”Krisen har slagit hårt mot världens flickor”
Coronakrisen har slagit hårt mot världens fattiga, och då fattigdomen ökar drabbas flickor oftast hårdast. – Utmaningarna har blivit större, och det syntes redan före krisen, säger Gunvor Kronman, som är ny styrelseordförande för Plan International.
Då fattigdomen ökar i världen brukar det vara flickorna som drabbas först, och det syns också i spåren av coronakrisen.
– Utmaningarna har blivit större, säger Gunvor Kronman, som är ny ordförande för den internationella barnrättsorganisationen Plan International.
Som ordförande för Plan International leder Kronman en organisation med verksamhet i 77 länder och en biståndsbudget på 800 miljoner euro, men då regeringar och privatpersoner drar åt svångremmen finns en oro för framtiden.
– Det här är en farhåga som hela sektorn funderar på just nu, säger Kronman.
Tolv miljoner minderåriga flickor gifts bort varje år, 130 miljoner får inte gå i skola och 120 miljoner har upplevt sexuellt våld. Det här är bara en del av de utmaningar Gunvor Kronman får ta itu med som ordförande för bistånds- och barnrättsorganisationen Plan International, med verksamhet i 77 länder. Det är å andra sidan ingenting nytt – de senaste sex åren har Kronman satt sitt avtryck som vice ordförande för organisationen, och före det ledde hon den finländska avdelningen.
– Plan International har utvecklats mycket under de senaste tio åren, och lägger nu större fokus på rättighetsfrågor då det ger god effekt. Också fokuset på flickor har stärkts, vilket är logiskt – fokuserar man på dem som behöver stödjas mest har det ofta varit just flickor, säger Kronman.
Gunvor Kronman är till vardags vd för Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland och medlem i en lång rad styrelser. Hon har också 16 års erfarenhet av humanitärt arbete inom Röda Korset, är vice ordförande för Crisis Management Initiative och har innehaft flera uppdrag inom bistånd och utvecklingspolitik. Utifrån den utsiktsposten ser hon flera oroande tendenser.
– Det som hänt nu under coronakrisen är att fattigdomen igen ökat efter att ha minskat under en lång tid, och efter stora framsteg i många utvecklingsländer. Nu ser vi en utveckling i motsatt riktning, och en studie visade nyligen att 25 år av utvecklingsarbete i det närmaste gått förlorat på 25 veckor, säger Kronman.
Då fattigdomen ökar drabbas flickor ofta hårdast.
– Barnäktenskapen ökar, människohandeln ökar, flickor får inte gå i skola – allt sådant som Plan försöker motverka. Här har utmaningarna blivit större.
Men större utmaningar beror inte bara på coronakrisen. Redan före den pågick en annan oroande utveckling.
– Allmänna konservativa strömningar på olika håll i världen har gjort att kvinnors och flickors rättigheter tagit ett steg tillbaka. Den position som Trumpadministrationen genast tog till kvinnors och flickors reproduktiva rättigheter har påverkat många organisationer som blivit utan biståndsmedel, men också mer allmänt genom att legitimera motsvarande strömningar i andra länder, säger Kronman.
Samtidigt vet man att satsningar på kvinnor och flickor ofta gagnar hela det lokala samhället, och att den totala nyttan för samhället på det viset blir stor.
Oro för krympande resurser
Med coronakrisen finns nu ytterligare en risk för att medlen för utvecklingsarbete krymper då enskilda människor och regeringar drar åt svångremmen i krisens spår. Av Plan Internationals biståndsbudget på 800 miljoner euro består så mycket som hälften av privata donationer genom fadderverksamhet, medan resten av medlen kommer från regeringar, FN-organisationer, fonder och företag.
– Det här är en reell farhåga som hela sektorn funderar på just nu. Hur kommer våra verksamhetsmöjligheter framöver att påverkas? När det gäller stöd från privatpersoner har vi ändå sett en ökning under krisen, och det är väldigt glädjande, säger Kronman.
Kronman kan inte nog betona att det är gräsrotsverksamheten som ger hela organisationen dess legitimitet, och hoppas kunna utveckla den i en än mer inkluderande riktning.
– Vi jobbar med lokala civilsamhällen, och med organisationer som driver de viktiga frågorna tillsammans med oss i de lokala samhällena. Som ordförande hoppas jag att vi framöver kan skapa fler samarbeten med likasinnade aktörer, även om jag inser att också de ekonomiska utmaningarna kommer att kräva sitt.
Också påverkansarbetet är viktigt.
– Vi jobbar mycket med att påverka lagstiftning, till exempel för att höja äktenskapsåldern eller förbättra flickors tillgång till hälsovård. Här har vi flera goda erfarenheter, och som FN:s rapportör för det globala målet som gäller flickors rättigheter bjuds vi in till de bord där de här frågorna diskuteras.
För att hinna med allt som det nya uppdraget kräver kommer Kronman att sålla något bland förtroendeuppdragen, men sitter kvar åtminstone som vd för Hanaholmens kulturcenter och som Konstsamfundets styrelseordförande.
Hur hinner du med allt?
– Det är väl en livsstil för mig, arbetet, och jag upplever att det är ett enormt privilegium att få göra sådant som jag upplever som meningsfullt. Att få göra det jag kan för att bidra till att göra världen lite bättre.
Hufvudstadsbladet ges ut av KSF Media, som ägs av Föreningen Konstsamfundet där Gunvor Kronman är ordförande.