Invandrare i konservativa länder mer motiverade lära sig nytt språk
SPRÅK Jag har med växande oro följt diskursen om det så kallade könsneutrala språket, vilket i svenskan har lett exempelvis till ett växande bruk av personpronomenet hen i stället för de traditionella han och hon. I finskan finns det inte ett sådant problem, men såväl i svenskan som i finskan finns det många ord som kan ses som icke-könsneutrala. Tjänsteman – virkamies är ett typiskt exempel. Man vill förbjuda eller stoppa användningen av orden med hänvisning till (maskulint) kön och bjuder i stället ord som anses vara neutrala, till exempel person – henkilö.
Tidigare ansågs det att de etablerade yrkesnamnen, som tjänsteman, kan ses som könsneutrala ifall de används i normal, neutral kontext. I höstas publicerades i Kielikello (3/2020) en rekommendation att alla titlar med hänvisning till kön (för det mesta manliga, vilket medges i artikeln) skulle ersättas med könsneutral titel.
Är det bra så? Kanske. Men hurdan signal skickar detta till växande pojkar som ännu är osäkra om sin (sexuella) identitet?
Det är inte bara frågan om hen, dig eller mig, eller en intention att förstöra allt som påminner om det gamla bipolariserade samhället med en strikt definiering om man och kvinna, pojke och flicka, fastän dessa definitioner alltid har varit som linjer dragna i vatten. Detta är bara en del av hela fenomenet, rörelsen som försöker rota ut allt som hänvisar till en bipolariserad syn på kön och sexualitet. Det är en fråga om språket som skapar vår identitet. Språket som definierar relationerna mellan människor och mellan människor och samhället.
Och det är det som jag är oroad för. Unga, som letar efter sin identitet, tjejer och killar som inte vet om de kan vara sig själva, höra till majoriteten. De är nu osäkrare än någonsin tidigare, och denna osäkerhet gör dem aggressivare mot varandra och särskilt mot de minoriteter som borde bli skyddade av könsneutraliteten. Jag är oroad för unga flickor, som tydligen inte numera borde kallas flickor. Ifall de inte är flickor, unga kvinnor, vad är de då? En grå massa, utan identitet? Har man inte identitet har man inget skydd. Jag är oroad för pojkar som numera inte vet hur de skall bete sig, för de regler som gällde då deras fäder växte upp gäller inte längre, och därför har de ingen modell.
Det som jag är mest oroad för är konflikterna som föds när invandrarna från kulturer där vanorna och definitionerna är strikta kommer till Finland. De får höra om jämlikhet, att kvinnan behärskar sin egen kropp, har sexuell självbestämmanderätt och samtidigt när de lär sig finska eller svenska lär de sig att man i våra språk inte får använda motsvarande ord för de begrepp med vilka de har blivit vana vid att behandla sitt kön, andras kön och skillnader i dessa. Ju yngre de är desto större behov har de av att ha känslan att höra till en grupp som stöder deras identitet som pojke eller flicka (oberoende av deras biologiska kön). Hittar de inte detta stöd från den offentliga sidan av samhället, kan de dra sig till den mörka sidan, bilda gäng och försöka skapa sin identitet genom våld, stölder och narkotika bland annat.
En annan, även mera sannolik, konsekvens av att språket som de skall lära sig inte stödjer deras uppväxt till de roller de vill, och som deras familjer antar att de skulle vilja anpassa sig till, är att språket inte intresserar dem. De lär sig inte det.
I den avslutande konferensen för det Erasmus+-finansierade projektet Intact, den 27 november, sammanfattade forskare och lärare från tio europeiska länder ett av de viktigaste resultaten av projektet; för att kunna integrera sig i samhället måste en nykomling först lära sig språket. Lyckas det inte, lyckas inte integrationen.
I Finland och i Sverige finns det många invandrare och flyktingar som har bott här många år, men trots det kan de inte alls eller bara några ord finska eller svenska. En orsak till detta kan vara konflikten mellan språket och de traditionella värdena. I Polen, Ungern, Österrike eller Italien, där värdena är mera konservativa, tycks invandrarna vara mera motiverade att lära sig ett nytt språk.