Regeringen vill se mer mört och braxen på tallriken
Regeringen har som mål att fördubbla konsumtionen av inhemsk fisk till år 2027. Myndigheter och organisationer uppmuntrar finländarna att äta mer mört och braxen.
På fredagseftermiddagen hade utkastet till regeringens program för främjande av inhemsk fisk samlat 25 utlåtanden sedan det sändes på remiss i mitten av oktober. Remisstiden gick ut på fredagen.
– Det lär ännu komma några utlåtanden nästa vecka. Vi har gett tilläggstid till aktörer som bett om det, säger Timo Halonen, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Halonen har ännu inte bekantat sig med alla utlåtanden som kommit in och vill därför inte ge någon helhetsbedömning av innehållet i dem.
Genom programmet vill Sanna Marins (SDP) regering öka utbudet och främja konsumtionen av inhemsk fisk. Målet är att fördubbla konsumtionen av inhemsk fisk till år 2027.
För tillfället äter en finländare i genomsnitt 1,7 fiskmåltider per vecka. Regeringen hoppas att medeltalet stiger till 2,5 fiskmåltider per vecka år 2027.
Regeringen vill öka både den totala konsumtionen av fisk och den inhemska fiskens andel av den totala konsumtionen. För tillfället utgör inhemsk fisk 28 procent av den totala fiskkonsumtionen i Finland och målet är att andelen ökar till över 40 procent år 2027.
Mer mört och braxen på tallriken?
Enligt Jord- och skogsbruksministeriets beräkningar måste bland annat användningen av strömming femdubblas från den nuvarande nivån för att målen ska uppnås. Därtill måste användningen av annan inhemsk fisk som livsmedel fördubblas – och då riktas blickarna mot arter som ännu inte hittat sin väg till finländarnas tallrikar i någon större utsträckning.
John Nurminens Stiftelse ordnade på fredagen ett webbinarium om hur man kan främja användningen av ”skräpfisk”, framför allt karpfiskar som mört och braxen, i kommersiellt syfte. Bland deltagarna fanns representanter för stiftelsen, Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och livsmedelsföretag.
Flera deltagare vid webbinariet lyfte fram att fiske är ett sätt att minska näringsbelastningen på vattendrag eftersom skadliga näringsämnen som fosfor avlägsnas från vattendragen tillsammans med fiskfångsten. Dessutom kan fiske av vissa fiskarter vara ett sätt att påverka näringskedjorna i vattendragen i en önskad riktning.
Av de orsakerna förekommer så kallat vårdfiske av karpfiskar redan nu i många finländska sötvattendrag, men en stor del av fångsten slängs bort i stället för att användas som människoföda.
Livsmedelsverket rekommenderar att man äter fisk minst två gånger i veckan och varierar olika fiskarter i sin kost. Livsmedelsverket har inte satt någon begränsning för intaget av karpfisk i och med att inga betydande koncentrationer av skadliga ämnen har konstaterats i karpfiskar.
I Kuusamo fiskas mört kommersiellt
Under åren 2015–2019 testade John Nurminens Stiftelse att kommersialisera fisket av karpfiskar och skapa livsmedelsprodukter av karpfisk. Det så kallade Närfiskprojektet fokuserade på Finland men i det nya projektet Baltic Fish utvidgas fokusområdet till Åland och Sverige.
– Fisket av karpfisk skapar en ny inkomstkälla för kustfisket som är en hotad näringsgren. Kustfiskets fortlevnad är i en nyckelroll med tanke på bibehållandet av skärgårdskulturen och kustfiskets kulturarv, säger Annamari ArrakoskiEngardt som är vd för John Nurminens Stiftelse.
En ökning av konsumtionen av karpfisk som människoföda förutsätter att det finns efterfrågan och välfungerande produktionskedjor. Under fredagens webbinarium nämndes aktiv marknadsföring och nya produkter som sätt att öka intresset för nya fiskarter på tallriken.
Timo Halonen vid Jord- och skogsbruksministeriet säger att fisket av karpfiskar måste göras på ett kommersiellt lönsamt sätt och ske på marknadens villkor. Han ställer sig aningen skeptisk till offentlig finansiering av fisket av karpfiskar också i de fall som det primärt sker för att vårda vattendrag.
– Problemet är att fisket då inte nödvändigtvis grundar sig på ekonomiskt hållbara verksamhetsmodeller. I stället skulle jag rikta den offentliga finansieringen till mål som skapar bestående förutsättningar för denna typ av fiske att utvecklas och verka kommersiellt. Då menar jag till exempel stöd till infrastruktur, logistik, investeringar i fisket och förädlingen samt forskning och utveckling.
Halonen nämner Kuusamo som exempel på ett ställe där karpfiskar redan nu utgör en mycket viktig del av fiskefångsten.
– Där sker fisket av mört helt utan offentligt understöd. Det finansieras inte som vårdfiske utan det handlar om normalt kommersiellt fiske som sker utifrån marknadens logik. Då är verksamheten inte konstgjord utan står på en stadig grund.
Fisket av karpfisk skapar en ny inkomstkälla för kustfisket som är en hotad näringsgren. Kustfiskets fortlevnad är i en nyckelroll med tanke på bibehållandet av skärgårdskulturen och kustfiskets kulturarv. Annamari Arrakoski-Engardt vd för John Nurminens Stiftelse