Hufvudstadsbladet

❞ I dag för exakt ett år sedan kom döden på besök. Det var ingen artig och försiktig knackning på dörren. Det var inget lågmält hej. Det var ett fräckt och oväntat besök.

På önskelista­n fanns Danmark, Sverige, Luxemburg, Andorra och San Marino. Det blev Frankrike, Ukraina, Bosnien och Kazakstan då Finland lottades in i grupp D med fem lag.

- Kim Isaksson i krönikan på

BÖCKER Till skillnad från det trycka ordet, skriver Torsten Fagerholm i sin ledare Boken är inte död – den bara luktar lite konstigt (HBL 1.12), är digital text ”flytande, föremål för ständig mutation”.

Var och en som har stiftat en närmare bekantskap med böcker och bokhistori­a vet dock att detta inte stämmer. Böckers och texters öden är från början sannerlige­n ”föremål för ständig mutation”, med olika versioner, varianter och upplagor, så att man i vissa fall svårligen ens kan vara överens om att man läst samma bok, något som var på tapeten till exempel när Svenska litteratur­sällskapet gav ut Topelius Fältskärns berättelse­r för ett par år sedan; en roman som först publicerad­es som följetong i tidningen, sedan som komplett bok, därefter i diverse, ofta förkortade, ibland rentav missvisand­e, upplagor längs med 1900-talet. När böckerna digitalise­ras kan det bli svårare att hålla kvar en förståelse för denna brokighet och föränderli­ghet, för böckernas och litteratur­ens skiftande historia.

Att Fagerholm tänker sig att ljudboken är en återgång till en muntlig kultur, och att den ”textbasera­de kulturen” kanske bara var en ”Gutenbergs­k parentes”, är ännu mer orimligt. Ljudboken är snarare en underkateg­ori till boken, i vår textbasera­de kultur (den är ju en uppläsning av text). Litteratur­vetaren och historiker­n Walter J. Ong talade om en ”sekundär muntlighet” när han syftade på att muntlighet­en i tv och radio i själva verket bygger på skriftsprå­k och är en form av textkultur.

Textkultur är inte heller samma sak som boktryckar­konst, texten är långt äldre än den tryckta boken (kilskrifte­n, den första skriften, är 5 000 år gammal, den tryckta boken 500), och den tryckta boken är inte samma som boken, kodex, som är cirka 1 900 år gammal (om man inte räknar med skriftrull­ar, som användes redan för 5 000 år sedan).

Den "text" vars "lekfullhet" och "tvära kast" utmanar intellekte­t är med andra ord inte begränsad till boken eller tidningen, hur härliga böcker och tidningar än kan vara, och ”staccatoku­lturen” har varit med oss länge. "Snuttifier­ing" talade man gärna och mycket om på 1980-talet, och syftade då bland annat på tv och radio.

Däremot har Fagerholm en poäng när han talar om skogsbrand i informatio­nslandskap­et och att filtren är satta ur spel. Och något den digitala kulturen tycks bidra till är att vi blir uppslukade av nuet: ”Present time is packed to bursting point; past time is evacuated”, som den brittiske minnesfors­karen Paul Connerton uttryckte sig. FREDRIK HERTZBERG Esbo

SVAR Verba volant, scripta manent, sa den romerske senatorn Caius Titus. På svenska: "Ord flyger sin kos, vad som är skrivet förbliver". Webben skapar en ständigt föränderli­g tillvaro, ett ofta passivt mottagande utan pausknapp. Som motvikt till denna uppskruvad­e, avtrubband­e bulimi behövs meditation, privata oaser där man själv bestämmer tempot. Själv har jag en fäbless för det långsamma, skrivna ordet, kring vilket jag som läsare kan stanna upp, dröja, reflektera, anteckna – och återkomma senare. I synnerhet mångbottna­de texter som vågar ställa krav på läsaren avslöjar nya dimensione­r då man betraktar dem ur olika vinklar, som oljemålnin­gar. Den snabbspola­nde digitala världen riskerar däremot minnesförl­ust. Därför ger boken och tidningen en behaglig känsla av beständigh­et. TORSTEN FAGERHOLM ledarskrib­ent, lyssnare och läsare, HBL

Frankrike har spelare till minst fem eller sex landslag som skulle vara favorit mot Finland. Kvaliteten är ruskig i Les Bleus och att Finland vann nyligen i Paris i en landskamp väger inte särskilt tungt. En liten kick på den mentala planet för Finland, inte så mycket mera. Ett Frankrike med motivation­en på topp slår Finland nio gånger av tio.

De regerande världsmäst­arna har världsstjä­rnor på varje position och en juniorprod­uktion som får en att kippa efter andan. Didier Deschamps har lyckats ena ett tidigare väldigt splittrat landslag. Deschamps har stängt dörren för spelare som inte passar in i hans värld, facit är magiskt.

I tävlingssa­mmanhang har Finland tagit en poäng av Frankrike. Resterande sju matcher har slutat i förlust.

Ukraina slog Finland två gånger om i förra VM-kvalet. Fotbollen är idrotten nummer ett i landet som under Sovjettide­n försåg CCCP-landslaget med majoritete­n av spelare.

Anorna är långa och trots rätt omfattande interna problem inom landet spottar systemet fram högkvalita­tiva spelare på löpande band. Landet vann U20-VM 2019 och det laget bildar i framtiden stommen också på seniornivå.

Största stjärnor är alltjämt Jarmolenko och Konoplyank­a men i det yngre gardet förutspås målvakten Lunin, 18-årige backen Zabarnyi, mittfältar­en Buletsa oxh 20-åriga anfallaren Supriaha lysande karriärer.

Inte så namnstarkt men här finns ett oerhört grundkunna­nde. Ukraina tror på sin fotbollsid­entitet och är svårt att rubba.

Vann sin EM-kvalgrupp med sex segrar, två oavgjorda och 17-4 i målskillna­d. I samma grupp återfanns Portugal och Serbien. Portugal och

Serbien fick en poäng var av Ukraina. Säger en del om klassen.

Bosnien kan Finland utan och innan då man stötte på laget i senaste EM-kval. Först såg det ut att bli Belarus i samma grupp men på grund av begränsnin­gar beroende på region och klimat dög inte Belarus utan i stället blir det returmöten mot Bosnien.

Bosnien visade nere i Zenica vilken karusell man kan bjuda sina motståndar­e på laget är på spelhumör. I Tammerfors nötte Finland metodiskt ner Bosnien. Teemu Pukki gjorde två mål då.

Bosnien är en fotbollsna­tion och ett kvalitetsl­ag men alltjämt tämligen beroende av Miralem Pjanic, 30, och Edin Dzeko, 34.

Kazakstan var verkligen ingen drömlott. Det såg först ut att bli Estland men på grund av begränsnin­garna flyttades Estland till grupp E och i stället tar Kazakstan plats i grupp D.

I stället för en bekväm resa med färja över Finska viken blir det ett långt flyg hela vägen till Centralasi­en. Den resan hade Finland gärna avstått.

Kazakstan inger rent fotbollsmä­ssigt ingen skrämselhi­cka. Den överväldig­ande majoritete­n av spelarna håller till i den inhemska ligan där lönerna är höga och kvaliteten varierande.

Lagen har mötts i kvalsamman­hang vid två tillfällen. Finland vann båda matcherna i kvalet till EM 2008.

Tips: Hur bra Finland än varit under Markku Kanerva är det väldigt svårt att se Finland rubba Frankrike och Ukraina. Tredje plats är realism, andra plats möjlig om precis allt går Finlands väg.

 ?? FOTO: FRANCK FIFE/LEHTIKUVA-AFP ?? ■ Finland ställs mot Kylian Mbappes och Antoine Griezmanns Frankrike.
FOTO: FRANCK FIFE/LEHTIKUVA-AFP ■ Finland ställs mot Kylian Mbappes och Antoine Griezmanns Frankrike.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland