Kampen efter brexit
● Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år och deltar efter det inte längre i exempelvis ministerrådsmöten eller i EU-parlamentet. Samtidigt gäller särskilda övergångsregler fram till den 31 december i år för att underlätta för företag och allmänhet att anpassa sig.
● Under större delen av 2020 har förhandlingar pågått i hopp om att få till ett omfattande avtal för att reglera handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari. Samtalen har dock störts av både coronapandemin och stor oenighet i tunga frågor.
● De största motsättningarna gäller frågan om rättvisa produktionsvillkor. Storbritannien vill ha fri tillgång till EU:s inre marknad, men vill inte automatiskt behöva följa EU:s olika regler. EU-sidan är samtidigt orolig för att det skulle kunna innebära att brittiska produkter tillåts konkurrera med hjälp av exempelvis lägre miljökrav eller enklare produktionsvillkor.
● Tack vare det utträdesavtal som parterna enades om i fjol bjuder årsskiftet ändå inte på den "stupartade" brexit som då hotade. I utträdesavtalet regleras exempelvis villkoren för EU-medborgare bosatta i Storbritannien samt även gränsfrågorna på Irland.
● I torsdags presenterade EU fyra nödåtgärder i händelse av en avtalslös brexit: för att säkra flygtrafiken under sex månader, ordna tillfälliga säkerhetscertifikat för flygplan, säkra en "grundläggande" gods- och passagerartrafik på landsvägarna samt skapa ett ramverk för att ordna ömsesidig tillgång till varandras fiskevatten i ytterligare ett år eller tills en fiskeuppgörelse kan nås med Storbritannien.