År 2020 bland de tre varmaste
Klimatförändringen skenar i väg – FN-pamp manar till att ”sluta fred med naturen”
Det pågående året kommer att platsa bland de tre varmaste åren i mäthistorien, enligt Meteorologiska världsorganisationens (WMO) preliminära rapport. Därmed har samtliga av de sex varmaste åren infallit sedan 2015 då världen enades om att hejda uppvärmningen helst till 1,5 grader över förindustriell nivå.
I år ligger vi redan 1,2 grader över den nivån och enligt rapporten är det möjligt att vi temporärt når över 1,5 grader redan 2024. Mycket kraftigare tag mot utsläppen av växthusgaser behövs, säger WMO-chefen Petteri Taalas och FN:s generalsekreterare António Guterres.
Guterres säger att människan har förklarat krig mot naturen, vilket han betecknar som ”självmord”. Guterres säger att vi måste sluta fred igen.
Det pågående året kommer att platsa som ett av de tre varmaste i mäthistorien, och perioden 2011–2020 som det varmaste decenniet människan registrerat. De sex varmaste åren har alla infallit sedan 2015.
Det framgår av en preliminär version av rapporten State of the Global Climate som Meteorologiska världsorganisationen WMO släppte på onsdagen och som samlar aktuell kunskap om klimatets tillstånd.
– Årets globala medeltemperatur väntas ligga ungefär 1,2 grader över medeltalet under förindustriell tid. Det finns en minst 20 procents sannolikhet för att vi åtminstone temporärt kommer att gå över 1,5 grader redan 2024, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas på en presskonferens.
1,5 grader är det mål som världens länder, under Parisavtalet, har enats om att försöka hejda temperaturstegringen fram till utgången av seklet. Det kommer inte att lyckas med nuvarande åtgärder och inte heller med nuvarande löften om stramare utsläppsminskningar.
De globala utsläppen minskar i år som en följd av pandemin och restriktionerna, men koldioxidhalten i atmosfären ökar ändå, eftersom koldioxid är en långlivad växthusgas.
Dagens insatser ger effekt med lång fördröjning.
– Vi firar Parisavtalets femårsdag i år och vi välkomnar de senaste åtagandena för att minska utsläppen eftersom vi för närvarande inte är på väg mot målet, säger Taalas.
Det är anmärkningsvärt att 2020 når så högt på listan över de varmaste åren eftersom det allra varmaste året, 2016, sammanföll med rådande El Niño. Det är ett fenomen som temporärt värmer det globala klimatet oberoende av mänsklig påverkan. Under 2020 har vi ändå upplevt ett motsatt och nedkylande La Niña-fenomen.
För en överblick av klimatet 2020 listar HBL fyra hörnstenar.
1. VÄRLDSHAV OCH CYKLONER
Värmeinnehållet i oceanerna slog rekord 2019, som en följd av att drygt 90 procent av klimatsystemets överskottsenergi lagras i haven. Över 80 procent av världens hav upplevde minst en marin värmebölja i år. Det drabbar marina ekosystem som redan lider av havsförsurning.
Haven tar upp 23 procent av de mänskliga koldioxidutsläppen vilket dämpar värmeökningen på land men sänker havets pH-värde, och försurningstakten ser ut att öka.
Varmare havsvatten förstärker också tropiska cykloner.
– Det blev rekordmånga cykloner på Atlanten i höst, inklusive två av klass fyra tätt inpå varandra, vilket vi inte sett förut, säger Petteri Taalas.
Cyklonen Amphan som drog in över Indien och Bangladesh i maj blev den dyraste regionen upplevt, räknat i materiella förluster: 14 miljarder dollar. Omfattande evakueringar höll dödstalet nere.
2. HAVSISAR
När den arktiska isens täcke var som minst i september var den frusna havsytan den näst minsta som uppmätts under 42 år. Smältningen var extrem i Laptevhavet. Nordostpassagen var helt eller nästan isfri från juli till oktober.
Grönlands glaciärer fortsatte att smälta. Förlusten blev 152 gigaton is, något mindre än förra året.
Antarktis ismassor höll sig mycket nära eller strax över medelnivå.
3. ÖVERSVÄMNINGAR
Allvarliga översvämningar drabbade miljontals människor och krävde hundratals liv i Östafrika och Sahelregionen, Sydasien, Kina och Vietnam. Victoriasjöns vattenstånd var i maj det högsta som någonsin uppmätts. Nigerfloden och Nilen nådde också rekordnivåer. Översvämningarna bidrog till den värsta gräshoppsinvasionen i mannaminne.
Indiens monsunperiod gav de näst kraftigaste skyfallen sedan 1994. Yangtse-flodens översvämningar under monsunen orsakade hundratals dödsfall i Kina och ekonomiska förluster för 15 miljarder dollar.
4. HETTA, TORKA OCH BRÄNDER
Flertalet torrperioder drabbade stora delar av Sydamerika. Bara i Brasilien uppgick jordbrukets förluster till nästan 3 miljarder dollar. Skogsbränder härjade över stora områden, främst i Pantanals våtmarker.
Tidernas värsta skogsbränder i USA härjade i samband med extrem torka och rekordtemperaturer. I augusti uppmättes 54,4 grader i Kalifornien. Det är den högsta uppmätta temperaturen på jorden på åtminstone 80 år.
I Australien blev det värmerekord för ett metropolområde med 48,9 grader i Perth 4 januari. Skogsoch markbränderna var extremt förödande.
Europa klarade sig mestadels undan rekordtemperaturer. Värmerekord noterades ändå bland annat i Eilat, Israel (48,9 grader) 4 september. I Mellanöstern uppmättes som värst 52,1 grader på Kuwaits flygplats och 51,8 i Bagdad.
I Sibirien låg årsmedeltemperaturen 5 grader över långtidsmedeltalet. En extrem värmebölja med tillhörande mark- och skogsbränder kulminerade den 20 juni med 38 grader i Verchojansk. Det är värmerekord norr om polcirkeln.
Guterres manar till fred
Klimatrelaterade extremväder tvingade uppskattningsvis 10 miljoner människor på flykten i år, men pandemin försvårade för dem att få skydd. Var elfte människa på jorden, totalt 690 miljoner, led av undernäring då livsmedelsförsörjningen efter många år av utveckling gick bakåt.
FN:s generalsekreterare António Guterres uppmärksammade WMOrapporten i ett tal i New York, men inte bara klimatförändringarna utan också förlusterna av biologisk mångfald, massutdöendena, de kollapsande ekosystemen, ökenspridningen, avskogningen, överfisket, korallblekningen, vatten- och luftföroreningarna och pandemin.
– Människan för krig mot naturen. Det är självmord. Naturen slår alltid tillbaka, och det gör den med ökande kraft och raseri, sade han.
Guterres noterar att klimatutsläppen hotar öka trots alla löften om minskningar, och att det underminerar ambitionerna att eliminera fattigdomen och förbättra livsmedelstryggheten. Han påpekar också att flera av de mest klimatsårbara länderna är fragila annars också, att krig eller fredsbevarande insatser pågår.
– Som alltid slår följderna hårdast mot de mest utsatta. De som har bidragit minst till problemet lider mest. Också i den utvecklade världen är de marginaliserade de första offren för katastrofer, och de sista att återhämta sig.
Guterres säger att människan är orsaken till att världen är på väg mot kaos, men att vi därför också kan lösa problemen.
– Att sluta fred med naturen är århundradets utmaning. Det måste vara högsta prioritet för alla.