Färre döda på vårdhem
Bättre hygienrutiner har fått ned dödsfallen med 90 procent i Helsingfors sedan våren
På bara några veckor i våras dog tiotals helsingforsare som en följd av coronaviruset på vårdhemmen i huvudstaden. När epidemins första våg planade ut till sommaren var dödsfallen sammanlagt 89.
Den andra vågen i höst har inte slagit lika hårt mot de allra äldsta och sköraste helsingforsarna. Färska siffror från staden visar på tre dödsfall i oktober, sex i november och ett i december.
Den betydligt bättre situationen i höst förklaras allra mest av bättre vårdrutiner som noggrann användning av munskydd bland personal och besökare, och testning vid minsta misstanke om smitta.
Vid Folkhälsans vårdhem och äldreboenden i Helsingforsregionen har man inte haft ett enda fall av covid-19-smitta under hösten.
– Det är så att man drar efter andan. Jag hoppas vi kan hålla ut till att vaccinet är här. Det gäller att påminna oss själva om att hålla liv i arbetet mot smittan, säger Gun Eklund, vd vid Folkhälsan Välfärd.
För en dryg vecka sedan meddelade Drumsö seniorhus att nästan 30 av dess drygt 100 boende hade coronasmitta.
Saija Toropainen, verksamhetsledare vid seniorhuset, berömmer hur staden agerat efter utbrottet.
– Vården av våra äldre har fungerat mycket bra och tillräckligt med resurser har satts in.
Många äldre har kanske sneglat på Sverige där många äldre inte har fått en individuell läkarbedömning när de insjuknat. I stäl
let har de fått vård på distans för livets slutskede, vård som inte siktar på ett tillfrisknande.
– Behöver man vård på sjukhus få man den i Helsingfors, också som äldre, säger Saija Toropainen utifrån sina erfarenheter den senaste veckan.
Tre läkare har skött om coronavården vid seniorhuset och dessutom har det funnits vårdare och hemvård tillgänglig dygnet runt.
Medelåldern i seniorhuset är 87 år. Några av de boende får redan sjukhusvård. Seniorhuset informerar mer om situationen för de insjuknade under fredagen.
Bättre än under våren
Även när vården fungerar är risken för äldre stor vid coronasmitta, och särskilt för de allra äldsta och sköraste på vårdhemmen.
På vårdhemmen bor de som inte längre kan bo hemma. De får oftast vård dygnet runt och bland dem finns många med demenssjukdomar.
Av de cirka 200 helsingforsare som dött som en följd av viruset har hälften varit boende på vårdhem. Medelåldern för de avlidna på vårdhemmen är 85 år.
Terhi Heinäsmäki, infektionsläkare vid Helsingfors epidemiologiska verksamhet, har jobbat med coronavården på vårdhemmen i huvudstaden sedan början av april.
Skillnaden till den första vågen av epidemin i våras är stor. Då dog nästan 90 boende på vårdhemmen i Helsingfors i covid-19.
– Då var det stort fokus på dödsfallen. Nu har antalet dödsfall på vårdhemmen fallit till en tiondel jämfört våren. Antalet smittade har varit litet och smittan sprids sällan vidare till många.
Under hösten har 9 boende på vårdhemmen dött i covid-19: 3 i oktober och 6 i november.
Nya rutiner har hjälpt
Den stora skillnaden till våren förklaras allra mest av de rutiner som införts på vårdhemmen.
Här ingår allt från att personalen använder munskydd under hela arbetspasset till att antalet besökare begränsats och besökarna alltid har munskydd. Testning sker med låg tröskel. Anställda äter lunch i skift så att risken minskar för att de smittar varandra om de råkar ha viruset.
– Typiskt är att en skötare eller en anhörig bär på viruset. Med noggrann användning av munskydd och genom att hålla tillräcklig distans hindrar man att viruset sprids vidare till många, säger Heinäsmäki.
Heinäsmäki funderar också om viruset förändrats och blivit mindre farligt jämfört med våren.
– Det är ändå mer av en känsla och det finns ännu inte några vetenskapliga belägg för något sådant, säger Heinäsmäki som nämner att patienterna i våras oftare hade problem med andningen medan magproblem blivit vanligare nu.
Det omkringliggande samhället spelar en roll för situationen på vårdhemmen. Med fler som smittas av coronaviruset ökar risken för de sköraste i samhället.
– Framför allt blir det då mer jobb för oss som jobbar i vården. Brådskan ökar. Arbetet i vårdhemmen har ändå högsta prioritet och smittspårning inleds till exempel utan fördröjning om man upptäcker ett fall.
"Hålla ut till vaccinet"
Vid Folkhälsan som driver flera äldreboenden i Helsingforsregionen, allt från seniorhus med helt självständigt boende till resurserat serviceboende med personal dygnet runt, har man inte haft ett enda fall av covid-19 i höst.
– Det är så att man drar efter andan. Jag hoppas vi kan hålla ut till att vaccinet är här. Det gäller att påminna oss själva om att hålla liv i arbetet mot smittan, säger Gun Eklund, vd vid Folkhälsan Välfärd.
Hon ser den noggranna användningen av munskydd som en stor orsak till att coronasmittan inte tagit sig in i äldreboendena.
– Vi har använt oss enbart av certifierade kirurgiska näs- och munskydd, bytt ut dem tillräckligt ofta och betonat att man ska bära dem också i pausutrymmen eller kansliet, om flera är på plats.
Här riktar hon en särskild eloge till personalen.
– Det är tufft att jobba länge med munskydd då jobbet ofta också är fysiskt tungt.
Också testningen spelar en stor roll. Boende och personal har testats vid minsta misstanke om covid-19.
– Testa hellre en gång för mycket än en gång för litet, säger Eklund.
Också familj och bekanta till de boende har en andel i att ingen drabbats av covid-19.
– Folk har tagit det här på allvar, och många anhöriga har begränsat sina egna sociala kontakter och förstås använt munskydd vid besök. Ingen vill vara den som tar in smittan.
❞ Det är så att man drar efter andan. Jag hoppas vi kan hålla ut till att vaccinet är här. Det gäller att påminna oss själva om att hålla liv i arbetet mot smittan. ❞ Folk har tagit det här på allvar, och många anhöriga har begränsat sina egna sociala kontakter och förstås använt munskydd vid besök. Ingen vill vara den som tar in smittan.
Gun Eklund
vd, Folkhälsan Välfärd