Grundlagen inget hinder för att bekämpa coronaviruset

RESTRIKTIONER HelsingforsNylands sjukvårdsdistrikts diagnostikchef, professor Lasse Lehtonen konstaterar (HBL 4.12) att ”grundlagen stoppar regeringens möjligheter att bekämpa epidemin”. Det är ett märkligt påstående. Jag har inte upplevt grundlagen som huvudproblemet i Finlands bekämpning av coronaviruset. Finland har kontinuerligt haft bland det bästa smittläget i hela Europa. De åtgärder som sattes in i våras, och som godkändes av riksdagens grundlagsutskott, var effektiva. Om läget skulle förvärras tillåter vår grundlag att man snabbt kan vidta ytterligare åtgärder. Det förutsätter ändå riksdagens godkännande eftersom grundlagen inte tillåter begränsningar i grundlagsenliga rättigheter utan att man kan motivera dem med starka skäl.

Lehtonen kritiserar i en bloggtext, som HBL-artikeln bygger på, indirekt riksdagens grundlagsutskott för två beslut. Det är svårt att förstå kritiken.

För det första uppmärksammar han grundlagsutskottets beslut att inte tillåta fortsatt behandling av regeringens förslag till att lätta på inresebegränsningarna. Förslaget ville underlätta inresandet för utländska medborgare som inte är fast bosatta i Finland om de kunde uppvisa ett negativt coronatest.

Lagförslaget hade ändå så stora juridiska brister att det inte kunde fortsätta behandlas. Resultatet blev därför att de inre gränskontrollerna förlängdes av regeringen. Det gör att gränserna i dag är mindre öppna än de hade varit om regeringens förslag hade gått igenom. Det kan man så klart kritisera, något exempelvis Lapplands turistföretagare gjort i mycket hårda ordalag. Lite svårt är det ändå att förstå Lehtonens kritik då han uppenbarligen är ute efter mer begränsningar. Det var ju det beslutet i praktiken innebar. Grundlagsutskottet sa dock inte nej till att öppna gränserna. Det beslutet kan fattas av regeringen helt själv. Det utskottet sa nej till var lösningsförslag som var omöjliga att förena med grundlagen. Utskottet gav dock indirekt förslag på hur dessa problem kunde lösas, men man har inte återkommit med något nytt förslag trots att detta nu är en och en halv månad sedan.

Lehtonen kritiserar också grundlagsutskottets hantering av restaurangbegränsningarna, men han konkretiserar inte vad han uppfattar som problematiskt. Då grundlagsutskottet i våras godkände regeringens förslag att stänga samtliga restauranger i hela landet gjorde man det med hänvisning till grundlagens paragraf 9 (rätten till liv) och paragraf 19 (rätt till social trygghet). Det bedömde man då var viktigare än grundlagens paragraf 15 (egendomsskydd) och paragraf 18 (näringsfrihet).

Det är ändå omöjligt för grundlagsutskottet att godkänna ett förslag som skulle begränsa näringsfriheten och egendomsskyddet om inte starkt vägande skäl finns. Just därför måste lagförslagen

Vissa regioner har också varit för långsamma med att bygga ut testkapaciteten och med att förmedla karantänsbeslut. Det är inte grundlagens fel.

alltid vara väl motiverade så att lagen inte riskerar att missbrukas.

Grundlagsutskottet godkände i höst möjligheten för regeringen att stänga nattklubbar i hela landet, samt att begränsa kundplatser och öppethållningstider för vanliga restauranger på orter där läget är dåligt. Utskottet tillät dock inte att man exempelvis skulle få stänga bensinstationer vid motorvägen ifall en lastbilschaufför vill ta en kopp kaffe nattetid under sin lagstadgade vilopaus. Det här var något Socialoch hälsovårdsministeriet ville ha möjlighet till. Eftersom sakkunniga inte då kunde bevisa att några smittkedjor uppkommit vid bensinstationer kunde utskottet inte godkänna det. Ifall de sakkunniga hade kunnat påvisa att bensinstationerna var smitthärdar, vilket de inte är, tror jag nog man hade godkänt regeringens möjlighet att stänga dem, för att skydda liv.

Vad exakt är det som Lehtonen är missnöjd med i restaurangbeslutet? Vill han stänga allt i hela landet som i våras? Med vilka argument i så fall? Hur skulle man exempelvis motivera att alla restauranger på Åland skulle stängas trots att inte ett enda bekräftat fall där har kommit från en restaurang?

Den normala smittskyddslagen ger sjukvårdsdistrikt och kommuner starka verktyg att bekämpa coronaviruset helt utan grundlagsbegränsningar. Vissa regioner och kommuner har ändå varit mer tröga än andra med att använda de verktygen. Vissa regioner har också varit för långsamma med att bygga ut testkapaciteten och med att förmedla karantänsbeslut. Det är inte grundlagens fel.

MATS LÖFSTRÖM

Ålands riksdagsledamot, medlem av grundlagsutskottet