Högre lön och större synlighet ska locka fler till småbarnspedagogiken
Tankesmedjan Magmas färska rapport om brist på behörig personal inom småbarnspedagogiken betonar vikten av att lyssna på proffsen som jobbar inom branschen.
I många års tid har bristen på behörig personal inom den svenska småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen varit ett omfattande problem.
– Det kanske mest uppseendeväckande med rapporten är att det här problemet har fortgått väldigt länge och att det fortfarande är aktuellt. Inom kort kommer också flera statliga utredningar som granskar samma problematik.
Det säger Lina Laurent, frilansjournalist och kommunikatör, som har skrivit en rapport för tankesmedjan Magma om just det här problemet. Rapporten vill föra fram de anställdas röst i debatten och föreslår ett antal åtgärder.
I rapporten framkommer det åtskilliga problempunkter som branschens attraktionskraft, arbetsförhållanden och utbildning. Man borde satsa mera på personalens välmående och trivsel eftersom det går hand i hand med vilka förutsättningar man ger barnen då de börjar grundskolan, enligt rapporten.
När problemet har pågått så pass länge är det enligt Laurent enkelt att inte se det som faktiskt har gjorts för att förbättra situationen. Hon betonar att man på olika håll, till exempel inom utbildningarna, kommunerna och bland de privata producenterna, jobbat länge för att förbättra läget.
– Men det är tydligt att det krävs ännu större satsningar, säger hon.
Internationellt problem
I Helsingfors är inte läget på den finska sidan heller det bästa. I rapporten skriver Laurent att forskare poängterar att bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogiken i själva verket är ett internationellt problem. Biträdande professorn i småbarnspedagogik Mia Heikkilä vid Åbo Akademi säger att fenomenet har att göra med professionaliseringen av småbarnspedagogiken och förbättringen av dess kvalitet.
– Samtidigt som man har höjt kvaliteten har man skapat en brist på behöriga eftersom det ställs nya krav på personalen. I Finland har förändringarna skett under en relativt kort tidsperiod, vilket innebär att de övriga satsningarna inte har hunnit med, säger Laurent.
Hon säger att man i stället har fokuserat på styrdokument och de stora ramarna, vilket har bidragit till att man till stor del glömt bort dem som i praktiken ska förverkliga planerna: lärare, speciallärare, socionomer och barnskötare.
– De har inte fått så mycket fokus som de borde ha fått, som att se till att tillräckligt många får rätt sorts utbildning och att de orkar och trivs med sitt jobb.
För dålig lön
Lösningen är enligt Laurent inte endast att skapa fler studieplatser. Just nu fylls inte nybörjarplatserna för lärarutbildningen inom småbarnspedagogik. Däremot finns det en rätt stor efterfrågan på till exempel barnledarutbildningar och socionomutbildningar.
Ett av huvudproblemen är enligt Laurent lönen och arbetsförhållandena.
– Det talas om att Finland ska ha den bästa småbarnspedagogiken i världen och vi är jättestolta över vår utbildning. Vill man som samhälle satsa på det så måste det synas i hur man ersätter dem som jobbar i branschen, säger hon.
Laurent föreslår att lönen successivt höjs i hela landet med minst 500 euro i månaden. Men lönen är inte allt. Enligt Laurent upplever många som jobbar inom småbarnspedagogiken att det finns annat som belönar och motiverar i arbetet.
Utbildningsdirektör: Lönehöjning svår att förverkliga
Vid debatten om Magmas färska rapport frågar HBL Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors, om förslaget på minst 500 euro påökt i månaden för personalen inom småbarnspedagogiken är genomförbart.
– Lönefrågan är väldigt besvärlig ur många synvinklar. Vi har redan höjt lärarnas löner inom småbarnspedagogiken så att de närmar sig ingångslönerna för klasslärare. Ekvationen blir svår då man börjar jämföra utbildning och krav som ställs på olika yrkesgrupper. Frågan är otroligt stor eftersom det finns så många andra grupper inom den offentliga sektorn som också har behov av höjda löner, säger Grönholm.
Under seminariet påpekar Mia Heikkilä att en utmaning är högre löner i Sverige.
– Löneläget är helt olika mellan Sverige och Finland. Vi känner till en handfull studerande som genast efter studierna flyttar till Sverige där lönerna ligger på kring 30 till 32 000 kronor (cirka 3100 euro) per månad, påpekar Heikkilä.
Av rapporten framgår det dessutom att branschens synlighet också är avgörande. Och till det anknyter attityderna kring arbetet inom småbarnspedagogiken.
– Alla måste göra sitt för att förbättra läget. Föräldrar måste fundera över hur de talar om småbarnspedagogik och om proffsen som jobbar i branschen. De kallas inte tanter och farbröder, utan till exempel lärare och barnskötare. Dessutom borde man fundera på hur man kan presentera branschen för unga som en verklig karriärstig.
❞ Samtidigt som man har höjt kvaliteten har man skapat en brist på behöriga eftersom det ställs nya krav på personalen. I Finland har förändringarna skett under en relativt kort tidsperiod, vilket innebär att de övriga satsningarna inte har hunnit med. Lina Laurent Frilansjournalist och kommunikatör, skrivit tankesmedjan Magmas rapport om småbarnspedagogiken
Pedagogikpodd och ambassadörer
Laurent föreslår till exempel att man startar en pedagogikpodd för att öka synligheten eller att man grundar ett nätverk med ”ambassadörer” för
småbarnspedagogiken som till exempel kan prata om yrket ute i skolorna.
Laurent hoppas att rapporten leder till fler satsningar, mera öppenhet och konkreta åtgärder. Helsingfors stad håller redan på med ett åtgärdsprogram och högskolorna har också saker på gång. Föräldrar kunde också delta mer i diskussionen.
– Jag vill ändå lyfta fram vikten av att lyssna på personalen och på dem som är på väg in i branschen och deras lösningsförslag. Hittills har man inte riktigt lyssnat på dem.
Laurent har intervjuat över 50 lärare och barnskötare på kommunala daghem i huvudstadsregionen.