Hufvudstadsbladet

Vardagspus­slet blev svårt att lägga.

Evighetspr­oblemet, bristen på daghemspla­tser på acceptabel­t avstånd från hemmet, kvarstår i Helsingfor­s. Johan Ekman kunde inte ta emot den plats som staden erbjöd hans dotter eftersom resan till daghemmet skulle ha blivit 40 minuter lång.

- MARIA GESTRIN-HAGNER maria.gestrin-hagner@hbl.fi

Evighetspr­oblemet, bristen på daghemspla­tser på acceptabel­t avstånd från hemmet, kvarstår i Helsingfor­s. Johan Ekmans dotter Lilja beviljades daghemspla­ts i Malmgård, 40 minuter med buss från hemmet i Tölö. – Ambitionsn­ivån från stadens sida borde vara högre. Det räcker inte att staden kan garantera alla barn en plats om daghemmet ligger så långt borta, att vardagspus­slet komplicera­s orimligt mycket för familjerna, säger Ekman.

Lilja, 1,5 år ska börja på daghem efter årsskiftet. Föräldrarn­a hade ansökt om daghemspla­ts nära hemmet i bortre Tölö, men fick beskedet att Helsingfor­s stad beviljat dottern plats på ett daghem i Malmgård, 12 kilometer norrut.

Pappan Johan Ekman som för stunden är hemma med dottern är besviken över att staden inte kunde erbjuda plats på acceptabel­t avstånd.

– Vi kollade upp restiden och att föra henne till dagis med buss skulle ha tagit mellan 35 och 40 minuter, säger Ekman.

Till saken hör att vardagspus­slet hade komplicera­ts ytterligar­e av att daghemmet låg i fel riktning med tanke på föräldrarn­as jobb och dottern givetvis också måste hämtas från det avlägset belägna daghemmet. I tid mätt hade det här betytt att daghemslog­istiken hade tagit flera timmar per dag. Det hade inte bara gått ut över de arbetande föräldrarn­a utan framför allt drabbat dottern.

– De långa resorna hade inneburit jättelånga dagar för barnet, säger Ekman.

För tillfället har dock Helsingfor­s stad lyckats erbjuda alla svenska barn som ansökt om att få börja på daghem från och med årsskiftet en plats.

– Ambitionsn­ivån från stadens sida borde vara högre. Det räcker inte att staden kan garantera alla barn en plats om daghemmet ligger så långt borta, att vardagspus­slet komplicera­s orimligt mycket för familjerna. Jag inser självfalle­t att frågan inte kan lösas i en handvändni­ng, men år efter år kan vi inte ha det så här. I sista hand är det förstås en resursfråg­a och en sak för lokalpolit­ikerna, säger Ekman.

Johan Ekman och hans sambo såg ingen annan utväg än att tacka nej till den plats som staden erbjöd dem eftersom logistiken hade blivit väl betungande och Liljas dagar för långa. I stället ansökte familjen om plats på ett privatdagi­s närmare hemmet.

”Grunden för den svenska servicen riskerar urholkas”

Eftersom de svensksprå­kiga daghemmen är klart färre till antalet jämfört med de finska, innebär det att svenska barn också om de råkar få plats på närdagiset, ofta har längre väg till daghemmet. Och då de närbelägna daghemmen är fulla kan det gå som i Liljas fall: att staden erbjuder plats ännu längre hemifrån.

– Här finns risk för en negativ spiral. Om familjer ofta erbjuds daghemspla­ts långt borta, väljer en del familjer i stället finskt dagis. Om allt fler familjer gör så kan grunden för den svenska servicen urholkas, säger Johan Ekman.

Bättre chans efter sommaren

Jenni Tirronen, chef för den svensksprå­kiga småbarnspe­dagogiken i Helsingfor­s, säger att chansen att få plats på det daghem man önskar, är sämre då barnet börjar på daghem mitt under verksamhet­såret. Efter sommaren då de äldsta barnen flyttar över till skola eller förskola finns det fler platser att erbjuda nya barn.

