Höga hus fångar luftföroreningar
Ju smalare gator, ju enhetligare fasader och ju högre byggnader desto sämre blir luftkvaliteten på gatan. Helsingfors stad har utrett vilken roll byggnadsstrukturen spelar när trafikutsläppen späds ut i frisk luft.
Trafikutsläppen påverkar luftkvaliteten i Helsingfors mest, men också gatumiljöns struktur påverkar den lokalt. En studie som Helsingfors stad gjort bland annat med mätningar på Backasgatan visar att höga hus med enhetliga fasader utmed gatan gör att luftföroreningarna stannar kvar i högre halter.
Trafikmängden avgör i första hand hur mycket utsläpp stadsborna andas in på olika gator, men det finns fler faktorer som påverkar luftkvaliteten. Helsingfors stad har utrett exakt hur effektivt luftföroreningar späds ut beroende på gatumiljöns struktur.
Man valde Backasgatan som exempel eftersom man känner till att trafikmängden är stor. På flera håll är fasaden dessutom enhetlig vilket gör att luften står rätt stilla mellan husen.
I den mån det finns öppningar i fasaden, till exempel mot innergårdar, lindras luftföroreningen på gatan, men i gengäld försämras den på innergården. Smala gator som kantas av höga hus på båda sidor är de mest utsatta gatumiljöerna.
– Allt hänger på hur väl gatumiljön vädras, säger Juha Korhonen, miljöinspektör vid Helsingfors stad.
Stadens utredning visar att det främst är kvävedioxid från avgaser och mikropartiklar som försämrar luftkvaliteten. Man har också räknat ut hur mycket avståndet till utsläppskällan påverkar luftkvaliteten.
Resultaten från den färska studien stämmer väl överens med en 15 år gammal studie på Runebergsgatan i Tölö, även om man använde andra mätmetoder då. Nu mätte man hur snabbt föroreningarna späds ut både vertikalt och horisontellt eftersom avståndet till utsläppskällan är utslagsgivande.
Vertikalt visade det sig att halten av kvävedioxid är en femtedel mindre på 14 meters höjd än vid gatuplanet. Halten av mikropartiklar är en tredjedel mindre på samma höjd. Motsvarande halter på innergårdarna är 50 procent mindre.
Horisontellt späds luftföroreningarna ut så att halterna av kvävedioxid på 125 meters avstånd från gatan är obefintliga eller på samma nivå som i stadsmiljöer i allmänhet. Med andra ord är 125 meter från gatan nog för att eliminera trafikutsläppens direkta påverkan på luftkvaliteten.
– Det här är relevant information med tanke på stadsplaneringen. Nu känner vi bättre till styrkeförhållandena mellan de orsaker som påverkar luftkvaliteten i gatumiljön, säger Korhonen.
Den informationen ska användas när man bygger ut bostadsområden som nu planeras.
Kampanj för friktionsdäck
Helsingforsluften håller generellt god kvalitet i jämförelse med många andra städer av samma storleksklass. Tidvis uppstår temporära problem, som vid inversion då luften under kyliga vinterdagar kan skiktas så kraftigt att avgaserna blir kvar på gatunivå.
För att minska på luftföroreningarna driver staden en kampanj för att fler bilister ska välja friktionsdäck på vintern. I dag kör knappt 30 procent av bilisterna med friktionsdäck, men stadens mål är att mer än fördubbla andelen till 70 procent inom tio år.
Dubbdäcken ger större slitage på asfalten och ökar mängden hälsoskadliga mikropartiklar och gatudamm i luften. Gatudammet är ett av de centrala problemen med tanke på stadens luftkvalitet. Staden påpekar att friktionsdäck skonar beläggningen och förlänger dess livstid.
Gatudammet försämrar luftkvaliteten i synnerhet på de livligaste gatorna i synnerhet på vårvintern och våren.
Friktionsdäck orsakar också mindre trafikbuller än dubbdäck. Enligt stadens beräkningar skulle en ökning av andelen friktionsdäck till 70 procent minska trafikbullret 1–3 decibel. För jämförelse har staden räknat ut att man för att annars minska trafikbullret med 3 decibel borde halvera trafikmängden.
Sist ut med sin alternativa budget är oppositionspartiet Samlingspartiet. Mycket i partiets förslag är bekant sedan i fjol, då partiet gjorde sin första officiella skuggbudget.
Medan KD och Sannfinländarna föreslagit 144–150 miljoner euro i skattelättnader på inkomstskatterna går Samlingspartiet längre i sina skattelättnader och föreslår 800 miljoner. Dessutom vill partiet fördubbla hushållsavdraget för alla, men höja det ännu mer för dem som är över 75 och skaffar hushållsnära tjänster.
