Många fördelar med ny värnplikt

Tiden är inne för en reform av värnpliktssystemet. Den kan eventuellt också stoppa en sjunkande försvarsvilja.

Behovet av en förändring av vårt värnpliktssystem har diskuterats redan länge. Försvarsmakten har uttryckt oro då allt färre genomför sin värnplikt och samtidigt minskar åldersklasserna.

I vintras tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som fick i uppdrag att förbereda en reform av vår värnplikt. Yle ställde genast frågor till alla riksdagspartiers kommittémedlemmar och med stöd av svaren verkar den politiska beredskapen vara stor att grundligt se över systemet.

Kommittén ska komma med sina förslag nästa höst och får nu också uppbackning av folket. Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har i en intervjuundersökning utrett bland annat finländarnas inställning till värnplikten. Resultatet visar att det finns en utbredd önskan om förändring.

Endast hälften av de tillfrågade stöder det nuvarande värnpliktssystemet, alltså allmän värnplikt för män och frivillig militärtjänst för kvinnor. Det har snabbt skett en stor förändring, för bara ett år sedan tyckte ännu två av tre att det nuvarande systemet är bra. Åsiktsförändringen har gått i samma riktning i alla åldersgrupper.

Endast var fjärde tycker att uppbådssystemet ska förbli som det är. En av fem vill utvidga det att omfatta kvinnor så att det också innebär värnplikt för kvinnor. Obligatoriska uppbåd för alla men frivillig militärtjänst för kvinnor stöds av en annan femtedel.

Över hälften ser gärna en övergång från allmän värnplikt till allmän medborgartjänst, både för män och för kvinnor. Den kunde fullgöras antingen som civiltjänst eller beväringstjänst. Färre än var tredje motsätter sig en övergång till medborgartjänst.

Värnplikt, alternativt medborgartjänst, kunde vara så mycket mer mångsidigt än i dag. Det skulle göra det såväl möjligt som mer intressant för nya grupper att över huvud taget delta.

Det är viktigt att det sker förändringar med tanke på krympande åldersklasser, men det är minsann också en fråga om ökad jämställdhet och jämlikhet då värnplikten står inför en reform – som borde bli omfattande. Jämställdheten kan förbättras genom att exempelvis öppna uppbåden för alla, både kvinnor och män. För den som inte vill eller kan göra värnplikt kunde det finnas en obligatorisk samhällseller medborgartjänst.

PFI:s årliga enkäter ger en bred bild av finländarnas inställning till och känsla för försvar och säkerhet. Det är i de här utredningarna som också folkets försvarsvilja mäts. Den ligger i Finland på en internationellt sett oerhört hög nivå. År efter år kan politiker från Finland i internationella sammanhang stoltsera med en gedigen uppbackning av folket då det gäller beredskap att försvara fäderneslandet.

I den färska mätningen svarar 65 procent jakande på frågan ”Om Finland blir anfallet borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?” Det är tre procentenheter lägre än för ett år sedan. Likaså har den personliga försvarsviljan minskat med några procentenheter.

Det är inte fråga om några stora förändringar, men trenden är nedåtgående. Den uttalade försvarsviljan är nu lägre än någonsin sedan 1988. Samtidigt ger siffrorna för oviljan att försvara landet tröst. Den har inte stigit, det är närmast den grupp som inte kan säga eller ta ställning som har vuxit avsevärt.

Försvarsviljan är klart lägre i de yngre åldersgrupperna. Ett modernare och mångsidigare värnpliktssystem kunde bidra till att öka engagemanget och viljan att aktivt delta i landets försvar, då det behövs.