Bortsparat tillägg slår mot fattiga
I nästan fem timmar under onsdagskvällen diskuterade Helsingfors fullmäktige budgeten för nästa år. Mot slutet slog det upprörda gnistor mellan vissa ledamöter.
Det kommunala tillägget på 264 euro som en förälder som tar hand om ett barn hemma i Helsingfors får, väntas skäras ned. Det har gjort att flera ledamöter i stadsfullmäktige är på krigsstigen.
– Samhället ska inte sträva efter att göra skötsel av barn hemma till en specialrättighet för rika. Vi kräver att Helsingfors respekterar familjernas rätt att välja själva, sade Mika Ebeling (KD/Blå) under stadsfullmäktiges möte.
De väntade åtstramningarna inom skolsektorn rörde upp känslorna i Helsingfors stadsfullmäktige på onsdagskvällen. Socialdemokraternas gruppordförande Eveliina Heinäluoma sade att budgetförhandlingarna varit krävande.
– Det finns också saker som inte helt är i linje med våra målsättningar.
För två veckor sedan presenterade Samlingspartiet, De gröna, SDP och SFP sin budgetuppgörelse. Partiernas syn är att den skulle ge fostransoch utbildningssektorn 22 miljoner euro mer än i det förslag som kom från borgmästaren Jan Vapaavuori (Saml).
Vänsterförbundet, som hoppade av förhandlingarna innan uppgörelsen, ser på saken på ett annat sätt. Partiet anser att det saknas 20 miljoner euro i kassan. Inte heller Sannfinländarna var med i uppgörelsen.
Oavsett vem som har rätt lär det bli nedskärningar. Bland annat kan gruppstorlekarna bli större.
Men också det så kallade Helsingforstillägget bantas ner. Förslaget är att en familj från och med nästa sommar bara får stödet för barn under 1 år, när man tidigare fått det för barn under 2 år. Sänkningen går från nuvarande 264 euro till 218 euro i månaden.
”Jämför det med era inkomster”
En som engagerat proklamerade att hon för första gången kommer att rösta mot sin övertygelse var Sinikka Vepsä (SDP).
– Kommuntillägget är ett betydande stöd till föräldrar med låg inkomst. Det gör det möjligt för mamman att välja om hon går tillbaka till jobbet eller inte. 264 euro i månaden är stora pengar för en förälder, sade hon.
Också Terhi Peltokorpi (C) undrade om alla medlemmar i fullmäktige är medvetna om vad nedskärningen av kommuntillägget i praktiken betyder för många familjer.
– Det innebär en nedskärning på 45 procent i inkomsterna hos en förälder som sköter sitt barn hemma. Jämför det med en motsvarande nedskärning i era egna inkomster.
Katju Aro (Feministiska partiet) önskade att Helsingfors väntar med att fatta beslut om Helsingforstillägget tills efter reformen av föräldraledigheten i Finland.
– Nedskärningen skulle försätta speciellt ensamstående, familjer med små inkomster och i synnerhet kvinnor i en mycket svår position. Den här åtstramningen främjar inte jämställdheten. Man kan och ska sträva efter jämställdhet utan att
samtidigt straffa kvinnor genom att tvinga in dem i en ännu mer kärv ekonomisk situation, sade hon.
”Skar ner rekordmycket”
Två personer som rök ihop ordentligt under kvällen var Paavo Arhinmäki (VF) och Daniel Sazonov, som är Samlingspartiets gruppordförande.
– Det som är kritiskt är att man i den här budgeten skär ner i utbildningen. Den försvagas nästa år i Helsingfors. Jag förstår att ledamot Sazonov inte tycker det här är problematiskt. Under förra perioden var nedskärningen riktigt saftig. Innan riksdagsvalet 2015 lovade Samlingspartiet att man inte skär i utbildningen, men man skar ner rekordmycket, sade Arhinmäki.
Sazonov var inte sen att ge svar på tal:
– Man ser förhållandevis sällan en dubbelmoral på den här nivån i fullmäktige. Ledamot Arhinmäki och hans partikamrater, varav flera sitter i riksdagen, håller brandtal om hur tjänsterna i Helsingfors måste försvaras. Tillsammans med sina kompisar i landets regering skapar de lagpaket som orsakar tvångsnedskärningar i helsingforsarnas social- och hälsovårdstjänster, sade han.
”Bättre med övergångsperiod”
Flera politiker meddelade att de inte gillar att Helsingforstillägget skärs ner, däribland samlingspartisterna Mirita Saxberg och Tapio Klemetti.
Saxberg menade ändå att ett reducerat bidrag inte innebär att man måste ha sitt barn på daghem. Samtidigt tänker hon rösta för nedskärningen.
Mari Holopainen (Gröna) beklagade också att åtstramningen sker så snabbt, redan i juni nästa år.
– Det skulle ha varit bättre med en övergångsperiod.
Mika Ebeling, som representerar Kristdemokraternas och Blå framtids fullmäktigegrupp, kom med hårda ord.
– Budgetförslaget schasar bort människobarn från sitt bo. Samhället ska inte sträva efter att göra skötsel av barn hemma till en specialrättighet för rika. Vi kräver att Helsingfors respekterar familjernas rätt till att välja själva.
”Lägre än väntat”
Innan fullmäktigemötet frågade HBL Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors, hur mycket pengar som fortfarande saknas i kassan för att förhindra nedskärningar. Men hon ville inte ge ut någon siffra.
– Efter budgetöverenskommelsen har vi granskat kundmängderna och ser att kostnadsökningen blir mindre än väntat. Hyrorna kommer heller inte att stiga lika mycket. Vi måste ta till effektivitetsåtgärder, men de blir inte lika stora som i budgetförslaget. De statsunderstöd som vi fått hjälper också. Situationen ser inte så dålig ut.
Ändringar blir det, men inte lika kraftiga som ursprungligen var tänkt. Men det betyder fortfarande att gruppstorlekarna lär bli lite större och att klubbtimmarna delvis minskas. Också de uppdelade lektionerna och kompanjonsundervisningen kan påverkas.
– Samtidigt har vi hittat mer pengar till gymnasieutbildningen vilket betyder att kursutbudet inte behöver minskas så mycket, säger Pohjolainen.
Majoriteten mot
I fullmäktige kom Vänsterförbundet med flera motförslag till budgetförslaget. Bland annat vill partiet ge 36 miljoner euro till fostran och utbildning, stoppa ändringen i Helsingforstillägget och hindra staden från att öka gruppstorlekarna i grundskolan. Också Centern kom med liknande motförslag.
Mari Rantanen (Sannf) ville att budgeten skulle återremitteras, alltså skickas tillbaka till tjänstemännen. Så här skrev hon:
”Staden bör sektorsvis gå igenom dels möjligheterna att effektivisera arbetet, dels de utgiftsposter som inte är nödvändiga. Till sådana sparobjekt hör bland annat de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet och anordnande av undervisning på elevernas eget språk.”
Rantanens förslag gick inte igenom, 77 ledamöter röstade mot det. De fem som röstade för var hennes partikamrater.
Om två veckor röstar fullmäktige om motförslagen och budgeten.