För att finansiera det räknar Samlingspartiet med att avdraget för de äldre skulle minska annat vård- och servicebehov för äldre och spara 330 miljoner i offentliga kostnader.
En av de större nedskärningarna i Samlingspartiets förslag är att inkomstrelaterad arbetslöshetspeng inte längre skulle vara grund för pension. Då arbetslösa tappar pension skulle det i partiets beräkningar ge ett plus på 850 miljoner i de offentliga finanserna.
Att trappa ner den inkomstrelaterade dagpenningen skulle spara 91 miljoner, slopandet av den så kallade pensionsslussen 169 miljoner och att frysa indexet för bostadsbidragen 9 miljoner – samtliga är förslag i Samlingspartiets sysselsättningsprogram.
Partiets skuggbudget skulle ge ett en miljard mindre minus i underskottet, men Samlingspartiet försvarar en stimulerande ekonomi och att staten tar mer lån så länge coronakrisen pågår.
– I den stora bilden är det förståeligt att regeringen fokuserar på coronakrisen, och har skött det någorlunda bra. Då mycket energi går till det har man inte hunnit fundera på tiden efter corona. Men vi måste göra det. Företagen funderar nu på hur de ska klara sig efteråt, med vilka produkter och vilken slags verksamhet, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo.
Han kritiserar däremot regeringen för att inte reformera samhället.
– Regeringens politik är konserverande, och grundar sig på att alla problem löses med skulder. Alla de reformer som ska få oss att klara oss i fortsättningen är ogjorda, anser Orpo.
– Om sysselsättningen inte förbättras leder det oundvikligen till skattehöjningar och till att skuldsättningen stiger.
För att höja sysselsättningen vill partiet bland annat se att alla företag fritt kan sluta lokala avtal med personalen. Dessutom vill man trappa ner det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet och slopa pensionsslussen, båda i enlighet med det förslag som Finansministeriets tjänstemän lade fram tidigare i höst.
Regeringen kommer att behandla pensionsslussen och sysselsättningen för personer över 55 på onsdag, efter att trepartsförhandlingarna tog slut utan resultat.
I likhet med den övriga oppositionen vill Samlingspartiet slopa den utvidgade läroplikten och i stället satsa på grundskolan, gratis hälsovård för minderåriga och fler lärare på andra stadiet.
– Att bli tvingad till att sitta vid pulpeten är inte rätt sätt att motverka marginalisering. Har man redan tappat glöden i lärandet löser det ingenting, säger riksdagsledamot Sari Sarkomaa.
Skiljer sig också från KD, Sannf
Likheterna är många i årets skuggbudgetar, som bildar ett slags högerblock i oppositionen. Men skillnaderna är också stora i principiella frågor som EU-politik och hur klimatpolitiken ska drivas.
Medan Sannfinländarna och Kristdemokraterna i samband med sina skuggbudgetar ville stoppa EU:s gemensamma återhämtningsfond skiljer sig Samlingspartiet, som inte vill stoppa fonden, men kommer med förslag på hur den ska användas.
– Till skillnad från Sannfinländarna vill vi inte bromsa utsläppsminskningarna, utan underlätta övergången. Förutom att vi fördubblar avdraget för hushållsnära tjänster vill vi att
det också ska täcka de teknikanskaffningar som behövs vid energirenoveringar i hemmen. På det sättet skulle kostnaderna för övergången sjunka dramatiskt, säger gruppordförande Kai Mykkänen.
Omstridda skattelösningar i skuggbudgetarna
Medan skattesänkningar och höjda hushållsavdrag hör till de gemensamma förslagen i oppositionens alternativ är de också omstridda då det gäller effekten för sysselsättningen.
Till exempel har statens ekonomiska forskningscentral VATT i en rapport för fyra år sedan konstaterat att skattelättnader över hela linjen kan ha en ”högst måttlig” inverkan på utbudet av jobb. Att till exempel höja avdraget för arbetsinkomst för hela befolkningen är trubbigt och en ”dyr och ineffektiv metod”, enligt VATT, medan mer riktade lösningar enligt rapporten kan vara mer effektiva.
Också kring hushållsavdragets effekt på sysselsättningen råder frågetecken.
Till exempel har Niku Määttänen, professor i makroekonomi och tidigare forskningschef vid Etla, ifrågasatt den sysselsättande effekten, med motiveringen att skattelättnader för en viss slags konsumtion samtidigt riktar bort konsumtionen från andra alternativ som inte ger skattelättnader.
Oppositionens skuggbudgetförslag ska debatteras i riksdagen på onsdag.