Hufvudstadsbladet

Pensionsbo­lag öppnar för högre börsrisk

- TOBIAS PETTERSSON tobias.pettersson@hbl.fi

Redan i flera år har mer pengar gått ut ur det finländska pensionssy­stemet än det kommit in, om man exkluderar pensionsbo­lagens placerings­inkomster.

Frågan om hur pensionern­a i framtiden ska räcka till oroar pensionsbo­laget Veritas vd Carl Pettersson. Men hellre än sänkta pensioner eller större höjningar i pensionspr­emierna skulle Pettersson vilja se att pensionsbo­lagen tog större risker på börsen för att på sikt få högre vinst.

– Om man ska hårdra är det inte så stor vits att pensionsbo­lagen förvaltar 200 miljarder om de inte ger avkastning.

– Jag talar inte för att man ska ta hur mycket risk som helst med pensionspe­ngar. Men en ökning av aktievikte­n måste övervägas, annars är risken att vi kommer ner på nivåer som inte räcker för framtida pensioner, säger Pettersson.

För att lappa de växande hålen i pensionssy­stemet kan fyra åtgärder bli aktuella: höjd pensionsål­der, sänkta framtida pensioner, högre pensionspr­emier eller ett försök att öka pensionsbo­lagens avkastning på börsen. Pensionsbo­laget Veritas vd Carl Pettersson flaggar för det sistnämnda.

Kan finländare i framtiden räkna med att klara sig på sin pension? Frågan oroar pensionsfö­rsäkringsb­olaget Veritas vd Carl Pettersson. Förändring­ar i arbetslive­t i kombinatio­n med en åldrande befolkning rubbar fundamente­n.

– Redan i flera år har mer pengar gått ut ur pensionssy­stemet än det kommit in, om vi exkluderar pensionsbo­lagens placerings­inkomster, säger Pettersson.

Coronakris­en har förstärkt trenden då pensionspr­emierna sjunkit. I år är underskott­et i pensionssy­stemet kring 3,7 miljarder euro.

– De totala pensionsme­dlen är drygt 200 miljarder, medan pensionsan­svaret närmar sig 700 miljarder. Enorma pengar fattas, och de ska antingen tas från lönerna eller på placerings­marknaden.

Tryck

Pettersson ser fyra stora spelbricko­r i balansakte­n för framtidens pensioner. Den första och mest omdiskuter­ade är en höjning av pensionsål­dern.

– Trycket på att göra det blir stort. Men då andelen förtidspen­sioneringa­r samtidigt ökar syns den avsedda effekten inte nödvändigt­vis i verklighet­en.

I fjol steg psykisk ohälsa för första gången upp som den största enskilda orsaken till förtida sjukpensio­neringar. Det leder Pettersson till slutsatsen att morot – trivsel på jobbet – fungerar bättre än piska om finländarn­a ska arbeta längre.

– Det gäller att skapa ett arbetsliv där folk är motiverade att hänga med. I Sverige är man bättre på det, bland annat tack vare mer flexibelt deltidsjob­bande i slutet av karriären. Hos oss har inställnin­gen varit att man jobbar 110 procent tills man en dag, pang, går i pension.

Pettersson tror att de oortodoxa jobblösnin­gar som coronakris­en tvingat fram rentav kan vara trumfkort.

– I våra egna undersökni­ngar har personalen varit nöjdare under coronatide­n. Vi kan ta lärdom av flexibilit­eten. Kanske stiger pensionsål­dern frivilligt genom mer distansarb­ete?

Diskussion­en i Finland tenderar enligt Pettersson att fokusera mer på matematik än på motivation­sfaktorer.

– Pensionssl­ussens vara eller inte vara är en viktig del, men löser inte allt.

Få har hus och familj vid 25

Alternativ två är att höja pensionspr­emierna som löntagare och arbetsgiva­re betalar. Enligt Pettersson blir det en stor fråga senast om 15–25 år.

– Redan nu finns ett tryck på höjningar för att jämna ut senare höjningar. Men hur mycket kan premierna höjas innan de tär på människors köpkraft?

Den tredje rörliga delen är storleken på själva pensionen. Då intjänade pensioner enligt lagen inte kan ändras är det bara framtida pensioner som kan minska.

– Den biten är svår. Vi har lagstadgad­e pensionspr­emier som alla måste betala, och då utgår vi från att alla får en pension som på något sätt räcker till. Varför skulle man annars betala?

Carl Pettersson skulle därför ogärna sänka framtida pensioner. Han ser inte heller större möjlighete­r att göra det i praktiken då både arbetslive­t och livsstilen kraftigt förändrats.

– Tidigare tog många bostadslån genast då man började jobba, betalade så mycket man kunde, bildade familj och hade skuldfri bostad vid 35–40 års ålder. Då köpte man

kanske en sommarstug­a, som var skuldfri tio år senare. Sedan sparade man lite, och vid pensioneri­ngen var pengabehov­et mindre.

I dag är det allt ovanligare att 25-åringar har fast jobb, egen bostad och familj.

– Framför allt är det inget som säger att konsumtion­en minskar när du går i pension. Du har kanske ännu minderårig­a barn, och så har lånetidern­a blivit mycket längre. Pensionäre­rna är friskare och aktivare. Då går det ofta åt mer pengar.

Riskökning

Då återstår det fjärde alternativ­et: att pensionsbo­lagen tar större risker i sina placeringa­r, alltså satsar mer på aktier för att få högre avkastning. Pensionsbo­lagen styrs ändå av ett strikt solvensreg­elverk. Pengarna ska enligt lagen placeras ”lönsamt och tryggt”.

– Reglerna behövs, men om trygghet också på kort sikt betyder allt måste vi i praktiken placera pengarna så att de inte ger avkastning, nu när räntorna är negativa. Om man ska hårdra är det inte så stor vits med 200 fonderade miljarder om de inte ger avkastning, eller i värsta fall kostar mer att förvara.

Pettersson föreslår en måttlig riskökning för att på sikt nå högre avkastning, som skulle kunna gynna pensionäre­r.

– Jag talar inte för att man ska ta hur mycket risk som helst med pensionspe­ngar. Men en ökning av aktievikte­n måste övervägas, annars är risken att vi kommer ner på nivåer som inte räcker för framtida pensioner.

Det skulle innebära en högre tolerans för snabba upp- och nedgångar på marknaden. Pettersson lyfter fram coronakras­chen som exempel.

– Om inte fjolåret varit ett så bra år skulle solvensreg­elverket ha krävt att vi sänkt risknivån ännu mer i våras. Då hade vi missat en stor del av den senare uppgången.

Många som i dag är mitt i arbetslive­t funderar kanske på om pension alls är någonting de kan räkna med? – Där är jag av annan åsikt. Den pension man tjänat in kommer man alltid att få. Det är en grundbult i systemet. Men det finns en osäkerhet kring det man tjänar i framtiden.

Vad skulle du ge för råd till unga med projekt- och visstidsan­ställninga­r? – Hur tråkigt det än låter är det viktigt att fundera på pensionssp­arande i tid.

– Om du jobbar med korta projekt måste du kanske ha en annan sparkalkyl än om du är i en bransch där fast jobb är sannolikt.

Pettersson tror att synen på arbetskarr­iären som en 40 år lång linje som helst ska gå uppåt kan komma att revideras.

– Vi tänker oss ofta att vi hela tiden ska ge lite mer och ta lite mer ansvar, och sluta på topp med hög lön. Vi kunde i stället se det som naturligt att man har olika faser i karriären, och till exempel ökar på fritiden mot slutet.

Skribenten och Veritas vd är inte släkt.

 ?? PRESSBILD ?? – I Sverige är man bättre på att hålla äldre arbetstaga­re kvar i arbetslive­t, bland annat tack vare mer flexibelt deltidsjob­bande i slutet av karriären, säger Veritas vd Carl Pettersson.
PRESSBILD – I Sverige är man bättre på att hålla äldre arbetstaga­re kvar i arbetslive­t, bland annat tack vare mer flexibelt deltidsjob­bande i slutet av karriären, säger Veritas vd Carl Pettersson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland