Helsingfors provar nytt vårdkoncept
Nästa år kommer Helsingfors stad att köpa in tjänster till två vårdcentraler. Det här betyder att de kommer att drivas i privat regi. Det exceptionella beslutet fattades nyligen av social- och hälsovårdsnämnden.
Helsingfors får två nya vårdcentraler som ska drivas med privata krafter. De öppnar nästa höst i Gamlas och i området Busholmen-Gräsviken.
Helsingfors får två nya vårdcentraler som sköts med privata krafter. De öppnar nästa höst i Gamlas och någonstans i området Busholmen-Gräsviken. Det är frågan om ett test som pågår i fyra år. Det finns också en option på två år till.
HBL skrev om planerna redan i våras, men beslutet togs nyligen i socialoch hälsovårdsnämnden. Medlemmarna i den var långt ifrån eniga i frågan. Socialdemokraten Tapio Bergholm (SDP) försökte stoppa planerna, men rösterna föll ändå 8–5 till fördel för att vårdcentralerna ska drivas av en utomstående aktör. I bakgrunden ligger mångåriga problem med långa köer och brist på speciellt läkare som vill jobba på vårdcentralerna.
Bergholm är orolig för att primärvården slås i spillror. Enligt honom anser många av de andra nämndmedlemmarna att Helsingfors har slut på alternativ för att bekämpa bristen på läkare och annan hälsovårdspersonal.
– Men det hade varit möjligt att gå en annan väg än att låta vårdcentralerna köpa in privata tjänster, säger han.
Cecilia Ehrnrooth är SFP:s representant i nämnden. Hon var en av dem som röstade för att lägga ut de två vårdcentralerna.
– I vårt parti har vi varit försiktiga i frågan. Men vi behöver vara modiga och prova på något nytt. Det har också gjorts tydligt att det här är ett försök. Visar det sig att konceptet är hållbart så måste vi lära oss av det.
Hon konstaterar att en fråga som fortfarande är öppen är huruvida de två vårdcentralerna lyckas locka till sig läkare.
– Har vi fortfarande samma problem måste vi utvärdera också det.
"Har varit en brist"
I dag har staden tre vårdcentraler som hör till den svenska enheten. Det är vårdcentralerna i Femkanten, Munksnäs och Kvarnbäcken.
Där är servicen utvecklad så att man ska kunna tala svenska hela vägen – från tidsbokningen till besöket hos läkaren eller den övriga vårdpersonalen. Men i praktiken har det inte varit vattentätt.
– Hur man än lockar med olika löften har man inte fått personal som talar svenska. När vi blivit lovade svenskspråkig service så vill vi att någon svarar i telefon på svenska och talar svenska med oss när vi dyker upp. Det har varit en brist, säger Ehrnrooth.
Den nya vårdcentralen i centrum som ska drivas med inköpta tjänster är tänkt att stödja Femkanten, som nu är överbelastad. Men den kommer inte att höra till den svenska enheten.
Om vårdcentralen placeras på Busholmen eller i Gräsviken är ännu oklart, men den kommer att ligga någonstans mellan Porkalagatan i norr, Västrahamnsgatan i väster och Stillahavsgatan i öster.
Tanken är att den ska betjäna de 20 000 invånare som i dag bor på Busholmen och i Gräsviken. Redan om tre år väntas folkmängden i området ha ökat till 26 000.
I fjol var 7,2 procent av Busholmens invånare svenskspråkiga medan 4,6 procent av de som bodde i Gräsviken talade svenska.
Femkanten flyttar
Om några år är stora förändringar i görningen för vårdcentralen i Femkanten. Om tidsplanen håller så flyttar den in i en helt ny byggnad mitt emellan Elhuset och Bilhuset i Kampen. Öppningen sker 2026.
Det är ett led i stadens planer på att centralisera vården till större enheter, precis som Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande, som öppnade för några år sedan. Till den nya vårdcentralen i Kampen kommer också vårdcentralerna från Tölö och Dal att flytta.
– I akuta fall har man fått vård på svenska i Femkanten, men det
har inte alltid lyckats i de icke akuta fallen. Vi har flera svensktalande läkare i Tölö och Dal, och när de slås ihop med läkarna från Femkanten lär vi dagligen ha 4–5 läkare på jouren i Kampen som kan svenska. Då finns det också bättre möjligheter att få vård i icke akuta fall, säger Timo Lukkarinen som är chef för alla vårdcentraler i Helsingfors.
Förberedelserna inför flytten till Kampen startar redan i vår. Då flyttar Tölö temporärt ut ur sin byggnad på Sibeliusgatan och in med Dals vårdcentral på Läkaregatan. De delar på lokaler medan fastigheten i Tölö renoveras. Vid tillbakaflytten till Tölö nästa höst följer sedan Dals vårdcentral med. Där ska de sedan verka fram tills den nya byggnaden i Kampen står klar.
"Bevis på att det fungerade"
Tapio Bergholm från social- och hälsovårdsnämnden är mycket medveten om att bristen på läkare och övrig hälsovårdspersonal är stor i Helsingfors. Men enligt honom löser beslutet att köpa in privata tjänster till två vårdcentraler inte personalbristen.
Han lyfter i stället fram ett initiativ från Helsingfors stad som pågick mellan januari och juli i år. Då fick alla läkare på vårdcentralerna ett lönepåslag på 1 000 euro i månaden. Det ledde till att nästan alla vakanser blev besatta.
– När man slutade betala ut tillägget i slutet av juni så startade läkarbristen igen. Att fortsätta med höjda löner för läkarna hade varit en möjlighet. Vi har bevis på att det fungerade, säger Bergholm.
Andra kommuner och den privata sidan erbjuder speciellt yngre läkare högre löner. Enligt Timo Lukkarinen kan löneskillnaden till grannkommunerna för en läkarkandidat eller nyutexaminerad vara upp till 700–1 000 euro.
– Även om arbetsresan är längre så förstår jag om unga läkare väljer att jobba i en grannkommun, säger han.
Därför har Lukkarinen gett stadskansliet i Helsingfors ett förslag på att i två års tid höja lönen för läkarna på vårdcentralerna med 750 euro i månaden. Dessutom önskar han också att ett regionalt tillägg inom Helsingfors ska börja användas.
– Det skulle fungera så att om det är brist på läkare på vårdcentraler i ett visst område, säg östra Helsingfors, skulle du få ett tillägg på 5–8 procent på grundlönen om du redan jobbar där eller väljer att jobba där.
Tapio Bergholm menar att bristen på vårdpersonal inte bara handlar om löner, men att de utgör ett hinder som man först måste ta sig förbi.
– Om det hela tiden finns brist på strategisk arbetskraft är det svårt att lösa de andra problemen med arbetsvillkor och problemen inom arbetskulturen.
Frågar man Timo Lukkarinen om hur fler läkare kunde lockas till Helsingfors så handlar det inte enbart om de tillägg som nu saknas.
– I Helsingfors baserar sig över en tredjedel av lönen på prestation, alltså på hur många patienter du tar emot under en dag.
Omständigheter som coronan kan göra att det plötsligt dyker upp färre patienter på vårdcentralen, eller att läget förändras och att de patienter som dyker upp behöver vård som är mera krävande. Då läkaren tar emot färre patienter sjunker lönen.
– I vissa kommuner är lönen inte prestationsbaserad. Oavsett om du tar emot 1 eller 57 patienter kan du ändå få 6 000 euro i fast lön. Det finns inget rätt svar på om Helsingfors borde ha lön som baserar sig på prestation eller inte. Båda systemen har sina sidor.
Hur man än lockar med olika löften har man inte fått personal som talar svenska.
Cecilia Ehrnrooth SFP.s representant i socialoch hälsovårdsnämnden