Vardagspusslet blev svårt att lägga.
Evighetsproblemet, bristen på daghemsplatser på acceptabelt avstånd från hemmet, kvarstår i Helsingfors. Johan Ekman kunde inte ta emot den plats som staden erbjöd hans dotter eftersom resan till daghemmet skulle ha blivit 40 minuter lång.
Evighetsproblemet, bristen på daghemsplatser på acceptabelt avstånd från hemmet, kvarstår i Helsingfors. Johan Ekmans dotter Lilja beviljades daghemsplats i Malmgård, 40 minuter med buss från hemmet i Tölö. – Ambitionsnivån från stadens sida borde vara högre. Det räcker inte att staden kan garantera alla barn en plats om daghemmet ligger så långt borta, att vardagspusslet kompliceras orimligt mycket för familjerna, säger Ekman.
Lilja, 1,5 år ska börja på daghem efter årsskiftet. Föräldrarna hade ansökt om daghemsplats nära hemmet i bortre Tölö, men fick beskedet att Helsingfors stad beviljat dottern plats på ett daghem i Malmgård, 12 kilometer norrut.
Pappan Johan Ekman som för stunden är hemma med dottern är besviken över att staden inte kunde erbjuda plats på acceptabelt avstånd.
– Vi kollade upp restiden och att föra henne till dagis med buss skulle ha tagit mellan 35 och 40 minuter, säger Ekman.
Till saken hör att vardagspusslet hade komplicerats ytterligare av att daghemmet låg i fel riktning med tanke på föräldrarnas jobb och dottern givetvis också måste hämtas från det avlägset belägna daghemmet. I tid mätt hade det här betytt att daghemslogistiken hade tagit flera timmar per dag. Det hade inte bara gått ut över de arbetande föräldrarna utan framför allt drabbat dottern.
– De långa resorna hade inneburit jättelånga dagar för barnet, säger Ekman.
För tillfället har dock Helsingfors stad lyckats erbjuda alla svenska barn som ansökt om att få börja på daghem från och med årsskiftet en plats.
– Ambitionsnivån från stadens sida borde vara högre. Det räcker inte att staden kan garantera alla barn en plats om daghemmet ligger så långt borta, att vardagspusslet kompliceras orimligt mycket för familjerna. Jag inser självfallet att frågan inte kan lösas i en handvändning, men år efter år kan vi inte ha det så här. I sista hand är det förstås en resursfråga och en sak för lokalpolitikerna, säger Ekman.
Johan Ekman och hans sambo såg ingen annan utväg än att tacka nej till den plats som staden erbjöd dem eftersom logistiken hade blivit väl betungande och Liljas dagar för långa. I stället ansökte familjen om plats på ett privatdagis närmare hemmet.
”Grunden för den svenska servicen riskerar urholkas”
Eftersom de svenskspråkiga daghemmen är klart färre till antalet jämfört med de finska, innebär det att svenska barn också om de råkar få plats på närdagiset, ofta har längre väg till daghemmet. Och då de närbelägna daghemmen är fulla kan det gå som i Liljas fall: att staden erbjuder plats ännu längre hemifrån.
– Här finns risk för en negativ spiral. Om familjer ofta erbjuds daghemsplats långt borta, väljer en del familjer i stället finskt dagis. Om allt fler familjer gör så kan grunden för den svenska servicen urholkas, säger Johan Ekman.
Bättre chans efter sommaren
Jenni Tirronen, chef för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i Helsingfors, säger att chansen att få plats på det daghem man önskar, är sämre då barnet börjar på daghem mitt under verksamhetsåret. Efter sommaren då de äldsta barnen flyttar över till skola eller förskola finns det fler platser att erbjuda nya barn.
Tirronen säger att en handfull Tölöfamiljer vars barn ska börja på daghem vid årsskiftet, inte har fått plats på de daghem de önskat. Tirronen säger att de daghemsplatser som i stället erbjudits, ligger på ungefär 30 minuters resavstånd i Malmgård eller i Haga, vilket är i enlighet med stadens rekommendationer.
– Utgångspunkten är att vi erbjuder plats så nära hemmet som möjligt. Men vårt servicenät är inte lika tätt som det finska, säger Tirronen.
Johan Ekman tycker att det är att ringakta problematiken om Helsingfors stads representanter slår ifrån sig med att bara en handfull familjer inte fått plats på önskat daghem.
– Det drabbar ”en handfull” familjer nu och en annan ”handfull” lite senare. Slår man ihop alla som inte fått daghemsplats på rimligt avstånd från hemmet, talar vi fort om en massa drabbade familjer, säger Ekman.
Läget är ändå bättre nu än för ett år sedan. På grund av för få svenska barnskötare och lärare inom småbarnspedagogiken kunde Helsingfors vid den här tiden i fjol inte uppfylla sina lagstadgade uppgifter och erbjöd 22 barn vars föräldrar ansökt om svenskspråkig daghemsplats en finskspråkig plats inom småbarnspedagogiken i stället. I dag blir inget barn helt utan svensk daghemsplats.
Utöver Tölö där det är kö till de svenska daghemmen är det också ont om platser i Berghäll och på Degerö. På Degerö öppnar i höst ett nytt svenskt daghem.
Rantala: Svårt att förutspå vart folk flyttar
SFP:s stadsstyrelseledamot Marcus Rantala har engagerat sig i frågan och bad om en utredning då det stod klart att familjer i Tölö hänvisats till daghem långt ifrån hemmet.
– Det är svårare att få plats på det daghem man önskar så här års än efter sommaren. Ofta brukar det gå att ordna en plats på ett sätt eller annat och vi jobbar kontinuerligt med att det ska finnas tillräckligt många platser, säger Rantala.
Rantala säger att situationen för familjer som önskar plats på svenskt daghem ofta är knepigare eftersom daghemmen ligger glesare utspridda över stan vilket gör att avstånden blir långa.
– Jag har hört om familjer som bott på Drumsö eller i Munksnäs och beviljats daghemsplats i Östersundom. Det är naturligtvis ohållbart, säger Rantala.
Marcus Rantala säger att det i viss mån har varit ett problem att det inte i förväg har gått att förutspå till vilka stadsdelar de svenskspråkiga familjerna har valt att flytta. Det här har gjort att efterfrågan på daghemsplatser inte alltid motsvarat utbudet.
– Jag är förstås glad att Helsingfors bygger nya daghem, till exempel på Stora Robertsgatan och i Kronbergsstranden. Men det tröstar förstås föga de familjer som inte nu har fått plats på önskat daghem, säger Rantala.
Om familjer ofta erbjuds daghemsplats långt borta, väljer en del familjer i stället finskt dagis. Om allt fler familjer gör så kan grunden för den-svenska servicen urholkas. Johan Ekman, förälder