Brexitavtalet diger lunta
EU och Storbritannien offentliggjorde på lördagen det 1 200 sidor långa brexitavtalet som ska reglera relationen mellan de båda parterna när Storbritannien om några dagar lämnar unionens inre marknad.
David Frost, Storbritanniens chefsförhandlare, beskrev avtalet som "en av de största och mest vidsträckta överenskommelserna någonsin, som inte bara omfattar handeln med varor utan även tjänster, luftfart, vägtransporter, social trygghet, hälsosamarbete och rättstillämpning".
Uppgörelsen väntas godkännas med bred marginal i det brittiska parlamentet den 30 december då oppositionspartiet Labour meddelat att man kommer att ställa sig bakom uppgörelsen.
Väntar på godkännande
Under juldagen började de 27 medlemsländernas EU-ambassadörer lyssna till EU:s chefsförhandlare Michel Barnier, som i Bryssel briefade dem om uppgörelsen.
Det väntas ta dem fram till söndag att gå igenom avtalet innan de kan ge det sitt godkännande, skriver Reuters.
Även EU-parlamentets ledamöter vill grotta ner sig i detaljerna och har meddelat att man inte kommer att skynda igenom ett godkännande.
Parlamentet behövs dock inte för att avtalet ska kunna träda i kraft i provisorisk form. På så vis väntas den tull- och kvotfria varuhandeln kunna fortsätta utan avbrott när britterna lämnar EU:s inre marknad och tullunion den 31 december.
I Finland behandlar riksdagens stora utskott avtalet på måndag.
Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) beskriver överenskommelsen som "en minimering av skadorna" och uppmanar finländska företag att vara beredda på en förändring som hon betecknade som en försvagning där Storbritannien inte längre är en del av EU:s inre marknad.
Även om handelsavtalet säkrar nolltullar så kommer varuhandeln över Engelska kanalen att tvingas anpassa sig till en rad nya regler och byråkrati som kommer att innebära kostnader.
Stor lättnad bland företagare
Från företagshåll i Storbritannien var julhelgens besked om ett avtal oerhört efterlängtat, särskilt utifrån de ekonomiska förutsättningarna som råder just nu.
– Med ett avtal kan vi börja ett nytt kapitel på stadigare mark. Det här kommer som en stor lättnad för brittisk ekonomi när motståndskraften är lägsta möjliga, sade Tony Danker, generaldirektör för den brittiska näringslivsorganisationen CBI enligt nyhetsbyrån Reuters.
Han syftade då på att Storbritannien varit ett av de hårdast coronadrabbade länderna i Europa där den nya mera smittsamma varianten av coronaviruset som upptäckts nyligen blivit ännu ett hårt slag mot landet.
Storbritanniens bnp beräknas backa med elva procent under 2020 för att sedan gradvis återhämta sig. En så kallad hård brexit utan ett avtal skulle ha inneburit ytterligare utmaningar i form av handelstullar utöver extra pappersarbete för företagen. Dock kommer brittiska företag ändå att få uppleva en annan verklighet från och med årsskiftet vilket nu CBI och flera andra organisationer vill att man från politiskt håll ska ta i beaktande.
– Vi behöver omedelbar guidning från regeringen gällande alla sektorer. Det behövs också bekräftelse på en övergångsperiod för att kunna säkerställa att vi kan frakta varor över gränserna, säger Tony Danker till Reuters.
Fisket var en av stridsfrågorna, och fiskenäringen, som bara är en liten del av den brittiska ekonomin, visar på vilken detaljnivå som förhandlarna opererade och vilka de politiska konsekvenserna kan bli.
Frankrikes EU-minister Clément
Beaune meddelade på juldagen att regeringen kommer att stötta fiskare med upp till 30 000 euro. Beloppen styrs av hur beroende de franska yrkesfiskarna är av fångster i brittiska vatten. En fullständig stödplan presenteras senare, rapporterar AFP.
På andra sidan Engelska kanalen lovade premiärminister Boris Johnson motsvarande ungefär 100 miljoner euro för att modernisera den brittiska fiskeflottan och för att fiskindustrin ska klara av den extra tilldelningen.
Det dämpar inte branschens "bittra besvikelse" över vad handelsavtalet gjorde för fisket.
– Det är lite av ett fuskverk, säger Barrie Deas, chef på det brittiska fiskarförbundet, till Reuters.