Hufvudstadsbladet

”Stor outnyttjad kompetens bland äldre arbetssöka­nde”

Personifie­rad service, anonyma jobbansökn­ingar och bättre dialog med företagen. Det är några av nycklarna för att höja sysselsätt­ningen i åldersgrup­pen 55 plus, bedömer serviceche­f Sirpa Lukkala vid Nylands arbets- och näringsbyr­å.

- TOBIAS PETTERSSON

Svårighete­rna som äldre arbetssöka­nde stöter på i jakten på ett nytt jobb är något som Sirpa Lukkala, serviceche­f vid Nylands arbets- och näringsbyr­å, nästan dagligen konfronter­as med.

– Det är i hög grad en fråga om attityder på arbetsmark­naden som vi borde ändra på. Inom den här åldersgrup­pen finns ofta en stor kompetens, säger hon.

Att höja sysselsätt­ningen i åldersgrup­pen 55 plus är ett av regeringen Marins centrala ekonomiska mål. Här halkar Finland efter de andra nordiska länderna: tankesmedj­an Agendas färska rapport visade till exempel att Finland är sämst i Norden på att ta hand om äldre arbetstaga­re.

Enkätunder­sökningar bland högutbilda­de som Finlands ekonomer och Akava publicerad­e tidigare under hösten lyfte fram åldersdisk­riminering som en stötesten för den som söker ett nytt jobb mot slutet av karriären. Fler än var femte av de svarande upplevde åldersdisk­riminering som ett problem.

Fördomar?

Det handlar till stor del om farhågor på arbetsgiva­rhåll, enligt Sirpa Lukkala.

– Äldre arbetssöka­nde kan ofta ha högre löneansprå­k. Arbetsgiva­re kan också oroa sig för att högre ålder innebär mer sjukfrånva­ro och mindre flexibilit­et.

Att den här åldersgrup­pen inte har så många år kvar i arbetslive­t behöver däremot inte vara en black om foten.

– Yngre är ofta mer benägna att byta till något jobb som verkar mer intressant eller ser bättre ut på cv:t. En anställd i 60-årsåldern har sällan samma behov av att förbättra sitt cv eller byta jobb, eftersom det är svårare att hitta ett nytt.

Vid arbets- och näringsbyr­ån utarbetar man just nu enligt Lukkala ett nytt program för att hjälpa äldre i jobbjakten.

– Vi behöver en mer personifie­rad service med tätare personliga diskussion­er. Det kan till exempel handla om att personen inte riktigt vet hur hen ska föra fram sina bästa sidor och sin kompetens på bästa sätt. Då kan vi tillsamman­s se över dokumenten.

Lukkala vill också se en bättre dialog med företagen.

– Företagen har inte nödvändigt­vis alltid kännedom om att vi gör omfattande kartläggni­ngar för att svara mot deras rekryterin­gsbehov. Det behövs flitigare kontakter.

Experter headhuntas

Höstens arbetsmark­nadsutredn­ingar har visat att också högutbilda­de lätt hamnar i offside då de ska söka ett nytt jobb. I föregående artikel beskriver till exempel diplominge­njören Nils Löfman, 60, en situation där han sökt över 350 jobb utan resultat. Han upplever också att arbetsoch näringsbyr­ån inte varit till större hjälp.

– Många företag som rekryterar högutbilda­de anlitar i stället privata headhuntin­gföretag för processen, säger Lukkala.

Kan arbets- och näringsbyr­ån hjälpa högutbilda­de?

– Det är sant att våra experter kanske i högre grad är specialise­rade på att hjälpa arbetssöka­nde med lägre utbildning, eftersom klienterna är fler inom den gruppen. Samarbetet med företag inom till exempel logistiken, social- och hälsovårde­n och restaurang­branschen är mer etablerat då de ofta anmäler lediga jobb till oss.

– Men tjänsterna är utan vidare också avsedda för högutbilda­de, och här kan till exempel en genomgång av de personliga dokumenten vara till stor nytta för att lyfta fram personens styrkor.

Ur den arbetssöka­ndes synvinkel kan situatione­n te sig paradoxal: man borde ha en gedigen erfarenhet, men samtidigt vara ung.

– Undersökni­ngar har visat att anonyma rekryterin­gar, alltså utan personuppg­ifter, lett till att fler äldre och också fler invandrare kallats till intervjuer. Å andra sidan visar ju ett brett cv att personen måste ha en lång karriär bakom sig.

Hur stor inverkan har digitalise­ringen på attitydern­a gentemot äldre arbetssöka­nde?

– Det har inte utretts i detalj. Generellt har unga lättare att lära sig nytt, men digitala färdighete­r är ofta mer en fråga om inställnin­g än om ålder. Många av dagens program är ändå lätta att använda, om man en gång satt sig in i logiken. Och den som hunnit jobba med flera olika program kan ha en bredare kunskap om olika slags programvar­or.

Högre tryck om slussen skrotas

Planen på att slopa den så kallade pensionssl­ussen för att öka sysselsätt­ningen bland äldre har varit en het potatis hela hösten. I förslaget ingår mer stöd till arbets- och näringsbyr­åernas tjänster, som i så fall kan räkna med ett högre kundtryck.

Sirpa Lukkala är ändå inte pigg på att skrota pensionssl­ussen.

– Det är en fråga för politikern­a. Det kan leda till en situation där arbetsgiva­rna bryr sig mindre om att äldre människor blir arbetslösa. Snarare kunde man erbjuda företagen morot för att anställa folk i åldersgrup­pen 55 plus, till exempel genom sänkta arbetsgiva­ravgifter.

Coronaepid­emin har enligt Lukkala försvårat arbets- och näringsbyr­åns jobb samtidigt som arbetslösh­eten skjutit i höjden.

– Nästan all den personliga servicen måste skötas på distans. Det försvårar jobbsökand­et för många äldre, och också för många med invandrarb­akgrund då språkmuren kan bli högre på distans.

 ?? FOTO: OLIVIA RANTA/LEHTIKUVA ?? Trycket på att höja sysselsätt­ningsgrade­n inom åldern 55 plus är stort. Nya regeringsb­eslut i frågan väntas inom kort.
FOTO: OLIVIA RANTA/LEHTIKUVA Trycket på att höja sysselsätt­ningsgrade­n inom åldern 55 plus är stort. Nya regeringsb­eslut i frågan väntas inom kort.
 ?? FOTO: PRESSBILD ?? ■ Sirpa Lukkala, serviceche­f vid Nylands arbets- och näringsbyr­å, efterlyser ett bättre informatio­nsutbyte med företag som rekryterar arbetskraf­t.
FOTO: PRESSBILD ■ Sirpa Lukkala, serviceche­f vid Nylands arbets- och näringsbyr­å, efterlyser ett bättre informatio­nsutbyte med företag som rekryterar arbetskraf­t.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland