Het debatt om trängd ekonomi

I Esbo stadsfullmäktiges budgetdebatt tog partierna en tjuvstart inför vårens kommunalvalskampanj. Den ökade skuldbördan var ett återkommande tema i ledamöternas inlägg.

Debatten om nästa års budgetförslag gick het i Esbo stadsfullmäktige på torsdagskvällen. Samtliga partier utom Vänsterförbundet och Sannfinländarna har godkänt stadsdirektör Jukka Mäkeläs förslag som klubbas igenom på ett extrainsatt möte på måndag. De färska opinionssiffrorna och vårens kommunalval färgade redan nu debatten.

– Det är ofattbart att Sannfinländarna till exempel vill skicka hem utländsk expertis som jobbar på Aaltouniversitetet. Esbo behöver utländsk arbetskraft för att kunna hävda sig i konkurrensen och för att ta hand om den åldrande befolkningen, sade Samlingspartiets Henrik Vuornos.

Han fick mothugg av Sannfinländarnas Teemu Lahtinen som konstaterade att staten betalar ut 1,36 miljarder i bidrag till invandrare, vilket

Helsingin Sanomat rapporterat om – och att Esbos andel i den summan inte kan vara helt obetydlig.

Också frågor som direkt berör Esbo stads ekonomi togs upp. SFP:s Bo Lönnqvist lyfte fram att partiets krav på ökade resurser i bildningssektorn har beaktats.

– Antalet studerande i Mattlidens gymnasium ökar med 100 de tre närmaste åren. Därför är det oerhört viktigt att stödet till gymnasierna kunde behållas, sade Lönnqvist och fortsatte:

– Det ursprungliga förslaget skulle ha inneburit en nedskärning med nästan 25 procent, vilket hade varit ohållbart. Det är också viktigt att eftermiddagsverksamheten fortsätter för årskurs 1.

För Lönnqvist är också renoveringen av Kungsgårdsskolan och färdigställandet av det tvåspråkiga skolcentret Monikko viktiga milstolpar nästa år.

Oro över skuldsättning

Bland beslutsfattarna uttrycktes också oro över att Esbo är landets mest skuldsatta stad. Blå framtids

Timo Soini ansåg det vara oroväckande att Esbo stad koncentrerar sin service så mycket vid den spårbundna trafiken så att stadsdelar utanför spårvägsnätet faller utanför.

– När jag började som kommunpolitiker för 20 år sedan var ekonomin i balans och man kunde åka buss direkt till Kampen. Nu är vi skuldsatta upp över öronen, åker kollektivt i ett rör i en mörk tunnel och stirrar argt på varandra, sade Soini. Och vidare: – Det är bra att stadsdirektören är ärlig och säger att Esbo räddas av statens kompensationer. Om vi skuldsätter oss så här raskt är det bara en tidsfråga innan det blir tvångssammanslagning av huvudstadsregionens städer av ekonomiska skäl.

Antero Laukkanen (KD) ansåg att Esbo växer för snabbt.

– Ingen stad klarar av en sådan här takt. Vi kunde klara av en inflyttning på 2 000–3 000 invånare, men nu är siffran uppe i 4 500. Det är ett problem. Vi betalar ett högt pris för våra investeringar när vi måste ta lån för att kunna betala tidigare skulder. Från och med 2025 betalar Esbo årligen drygt 90 miljoner euro för västmetron. Frågan är hur vi ska kunna upprätthålla den lagstadgade servicen när vi skuldsätter oss så mycket.

Vänsterförbundets Kari Uotila var kritisk till att staden skär ner i servicen.

– En konsult med bakgrund i Samlingspartiet har utarbetat ett program som skär ner i basservicen på ett drastiskt sätt. Det är en dimridå att det inte sker nedskärningar i utbildningen. Det blir större undervisningsgrupper – både i skolor och inom småbarnspedagogiken.

Uotila hade tvärtom föreslagit en höjning i den kommunala inkomstskattesatsen med 0,25 procent.

– Också då hade Esbo haft landets fjärde lägsta inkomstskattesats. Det är tråkigt att majoriteten valde att rösta för ett beslut som går ut över de allra svagaste i vår stad.