Övergrepp ska stoppa resor till EU

Ramverket för EU:s nya globala människorättssanktioner spikades som planerat av medlemsländernas utrikesministrar på måndagen.

Systemet har ofta kallats för en Magnitskij-lag, syftandes på den lagstiftning som infördes i USA 2012 för att straffa personer som ansågs inblandade i fallet med den ryske advokaten Sergej Magnitskij. Magnitskij avled under högst oklara omständigheter i ett fängelse i Moskva 2009.

Inom EU har dock både tjänstemän och politiker försökt undvika namnet Magnitskij för att inte ytterligare peka finger mot just Ryssland.

Tanken med sanktionssystemet är att kunna införa visumförbud och frysa eventuella tillgångar i EU för personer som "är ansvariga för, varit inblandade i eller är kopplade till allvarliga människorättsövergrepp över hela världen". Hittills har EU endast kunnat införa sanktioner som varit specifikt inriktade på vissa konflikter eller problemområden, som exempelvis krigen i Syrien och östra Ukraina.

Det återstår att se vem eller vilka som blir först på den nya sanktionslistan. Men utrikesministrarna diskuterade inga konkreta fall i det här skedet.

– Nej egentligen inte. Vi talade inte om några praktiska exempel eller situationer. Men till exempel i Vitryssland har det inträffat händelser som kan vara aktuella, sade utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) efter mötet.

Väntar på Biden

Måndagens möte ägnades till stor del åt relationerna till USA efter valet av Joe Biden till ny president.

– EU-länderna anser att Bidenregimen på många sätt kommer att förändra relationen mellan EU och USA. Vi förväntar oss en tätare dialog mellan Bryssel och Washington. Och vi hoppas att Bidens klimatpolitik ska vara väldigt annorlunda och att USA igen ska förbinda sig vid målen i Parisfördraget, säger Haavisto.

Parallellt pågår en diskussion om hur EU ska stärka sin "strategiska autonomi" – en fråga som tolkas helt olika i olika EU-länder.

– Många länder avser här det militära och har USA:s engagemang i Nato i åtanke. Flera länder, i synnerhet de baltiska, varnade för att man inte ska signalera till USA att landet inte behövs i Europa. Också i mitt eget anförande påpekade jag att det som stöder EU militärt, inte på något sätt konkurrerar med Nato utan ska ses som en förstärkning, säger Haavisto.

Under den inledande diskussionen om strategisk autonomi stod det klart att vissa länder avser digital strategisk autonomi, 5G. Många syftar på hälsosäkerhet, det vill säga hur EU själv borde kunna producera läkemedel och skyddsutrustning som en lärdom av pandemin.