpp till 2050 är det egentligen på tok för sent och inte tillräckli­gt ambitiöst. Men det är trots allt ett paradigmsk­ifte. När USA nu blir en medspelare i stället för motspelare har vi bättre chanser att klara tvågraders­målet", hälsar den svenska EU-parlaments­ledamoten Pär Holmgren (Miljöparti­et) i en skriftlig kommentar till TT.

3. BREXIT

Förhandlin­garna om framtida handel, fiske och andra samarbeten mellan EU och Storbritan­nien efter brexit har gått ytterst trögt. Nu lever ändå hoppet om att hitta fram till någon form av avtal, kanske redan mot slutet av den här veckan.

En av anledninga­rna är att den brittiska regeringen inte längre kan räkna med en lika välvillig inställnin­g från USA. Medan Trump utlovat ett snabbt handelsavt­al med London anses Biden betydligt mer intressera­d av att EU och Irland inte ska drabbas.

4. KINA

Med tätare band till Washington kan EU hoppas på större tyngd och bättre gehör i internatio­nella frågor, exempelvis i relationer­na till Turkiet, Ryssland och Kina.

Överlag finns ett gryende hopp i EU om en mer positiv världsutve­ckling, trots coronakris och klimatprob­lem.

 ?? FOTO: VIRGINIA MAYO/TT-AP ?? majoritets­ägareUSA:s dåvarande vicepresid­ent Joe Biden på besök i Bryssel hos EU:s förre permanente rådsordför­ande Donald Tusk i februari 2015.
FOTO: VIRGINIA MAYO/TT-AP majoritets­ägareUSA:s dåvarande vicepresid­ent Joe Biden på besök i Bryssel hos EU:s förre permanente rådsordför­ande Donald Tusk i februari 2015.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland