Virusspridningen varierar inom olika språkgrupper

Det finns en klar överrepresentation av personer som har konstaterats coronasmittade bland dem med annat modersmål än finska och svenska. Orsakerna till detta är många.

En fjärdedel av de konstaterade coronafallen i Finland finns bland personer med annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Det innebär en tydlig överrepresentation: Av befolkningen utgör de med annat modersmål ungefär 8 procent.

Det är Institutet för hälsa och välfärd som informerar om statistiken.

Orsakerna till att det är så här är många, och ofta summan av flera faktorer som även i andra befolkningsgrupper leder till ökad smittrisk, säger forskningschef Natalia Skogberg i ett pressmeddelande.

”I bakgrunden kan finnas en svagare socioekonomisk ställning, jobb i en bransch där distansarbete inte är möjligt, eller stora familjer och trängre boende där det är svårare att förhindra smittkedjor”, säger hon.

Personer med somaliska, arabiska och ryska som modersmål hörde i november till de språkgrupper med flest covid-19-positiva, efter dem med finska och svenska som modersmål.

Skogberg betonar att smittfallen kan öka men också minska fort i alla språkgrupper. En plötslig ökning beror ofta på massexponeringar, som stora bröllop eller exponering på arbetsplatser. Enligt henne har de smittkedjorna ofta kunnat stoppas med snabba riktade åtgärder.

Flera kommuner satsar även på flerspråkig information. Vid Institutet för hälsa och välfärd lyfter man fram en mångspråkig ”insatsstyrka” i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet och Arbets- och näringsministeriet som arbetar med att få ut budskapet om vikten av att följa restriktionerna – och det i flera kanaler.

Natalia Skogberg betonar dessutom vikten av att nyckelpersoner och organisationer fortsättningsvis hjälper med att förmedla information. Från Esbo kom nyligen till exempel beskedet att de islamska samfunden har förbundit sig att följa restriktionerna och också kommunicera dem till sina medlemmar.