Norge öppnar för kontroversiella oljefält

Tvisten om oljeborrning i Arktis strider mot norsk grundlag är ännu inte avgjord i Norges högsta domstol. Under tiden annonserar den norska regeringen ut nya oljelicenser.

I väntan på Högsta domstolens beslut har norska regeringen bestämt sig för att tillåta borrning i ytterligare 136 så kallade licensblock, varav 125 ligger i arktiska Barents hav och 11 i Norska havet.

Landets olje- och energiminister Tina Bru säger i ett pressmeddelande att det är ett nödvändigt steg för att säkra arbetstillfällen och intäkter till staten. Ungefär hälften av den olja som fortfarande kan utvinnas på den norska kontinentalsockeln beräknas finnas i den arktiska regionen.

Frode Pleym, som är chef för Greenpeace i Norge, är mycket kritisk:

”Att regeringen delar ut nya licenser vid den här tidpunkten visar att de inte har förstått situationens allvar. Det är tanklöst och ett hån mot framtida generationer", skriver han i ett pressmeddelande.

Oexploaterade områden

Processen började 2016, då Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt – för första gången på drygt 20 år – öppnade nya områden för oljeborrning, i tidigare oexploaterade områden i arktiska Barents hav. Miljöorganisationerna Greenpeace och norska Natur og Ungdom valde att stämma staten för brott mot paragraf 112 i landets grundlag.

Denna paragraf slår fast att naturens resurser och den biologiska mångfalden ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt – så att även framtida generationer får tillgång till dem.

Nya uppgifter

De två första rättsinstanserna har kommit fram till att paragraf 112 är relevant, men trots detta dömt till statens fördel. I den första instansen var motiveringen bland annat att det inte är Norges ansvar att oljan orsakar utsläpp av växthusgaser i andra länder. Den andra instansen slog fast att utsläppen i och för sig är Norges ansvar, men att de i sammanhanget inte är tillräckligt stora för att paragrafen

ska vara tillämplig.

Nu hanteras fallet av Högsta domstolen, där förhandlingarna avslutades för två veckor sedan. Strax före förhandlingarna presenterades vissa nya uppgifter om ekonomin som kan tala emot den norska statens linje. Det slutgiltiga beslutet meddelas troligen i januari.

– Det sticker ju i ögonen att den norska regeringen utlyser nya tillstånd just nu, strax innan Högsta domstolen ska meddela sitt avgörande. Men det kan ju vara så att den räknar med att vinna, och då vill man inte förlora någon tid, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet till TT.