Bnp säger långt ifrån allt

Finlands bnp tar mindre stryk än många andra länders på grund av coronapandemin. Men det hindrar inte att många sektorer är riktigt illa ute.

Många ekonomer har under hösten glatt förklarat att coronapandemin inte drabbat Finlands ekonomi så hårt som man först befarade att den skulle göra. Och företagsrepresentanter har berömt de finländska företagsstöden och framhållit hur bra det varit för att hålla företagssektorn på fötter.

Samtidigt finns ändå branscher där stöden inte räcker till för att upprätthålla verksamheten. Samma sak gäller för frivilligorganisationer och till exempel idrottsföreningar. Både företag och organisationer har utgifter som löper, men inga inkomster eftersom coronan gör det omöjligt för människor att samlas.

Professor Bengt Holmström som förra veckan talade vid ett seminarium ordnat av Hanken konstaterade att det inte kommer att finnas någon återgång till tiden före corona. Restaurangerna får tänka om sina koncept när distansarbetet blir en del av det nya normala, resandet minskar och all sorts persontrafik får vänja sig vid sjunkande volymer.

Holmström uttryckte den här biten väldigt konkret. Pandemin gör att folk inte kan konsumera som förr, pengar för till exempel resor blir oanvända. För dem som har jobb sväller bankkontot. Men i andra ändan krymper det ekonomiska manöverutrymmet för folk som jobbar inom till exempel turism eller restaurang. Det en del sparar drabbar andra direkt.

Samma sak gäller för kulturen. Konserter, teaterföreställningar och biografbesök blir inställda. Inbesparade utgifter för biljetter för en person innebär utebliven inkomst för en annan.

Många föreningar och organisationer har också fått se inkomsterna sina nästan helt. Ta till exempel hembygdsföreningarna som gör ett viktigt arbete som städer och kommuner inte vare sig kan eller ska göra. Exemplet jag använder är det som ligger närmast mitt hjärta, min hemkommun Vandas Vanda-sällskapet.

Sällskapet hyr en gammal gård av Vanda stad. Där ordnar man egna tillställningar, men man hyr också ut gården för släktfester och bröllop. Inget sådant kan nu ordnas i större skala, ingen kan eller får hyra festlokalen och sällskapet får inga hyresinkomster. Vanda erbjuder en möjlighet att ansöka om hyresfrihet för totalt fyra månader i år, något som är nödvändigt för att det ska gå att få ekonomin att gå ihop. Möjligheten att ansöka om befrielse från hyra gäller alla stadens hyresgäster som på grund av coronan inte har just några inkomster, men för många blir det tufft ändå.

Hembygdsföreningar, teaterföreningar, konstskolor och musikskolor som nu ställt in sin verksamhet aktiverar och sysselsätter också barn och ungdomar. Samma sak gäller för idrottsföreningar, de erbjuder barn och unga, både sådana som siktar på en framtida tävlingskarriär och sådana som bara vill röra på sig eller helt enkelt ha något att göra en möjlighet till aktivitet.

Redan vårens stängning av samhället gjorde stora hål i föreningarnas plånböcker. Samma sak innebar restriktionerna som gällde tävlingsverksamhet under hösten. Det är vid matcher, turneringar och annan tävlingsverksamhet föreningarna finansierar en stor del av sin verksamhet. Inget av allt det här har varit möjligt i höst. Mästerskapsserier i olika grenar har spelat för tomma läktare eller ställt in matcher.

Våren visade

också att många av de ungdomar som då blev utan fritidsaktivitet aldrig hittade tillbaka då aktiviteterna blev tillåtna igen i slutet av maj. Inte heller i höstas var grupperna lika stora som innan coronan. Det betyder hundratals unga som i värsta fall söker sig andra alternativ för sin fritid. Och det kan i förlängningen bli dyrt för samhället.

Visst ska vi glädjas över bnp-siffror som är bättre än vi fruktat. Men minnas att bruttonationalprodukten bara mäter en del av aktiviteten i samhället. Lika viktigt som bnp är att slå vakt om allt det arbete som görs utanför bnp-mätarna och att slå vakt om att det kan fortsätta efter pandemin.

”Visst ska vi glädjas över bnp-siffror som är bättre än vi fruktat. Men minnas att bruttonationalprodukten bara mäter en del av aktiviteten i samhället.”

KATARINA KOIVISTO

är redaktionschef.