Lägg dina sopor i grannens kärl

Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige prickades häromdagen av OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, för hanteringen av coronapandemin.

Saker och ting kan mätas på olika sätt, och mätsättet styr våra handlingar som samhälle. Inte minst är det här uppenbart i fallet växthusgasutsläpp. Problemet häri är det att vi i stort mäter utsläppen enbart baserat på produktion. Om det tillverkas en mobiltelefon inom Finlands territorialgränser bokförs utsläppen från dess tillverkning på vårt konto. Om vi i stället importerar en likadan telefon från Sydkorea, bokförs alla utsläpp på deras konto. Vi kan klappa oss på ryggen medan sydkoreanerna får ställa sig i skamvrån. Men mängden utsläpp blev ju inte mindre för det. Den blev kanske till och med större; på något sätt skall ju telefonen fås hit till oss.

Nationer lägger upp sina utsläppsmål baserat på samma produktionsbaserade statistik. Och så försöker de handla på så sätt att just dessa mål möts. Eftersom utsläppen är ett nollsummespel jordens länder emellan och det endast är de totala globala utsläppen som i slutändan räknas har det här räknesättet långtgående följder.

Lite beroende på räknemetod var finländarnas inhemska växthusgasutsläpp 2017 cirka 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men, om man inkluderar de importvaror vi konsumerade stiger summan med nästan 50 procent. Om vi tittar på utvecklingen under detta millennium har våra inhemska utsläpp minskat med nästan 22 procent sedan 2000. Väl jobbat! Samtidigt har våra importerade utsläpp ökat med 60 procent. Vem bryr sig?

Vi exporterar alltså våra växthusgasutsläpp. Det är lite som om jag skulle skryta med att mängden hushållsavfall som vår familj genererar numera är betydligt mindre än förut, men glömmer nämna att det beror på att jag sätter en allt större del av våra sopor i grannens sopkärl.

På samma sätt är det när man mäter finländarnas förbrukning av sötvatten. Om man inkluderar det vatten som gått åt till att producera varorna vi importerar, nästintill fördubblas vår vattenförbrukning. Så nästa gång du tar dig en kopp kaffe tänk då på att det gått åt ungefär 170 liter vatten att producera de bönor som behövs för din kaffepaus. Av samma orsak bör du använda tygkassen av ekologisk bomull minst 20 000 gånger innan den blir mer ekologisk än en vanlig plastpåse.

I syfte att halvera utsläppen från trafiken i Finland föreslog arbetsgruppen för fossilfria transporter en ökning av antalet elbilar till 70 000 på tio år. Förutsatt (!) att dessa bilar drivs av utsläppsfri el låter det ju riktigt bra. Men produktionen av elbilar genererar ju också ansenliga mängder växthusgas- och andra utsläpp. Och varför jämför man alltid elbilars livscykels utsläpp med motsvarande för nya bensin- eller dieselbilar. Borde man inte också se på de totala utsläpp som en redan tillverkad gammal bil, som min, genererar under slutet av sin karriär? Och samma problem har vi med byggandet, cementproduktionen är globalt den tredje största källan till växthusgasutsläpp.

Det är dags för oss som konsumenter att kräva en verklig ”innehållsförteckning” på de saker och tjänster vi konsumerar. Om man kan estimera hur mycket socker det finns i en oöppnad flaska vin borde man också kunna estimera hur mycket utsläpp ett par jeans eller byggandet av ett nytt enfamiljshus i medeltal har föranlett.

”Nästa gång du tar dig en kopp kaffe tänk då på att det gått åt ungefär 170 liter vatten att producera de bönor som behövs för din kaffepaus.”

Enligt de felaktiga kalkylerna är Sverige sämst på att minska smittspridningen, hålla nere R-talet – reproduktionstalet som anger hur många personer en smittad person smittar – och sämst på att skriva ut patienter från intensivvården. Med tanke på omvärldens syn på den svenska coronastrategin var det här ju vatten på kvarnen för alla som anser att den svenska strategin är fel.

