Alla får inte lön för sitt arbete
Lön för lönearbete torde vara en självklarhet, men så är tyvärr inte fallet. Organisationen FDUV jobbar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ha ett betalt jobb att gå till.
Att få betalt för sitt arbete är inte en självklarhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare har fokus legat på sysselsättning medan lönebiten har nedprioriterats.
Det är en föråldrad modell, menar man på intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och försöker få fram mera lönearbete.
Niclas Jansson hör till de lyckligt lottade – inte bara för att han får lön, utan också för att han trivs med sitt jobb i ett storkök.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få lön för det arbete de utför. Det vill intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning (FDUV) informera om i den pågående temaveckan.
Enligt förbundet finns det ungefär 25 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Av dem bedöms ungefär 3 000 ha kapacitet att utföra ett lönearbete. Problemet är att endast omkring 600 av de här personerna jobbar på allmänna arbetsplatser och får lön för sin möda.
En av de här personerna är Niclas Jansson. Han har jobbat på skolkök i Grankulla och han trivs med det varierande arbetet som han får lön för.
För Jansson gick det relativt smidigt att få jobbet som han nu haft i 15 år. Innan anställningen roddes iland hade han ett möte med en representant från Grankulla och en tidigare lärare. Tillsammans enades de om kontrakt och arbetsbilden. Det är inte enbart en bra situation för att han får lön som han borde – Jansson trivs dessutom med arbetet.
– Viktigaste för mig är att trivas på jobbet och att man har goda vänner. Sen tycker jag också om arbetsuppgifterna, jag jobbar både i storköket och hjälper till på en skola, säger Jansson.
– Det gäller att stiga upp tidigt på morgonen, där vid halv sex-tiden ungefär, sen börjar jag jobbet halv sju. På jobbet har man ju förstås sina klara uppgifter som varierar från dag till dag.
Jansson har inte direkt studerat storkök, men han har fullgjort en köksutbildning. Han studerade vid Practicum, men på nittiotalet innan skolan fått det nuvarande namnet. Hans arbetsuppgifter kan variera från dag till dag och ibland kan det vara något hektiskt.
– Varje dag lagar vi mat till ungefär 3500 personer och vi jobbar med både dagis och skolor. Det är inte heller bara att laga maten, den ska sättas i värmekärror som förs till skolorna, säger Jansson.
Steg för steg
På FDUV jobbar Melanie Shametaj med just de här frågorna och hon är förbundets främsta sakkunniga inom sysselsättningsfrågor.
– Det här projektet heter steget vidare från arbetsverksamhet till arbete med lön. Det är ett treårigt projekt som inleddes 2020. Målsättningen är att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få ett lönearbete, säger Shametaj.
Arbetssituationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning har utvecklats i takt med samhället. Shametaj säger att lösningar som tidigare var gångbara inte nödvändigtvis är det längre.
Tidigare gångbara lösningar har uppkommit organiskt genom praktiska lösningar för att hitta sysselsättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under många år har det helt enkelt varit frågan om att hitta ett jobb med lämpliga arbetsuppgifter – utan lön.
– Det här har någon gång setts som ett väldigt bra system eftersom personerna får vara delaktiga i samhället. Men synen på delaktighet har förändrats. I dag är det viktigt att vara delaktig på lika villkor. Det är inte gångbart att arbeta sida vid sida med någon utan att få lön bara för att man har en intellektuell funktionsnedsättning, säger Shametaj.
Inom ramarna för projektet finns det flera målsättningar. Ett led i att förbättra situationen är att få ut tillräckligt med information. Det gäller både för personer som är i behov av ett lönearbete men också för professionella som möter personer inom ramen för service.
– Det gäller bland annat hur det går till att få arbete och att personer med intellektuell funktionsnedsättning får veta vad lönearbete innebär. Dessutom är det viktigt att fler får information om skillnaden mellan lönearbete och arbetsverksamhet, säger Shametaj.
Målsättningen på FDUV är även att erbjuda information till personer som jobbar med social- och funktionshinderservice. Genom att öka kunskapen om arbetsfrågor i branschen tror vi att situationen kan bli bättre, säger Shametaj.
– Sen ska man heller inte glömma arbetsgivarna. Vi vill försöka skapa situationer där arbetsgivare kan träffa personer med intellektuell funktionsnedsättning, till exempel genom olika nätverk, för att på så sätt kunna skapa fler arbetstillfällen.
Om du som arbetsgivare är intresserad av projektet kan du kontakta FDUV direkt. De kan hjälpa med nästa steg i rekryteringen.
– Jag skulle hoppas att de personer med funktionsnedsättning som kan jobba skulle få ett riktigt jobb med lön. Att de skulle vara välkomna på en arbetsplats, säger Jansson.
– Vi tänker ofta att det är någon annan arbetsgivare som ska göra de här anställningarna, men det gäller att fundera om den egna arbetsplatsen skulle kunna öka mångfalden. Har vi arbetsuppgifter som ingen gör eller som ingen hinner med? säger Shametaj.