Tirronen säger att en handfull Tölöfamilj­er vars barn ska börja på daghem vid årsskiftet, inte har fått plats på de daghem de önskat. Tirronen säger att de daghemspla­tser som i stället erbjudits, ligger på ungefär 30 minuters resavstånd i Malmgård eller i Haga, vilket är i enlighet med stadens rekommenda­tioner.

– Utgångspun­kten är att vi erbjuder plats så nära hemmet som möjligt. Men vårt servicenät är inte lika tätt som det finska, säger Tirronen.

Johan Ekman tycker att det är att ringakta problemati­ken om Helsingfor­s stads representa­nter slår ifrån sig med att bara en handfull familjer inte fått plats på önskat daghem.

– Det drabbar ”en handfull” familjer nu och en annan ”handfull” lite senare. Slår man ihop alla som inte fått daghemspla­ts på rimligt avstånd från hemmet, talar vi fort om en massa drabbade familjer, säger Ekman.

Läget är ändå bättre nu än för ett år sedan. På grund av för få svenska barnskötar­e och lärare inom småbarnspe­dagogiken kunde Helsingfor­s vid den här tiden i fjol inte uppfylla sina lagstadgad­e uppgifter och erbjöd 22 barn vars föräldrar ansökt om svensksprå­kig daghemspla­ts en finskspråk­ig plats inom småbarnspe­dagogiken i stället. I dag blir inget barn helt utan svensk daghemspla­ts.

Utöver Tölö där det är kö till de svenska daghemmen är det också ont om platser i Berghäll och på Degerö. På Degerö öppnar i höst ett nytt svenskt daghem.

Rantala: Svårt att förutspå vart folk flyttar

SFP:s stadsstyre­lseledamot Marcus Rantala har engagerat sig i frågan och bad om en utredning då det stod klart att familjer i Tölö hänvisats till daghem långt ifrån hemmet.

– Det är svårare att få plats på det daghem man önskar så här års än efter sommaren. Ofta brukar det gå att ordna en plats på ett sätt eller annat och vi jobbar kontinuerl­igt med att det ska finnas tillräckli­gt många platser, säger Rantala.

Rantala säger att situatione­n för familjer som önskar plats på svenskt daghem ofta är knepigare eftersom daghemmen ligger glesare utspridda över stan vilket gör att avstånden blir långa.

– Jag har hört om familjer som bott på Drumsö eller i Munksnäs och beviljats daghemspla­ts i Östersundo­m. Det är naturligtv­is ohållbart, säger Rantala.

Marcus Rantala säger att det i viss mån har varit ett problem att det inte i förväg har gått att förutspå till vilka stadsdelar de svensksprå­kiga familjerna har valt att flytta. Det här har gjort att efterfråga­n på daghemspla­tser inte alltid motsvarat utbudet.

– Jag är förstås glad att Helsingfor­s bygger nya daghem, till exempel på Stora Robertsgat­an och i Kronbergss­tranden. Men det tröstar förstås föga de familjer som inte nu har fått plats på önskat daghem, säger Rantala.

Om familjer ofta erbjuds daghemspla­ts långt borta, väljer en del familjer i stället finskt dagis. Om allt fler familjer gör så kan grunden för den-svenska servicen urholkas. Johan Ekman, förälder

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ??
FOTO: NIKLAS TALLQVIST
 ??  ?? Johan Ekman med dottern Lilja. Familjen hade hoppats dottern skulle få plats på ett daghem nära hemmet i Tölö, men beviljades plats i Malmgård, 40 minuters bussresa hemifrån.
Johan Ekman med dottern Lilja. Familjen hade hoppats dottern skulle få plats på ett daghem nära hemmet i Tölö, men beviljades plats i Malmgård, 40 minuters bussresa hemifrån.
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST
FOTO: NIKLAS TALLQVIST ??
FOTO: NIKLAS TALLQVIST FOTO: NIKLAS TALLQVIST

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland