Konstsamfundets storhetstid är nu och framtiden ser lyckosam ut
Kalaset inhiberades men historiken har utkommit. – Framtiden ser stabil ut för 80-årsjubilerande Föreningen Konstsamfundet, säger historikern Kim Björklund.
När Amos Anderson grundade Föreningen Konstsamfundet hade han knappast någon aning om hur föreningens inflytande över kulturlivet skulle eskalera under decenniernas gång.
– Konstsamfundets storhetstid har pågått under ett par decennier och pågår fortfarande, säger historikern Kim Björklund.
Kim Björklund har skrivit historiken Konstsamfundet – Affärer och kulturgärningar 1940–2020. Historiken utkom på torsdagen då Konstsamfundet firade sitt jubileum med ett virtuellt festseminarium.
Under de åttio år som gått har Föreningen Konstsamfundet utvecklats från att ha varit en liten förening ledd av Amos Anderson själv till att bli en betydelsefull aktör och mecenat på kulturfältet. Kim Björklund säger att en av historikens uppgifter är att berätta om bakgrunden och om Amos Anderson.
– Allmänheten, och i synnerhet de yngre generationerna, vet inte längre vem Amos Anderson var. Nu försöker jag ge en rejäl översikt. Historien behöver kontinuerligt berättas om.
Amos Anderson, känd för sin skicklighet som affärsman och för sitt intresse för kultur och religion, grundade Föreningen Konstsamfundet 1940.
– Amos Anderson styrde och ställde i sin förening och donerade summor etappvis. När Anderson avled 1961 tillföll hela arvet föreningen och efter det vidtog arbetet med att skapa Konstsamfundet på sätt och vis från grunden, beskriver Kim Björklund.
1960- och 70-talen var inga bra decennier för Konstsamfundet. Ekonomin var usel och den nya organisationen tvingades lägga ner flera olönsamma dotterbolag och verksamheter, bland dem Tilgmanns tryckeri och kvällstidningen Nya Pressen. Hufvudstadsbladet sanerades också kraftigt.
Men på 1980-talet vände utvecklingen. Då vågade Konstsamfundet ge sig in på storsatsningen att bygga köpcentret Forum och att driva det. Forum stod klart i mitten av 1980-talet.
– Forum var en enormt lyckad satsning. Tack vare den kunde Konstsamfundet betala gamla skulder och småningom börja öka sin utdelning.
De senaste drygt tio åren beskriver Kim Björklund som lyckosamma ur förmögenhetsförvaltningens synvinkel. Konstsamfundet sålde fastigheterna Mannerheimvägen 18 och Forum och organiserade om sin förmögenhetsförvaltning.
– Tidigare fanns det mesta kapitalet i Forum och Stockmann, nu har man diversifierat förmögenheten och det ekonomiska läget är stabilt. Under de senaste tolv–tretton åren har man kunnat satsa på riktigt stora utdelningar och tack vare dem har Konstsamfundet vuxit till en viktig aktör på kulturfältet.
– Att satsa på det nya museet, Amos Rex, var också en smart affär. Museet har varit en vitaminspruta för konstlivet i Helsingfors.
Skulle det finnas något kulturliv på svenska i Finland, utan Konstsamfundet? – Det skulle definitivt se annorlunda ut i sådant fall. Och jag tror inte att Hufvudstadsbladet skulle finnas utan Konstsamfundet. Tidningen hade sannolikt åtminstone tvingats till väldigt stora saneringar för att överleva.
Framtiden då?
– Den ser stabil ut. Verksamheten i Helsingfors har förskjutits så att man numera agerar i två kvarter – kvarteret Tuppen och kvarteret Åbo kasern. I kombination med renoverade Söderlångvik på Kimitoön har Konstsamfundet en dynamisk kedja.
Hufvudstadsbladet ges ut av KSF Media som ägs av Föreningen Konstsamfundet.