Vaccinmotståndet har många rötter
Tidigare studier kan förklara varför unga är mindre villiga att vaccinera sig mot covid-19. I kulisserna spökar populism och sociala medier, menar forskare.
”Ideologi är bara en förklaring till varför människor låter bli att vaccinera sig”, skriver Institutet för hälsa och välfärd THL i en rapport från 2018. Rent praktiska orsaker, som en lång väg till vårdcentralen eller obekväma öppettider, kan också spela in.
Men det är bara några i raden av faktorer som leder till vaccinskepsis.
Nationalister och populister låter sig vaccineras i lägre grad än andra, enligt en brittisk studie från 2019.
”Både nationalism och vaccinmotstånd är uttryck för ett anti-etablissemangstänk”, skriver Jonathan Kennedy, sociolog och forskare i global hälsa vid Queen Mary University i London, i ett mejl till HBL.
I de europeiska länder där många röstade på populistiska partier under 2010-talet lät många även bli att vaccinera sig.
”Vaccinskepsisen verkar grunda sig på två olika tankar. För det första en misstro mot företag, stater och läkare som uppmuntrar till vaccinering. Det här hänger vanligtvis ihop med vaccinsäkerhet och en oro för att experterna hemlighåller bevis om farliga biverkningar.
För det andra en ilska mot lagar som föreskriver att vaccin är obligatoriska”, skriver Kennedy.
Någon sådan lag har vi inte i Finland – och ett framtida coronavaccin kommer också vara frivilligt. Eller på sin höjd rekommenderat.
Fortplantar sig på sociala medier
Enligt en enkätstudie som THL gjorde i våras uppgav två av tre (omkring 70 procent) att de ville vaccinera sig mot coronaviruset.
Men bland unga i åldern 18–29 år var andelen betydligt lägre. Bara drygt hälften uppgav sig vilja ta ett vaccin.
Det här kan naturligtvis bero på att covid-19 i regel bara orsakar lindriga förkylningssymtom hos unga.
Men en amerikansk studie kan ge en fingervisning om varför ungdomar är mindre pigga på vaccin än äldre.
USA hade redan år 2000 förklarat mässlingen som utrotad. Få människor hade därför vaccinerat sig mot den, och ett lokalt utbrott 2019 ledde till landets värsta mässlingsepidemi på 25 år.
När viruset spred sig i landet återaktualiserades frågan om vaccin. 2 500 amerikaner i olika åldrar besvarade en enkät vid två olika tillfällen: före utbrottet och efter det.
Innan utbrottet uppgav nästan 20 procent att de motsatte sig vaccin eftersom det enligt dem kunde leda till autism, innehålla gifter eller helt enkelt för att vaccinationen utan besvär kunde skjutas på framtiden.
Inget av påståendena stämde – och 81 procent hade inte ändrat uppfattning efter utbrottet.
– Det var förvånande att se hur motståndskraftig felkunskapen var, sade studiens huvudförfattare, samhällsvetaren Dominik Stecula till Forskning och Framsteg.
Hur kunde vissa tro att vaccinet leder till autism? Det var sannolikt ett rykte som florerat på sociala medier.
För när forskarna utredde sambandet mellan nyhetskälla och grad av missuppfattning, visade det sig att ju mer en person läste nyheter i sociala medier, desto högre var sannolikheten att personen hade felaktig information om vaccinet.
”Resultatet visar på vikten av att undervisa allmänheten genom traditionella medier och att minimera exponeringen för desinformation om vaccin i sociala medier”, lyder slutsatsen.
"Rentav värre misstroende nu"
Frågan är ändå om det råder större enighet kring coronavaccinet jämfört med mässlingsvaccinet i USA förra året. Det tror inte Jonathan Kennedy. ”Det här kommer vara ett problem även nu”, skriver han.
”Misstroendet kommer rentav vara värre, eftersom människor tänker att processen varit förhastad och att läkemedelsföretag kan vinna mycket pengar på att vara först.”
Att göra vaccinet obligatoriskt är knappast lösningen, menar Kennedy.
”Vi ser att lagar om munskyddstvång lett till en likadan ilska.”