Efter att Sveriges Television påpekade räknefel ändrade OECD på sin rapport men det som fortfarande är klart är att Sverige har problem när det gäller smittspridningen.

När Danmark på lördagen räknade med 1636 smittade under ett dygn var siffran bara i Stockholm under tre dagar 5088, enligt rapporteringen på fredag. Sverige har alltså problem med det som här kallas följsamhet, att följa de restriktioner och rekommendationer som nu gäller i hela landet.

Det märks speciellt bra i kollektivtrafiken. På fredagen, under Black Friday, var tunnelbanan mellan Gamla stan och Fridhemsplan i det närmaste smockfull. I vagnen där jag står är vi tre stycken som använder munskydd.

Det här är på något sätt symtomatiskt för hela pandemistrategin och förhållandet till den. Medan de flesta andra länder och Världshälsoorganisationen rekommenderar eller kräver att munskydd används anser de svenska myndigheterna att det fungerar lika bra att hålla avstånd. I en proppfull tunnelbana är det en omöjlighet.

Det här leder till en tudelning där ena sidan kräver omedelbar nedstängning medan den andra vill fortsätta på den redan inslagna vägen. Men så har vi det som många ser som facit, dödsfallen. Det är en skamfläck och ett misslyckande, det medger alla från den

högsta politiska ledningen till experterna.

En som ändå talar för ett annorlunda perspektiv är professorn i pediatrik Johnny Ludvigsson. Han säger att varje dödsfall är sorgligt men att de måste sättas i någon slags proportion. Ludvigsson är professor vid Linköpings universitet. Han vill ta upp strategins effekter på folkhälsan. Det är något som inte har fått något större utrymme i den svenska debatten.

I en intervju för Aftonbladet säger han att medierna har blåst upp räknandet av antalet döda alldeles för mycket. Enligt professorn har rädslan för att bli smittad eller dö lett till att oroväckande många inte har sökt vård för andra sjukdomar som cancer eller hjärtproblem och vidden av det kommer att synas först långt senare.

– Men man kan räkna med att det kommer att leda till en ökad dödlighet i andra sjukdomar, och att det då är andra, betydligt yngre personer, som drabbas.

– Och att jämföra döda med Norge och Finland som vi håller på med och få skuldkänslor är bara vilseledande och gör inte att vi tänker mer brett.

Proportionen som professor Ludvigsson talar om är att cirka 85 procent av dem som dog av covid-19 under våren i Sverige har haft någon annan sjukdom och enligt honom skulle de antagligen ha dött senare i år.

– Det är ett skäl till att jag tycker att man gör en alltför dramatisk sak av antalet döda under coronapandemin. Jämför med vad som skulle kunna hända om vi får en ökad dödlighet bland yngre genom fler hjärtinfarkter, för sent diagnosticerade cancerfall eller ökad mängd depression som kan sluta i självmord.

Ludvigsson menar att de nedstängningar som många andra europeiska länder har gjort har fått dramatiska konsekvenser för ekonomin, fullt jämförbara med den ekonomiska depressionen på 1930-talet.

”Ludvigsson menar att de nedstängningar som många andra europeiska länder har gjort har fått dramatiska konsekvenser för ekonomin, fullt jämförbara med den ekonomiska depressionen på 1930-talet.”

RICHARD NORDGREN

HBL:s Nordenkorrespondent

Samtidigt finns det ekonomiexperter som säger att trots ”lockdowns” kommer många länder att klara sig lika bra eller bättre när det gäller bnp. Speciellt gäller det här de nordiska grannarna. Tidskriften Kvartal har analyserat Consesus Economics bnp-prognoser. Consensus Economics är ett makroekonomiskt opinionsföretag som ger ut ekonomiprognoser.

Det här har lett till att en del ekonomiprofessorer som redan har varit kritiska till den svenska coronastrategin får vatten på sin kvarn. För det är bnp i förhållande till dödssiffrorna som professorerna tar ställning till.

Det är lätt att få vatten på kvarnen oberoende om det beror på ett räknefel, prognoser eller annat som verifierar min syn på saken.