Husbolag söker samarbete.
För att stärka samarbetet mellan husbolag i huvudstadsregionen har husbolagsklubbar bildats för att utbyta erfarenheter och sänka kostnaderna för renoveringar. På Drumsö går man i bräschen för klubbarna.
För att stärka samarbetet mellan husbolag har husbolagsklubbar bildats i huvudstadsregionens städer. På Drumsö i Helsingfors vill man inte bara utbyta erfarenheter utan också tillsammans påverka stadsplaneringen och närmiljön. Ett konkret exempel på det är att två husbolag på Enåsen tänker samsas om en gemensam gård utan staket där man kan röra sig fritt.
Kimmo Karvinen och Vesa Tarvainen är ordförande för två husbolag på Enåsvägen på Drumsö i Helsingfors där de flesta av höghusen är byggda på 1950- och 1960-talen. Husbolagen är med i en husbolagsklubb som grundades för två år sedan.
– Idén föddes när vi i vårt husbolag funderade på olika projekt som till exempel bergvärme eller att bygga en våning till. Vi tänkte att vi inte kan vara ensamma om att fundera på sådana här saker i det här området. Jag tog kontakt med styrelserna i andra husbolag på området och så föddes Katajaharjun taloyhtiöklubi (Enåsens husbolagsklubb), säger Karvinen, som är fader för idén till husbolagsklubbar.
På Enåsen finns 25 husbolag med i klubben. Karvinen poängterar att djupare samarbete mellan husbolag är ganska ovanliga. I många fall handlar samarbetet om att husbolag brukar ha samma fastighetsskötare, men i större frågor saknas ett utbyte.
– Det beror också till en viss del på bostadsaktiebolagens karaktär som ofta är lika med en fastighet och en grupp boende. Det saknas visioner om att man med ett samarbete kan få besparingar, men att man tillsammans också kan påverka mer effektivt.
Nu har idén om husbolagsklubbar också spritt sig till andra områden, vilket gör Karvinen glad.
– Jag har jobbat med att utveckla husbolag och det har varit roligt att följa hur intresset väckts i städernas och Miljöministeriets organisationer. Vi utför nu ett pilotprojekt i huvudstadsregionen som vi hoppas får större spridning i framtiden.
Vesa Tarvainen tycker att ett utbyte av idéer är en av klubbens största fördelar. Hans husbolag är det första av 25 som snart ska gå över från fjärrvärme till bergvärme.
– I klubben har vi fått bra information om energifrågor. Det underlättar arbetet för husbolag när man utbyter information och erfarenheter. Jag har också fått information om olika kurser i energifrågor genom klubben. Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter när det gäller en renovering av värmesystemet. Vi kommer att testa olika entreprenörer och på det sättet undviks misstag i fortsättningen, säger Tarvainen.
Energifrågor viktiga
Energifrågor får allt större betydelse i husbolag och enligt Karvinen går nästan 40 procent av husbolagens pengar till uppvärmning, vatten och elektricitet.
– Vår räkning för fjärrvärme uppgår i husbolaget till 35 000 euro årligen. Vi vet att priset på fjärrvärme inte kommer att gå ner och då lönar det sig att fundera på alternativa lösningar. Bergvärme är ofta ett konkurrenskraftigt alternativ samtidigt som också utsläppen minskar.
Karvinen vill lyfta fram att om husbolag går ihop finns det också större möjligheter att påverka stadsplaneringen i en stadsdel.
– Klubbens syfte är också att stärka dialogen mellan staden, boendeföreningen och husbolagen. För oss har det varit aktuellt med att följa med planeringen av Björkholmen där bostäder för 5 000 invånare och ett Ikeavaruhus planeras. Jag var glatt överraskad över att husbolagsklubben fick ett så starkt gehör och vi träffades för första gången i Fastighetsförbundets lokaler. Det var intressant att få reda på att husbolagen i ganska stor utsträckning har samma frågor och intressen på agendan.
På Enåsen är husbolagen i samma ålder, och enligt Karvinen har man spånat möjligheter att genomföra större renoveringar samtidigt.
– Hittills har vi inte kommit till skott. Vi vet ändå att husbolagens anskaffningar och renoveringar kommer att öka och då kunde det vara smart att utreda om det går att få ner kostnaderna. Jag tycker att det finns potential också i stora renoveringar, men hur man löser det så att husbolag och aktieägare är på samma linje återstår att se. Men till exempel här på Enåsen har tio bolag olika disponenter och fastighetsskötare och den lösningen saknar rim och reson.
Ett stort projekt är att husbolagen på Enåsen ska samsas om en gemensam gård utan staket där man kan röra sig fritt.
– Varför ska gungor på gården vara placerade på två olika tomter på tio meters avstånd från varandra? Vi har ett stort grönområde, men det finns ingen riktigt gemensam linje. Det här ska bli ett trivsamt område för invånare i alla åldrar. Vi hoppas att få med staden i planeringen eftersom det också krävs en ändring i detaljplanen. Stadsstyrelsen har tagit ett beslut om att det ska finnas ett pilotprojekt för en gemensam gård i husbolag och vi är definitivt intresserade, säger Karvinen.
Till exempel här på Enåsen har tio bolag olika disponenter och fastighetsskötare och den lösningen saknar rim och reson. Kimmo Karvinen fader till husbolagsklubbarna