Vårdreformen snart i riksdagen
Det digra lagpaketet om vårdreformen ges troligen till riksdagen redan nästa vecka. I så fall har tidtabellen hållit så här långt, vilket är en bedrift med tanke på coronan.
Den nuvarande regeringen har snart ett och ett halvt år på nacken, men för bara ett år sedan var det dramatiskt värre då Centern tvingade statsminister Antti Rinne (SDP) att avgå och Sanna Marin tog över. Sedan i våras har coronaviruset dominerat det mesta av såväl politik som vardagsliv och ekonomi.
En vårdreform har varit på tapeten under många regeringar och tidsplanerna har under årens lopp sprängts många gånger – och alla reformförsök hittills har fallit.
Med tanke både på omständigheterna under det senaste året och på de tidigare försöken, kan det anses vara en framgång att regeringen Marins version av vårdreformen snart kommer att avges till riksdagen. Möjligen sker det redan på tisdag, men i vilket fall som helst innan julen. Det betyder att utskotten har tid att förbereda sin behandling och kan starta det egentliga arbetet genast när riksdagen sammanträder till nytt riksmöte i februari 2021.
Under riksdagsbehandlingen kan förstås vad som helst ske. Det största spänningsmomentet gäller särlösningen för Nyland som är ett nytt element, och hur grundlagsutskottet ser på den. I övrigt har beredningen kunnat utgå från grundlagsutskottets tidigare betänkanden. Alla tidigare försök till vårdreform har stupat senast i grundlagsutskottet.
Senast – 2019 – såg utskottet risker med den valfrihetsmodell som var central i regeringen Sipiläs vårdreform. Risken var att vården inte i alla situationer skulle kunna tryggas eftersom den offentliga vården inte hade ett övergripande ansvar.
Särlösningen i Nyland innebär att vården och räddningsväsendet organiseras i fem olika områden. Helsingfors är ett eget område, de övriga består av flera kommuner. Därtill finns Helsingfors universitetssjukhus kvar som den enhet som tar hand om den specialiserade vården.
Fördelen är att det inte blir ett jättestort område, där de som bor i små kommuner skulle kunna ha svårt att hävda sig. Den stora nackdelen är att en av ledstjärnorna för hela vårdreformen – integrationen – mer eller mindre uteblir. Genom integration kopplas primärvården och den specialiserade vården ihop, likaså sjukvården och socialvården. Människor ska kunna få alla tjänster över en och samma disk, har det sagts.
Utebliven integration i Finlands folkrikaste landskap med en tredjedel av Finlands befolkning är en stor nackdel. I värsta fall leder det till att områdena i första hand ser till sina egna intressen, vilket i sin tur kan hota den specialiserade vården där en centralisering innebär hög expertis och erfarenhet.
Frågan är alltså hur allvarligt grundlagsutskottet anser det vara att nylänningarna har en annan modell än resten av finländarna. Ifall modellen underkänns lär Social- och hälsovårdsministeriet ha förberett lagparagrafer som man i så fall kan lägga fram med en snabb tidsplan.
Det aktuella förslaget till vårdreform är en avskalad variant, där tanken är att modellen ska vara så enkel att man nu kan ro den i hamn. Särskilt Centern är mån om att senare överföra andra uppgifter till det som nu ska heta välfärdsområden.
Samlingspartiet presenterade sitt diskussionsunderlag för vården förra veckan. Partiet har gjort en helomvändning och tycker nu att kommunerna ska ansvara för vården även i framtiden. Tidigare har också Samlingspartiet företrätt åsikten att det behövs större enheter. Nu anser man att samkommuner ska kunna sköta vården. Det löser ändå inte kommunernas problem att finansiera vården. Samkommuner anses vara problematiska ur demokratisk synvinkel eftersom medborgarna inte får rösta om beslutsfattarna. Däremot kan man se det som en fördel att också små kommuner kan göra sin röst hörd.
Det är inte överraskande att regeringspartierna anser att Samlingspartiet är ute och cyklar. Men det är svårt att hitta en enda expert som skulle tycka att Samlingspartiets tankar är realistiska.
Om tidsplanen håller också i fortsättningen ska riksdagen ha behandlat och godkänt vårdreformen senast hösten 2021. Då kan det första valet av beslutsfattarna i välfärdsområdena ordnas i början av år 2022. Mycket hinner hända före det.