Men det är just för att

parterna på arbetsmarknaden kommit varandra till mötes som man uppnått flexibilitet i arbetslivet. Slutresultatet är relativt få strejker, och löneuppgörelser som speglar det ekonomiska läget.

En coronabonus på 1 000 euro fick många tyska arbetstagare inom den privata sektorn precis inför julhelgen. Det var en belöning särskilt för dem som inte kan jobba på distans. Tyska tidningar har prisat kreativiteten hos företag som Siemens, Adidas och Daimler i dessa exceptionella tider. Och regeringen har kommit till mötes: coronabonusar är skattefria. Produktionen måste hållas i gång till varje pris, samtidigt som samhället stänger ner alla mindre viktiga funktioner och dessutom kraftigt begränsar julfirandet.

Tyskland är det mest frikostiga landet inom EU gentemot företag som drabbas av restriktioner. Regeringen övergav redan i våras principen med balanserade budgetar. Efter många år av sparsamhet och överskott i statsbudgeten har landet råd att bevilja stöd och lånegarantier värda hundratals miljarder euro åt företag inom bland annat tjänstesektorn.

Kritiska röster höjs mot att stödet förvränger konkurrensen på marknaden, och förbundskansler Angela Merkel meddelade i början av december att ”de stora understöden inte kan fortsätta i all evighet”. Hur länge evigheten varar är alltjämt oklart, för parlamentsval hålls nästa höst. Vänsterpartiet Die Linke har redan betecknat de massiva stöden till näringslivet som ”den dyraste valkampen i Tysklands historia”.

”Wir schaffen das”, vi klarar det, försäkrade Angela Merkel mitt under flyktingkrisen 2015. Många överraskades av denna för tyskar ovanliga nationella självsäkerhet som leder tankarna till amerikanska slagord såsom Barack Obamas ”Yes we can”. Den stora flyktingströmmen skapade snabbt problem i Tyskland och minskade förbundskanslerns popularitet. Nu försöker hon med nästan samma bestämdhet ingjuta gott mod i sitt folk när landet drabbas hårt av coronapandemins andra våg – mycket hårdare än av den första.

I kristider har Tyskland en trumf på hand: ekonomin. Statsfinanserna är i gott skick och näringslivet är urstarkt. Efter en djupdykning på våren växte bruttonationalprodukten med 8,5 procent under tredje kvartalet. I en tid då den internationella utvecklingen är osäker och det politiska läget i USA och Storbritannien präglas av kaos, finns det skäl att rikta blickarna mot Tyskland.

Här finns en stabilitet som gör att landet kan förefalla tråkigt, men stabiliteten ger motståndskraft i kris. Men tittar man riktigt noga finns det nog intressanta sprickor i den stabila fasaden.

En stor beundrare av tysk politisk och ekonomisk disciplin är John Kampfner, författare till en bok om tyskarnas förmåga att fixa till det i svåra tider: ”Why the Germans do it better”. Född i Singapore, uppvuxen i England och med lite tyskt blod i ådrorna försöker han för en anglosaxisk publik beskriva varför det är värt att hålla koll på den tyska utvecklingen. Boken kom ut i somras efter att Tyskland klarat av coronaepidemins första våg rätt väl, vilket förklarar en viss överentusiasm i beskrivningen. Men på ekonomins område träffar han mitt i prick.

Kampfner fäster stor vikt vid maktbalansen mellan den offentliga och den privata sektorn, ett slags reglerad marknadsekonomi. Viktigt är också det traditionella lärlingssystemet som smidigt lotsar in de unga på arbetsmarknaden och bidrar till en låg arbetslöshet. Kritiska konsumenter som klagar på dålig kvalitet tvingar små och stora företag att skärpa sig.

Alldeles särskilt betonar Kampfner de små och medelstora företagens betydelse, Tysklands ”Mittelstand”, som lätt hamnar i skuggan av storbolagen i den utländska rapporteringen. Efter att boken kom ut har dock ett av dessa små företag rönt stor uppmärksamhet. Biontech, utvecklaren av det första godkända covidvaccinet, är alldeles för litet för att ensamt försörja världen med den vaccinmängd som behövs. Därför gjorde man som många andra framgångsrika tyska små och medelstora företag: man inledde samarbete med en stor internationell koncern, i detta fall amerikanska Pfizer.

Biontechs två grundare är innovatörer inom immunterapi. Båda är barn till turkiska invandrare.

Sist men inte minst prisar Kampfner den tyska arbetsmarknaden som i decennier bjudit på ett samarbete mellan parterna som mer dogmatiska länder, däribland Finland, har svårt att uppnå. Lokala avtal på företagsnivå gör det möjligt att på många håll smidigt förhandla om löner och arbetsvillkor i Tyskland – något som tycks vara helt otänkbart för facket i Finland. Företagsdemokratin med arbetstagare i företagens ledande organ ger personalen ett stort inflytande – vilket tycks vara helt oacceptabelt för den finländska arbetsgivarparten.

Men det är just för att parterna på arbetsmarknaden kommit varandra till mötes som man uppnått flexibilitet i arbetslivet. Slutresultatet är relativt få strejker, och löneuppgörelser som speglar det ekonomiska läget.

Det finns som sagt sprickor i den stabila fasaden och de har blivit tydligare under coronapandemins andra våg. Protester mot regeringens åtgärder för att stoppa smittspridningen har samlat stora skaror på gator och torg. Det är en brokig samling som marscherar med fanor och plakat. Här möts anarkister, vaccinmotståndare, högerextremister, konspirationsteoretiker och munskyddsmotståndare som förenas av en motvilja mot coronarestriktionerna. De kallar sig Querdenker, ordagrant tvärtänkare.

En av rörelsens grundare, Michael Ballweg, säger att man kämpar för rättsstaten och det öppna samhället. Men skaran är alltför oorganiserad för att ha ett entydigt mål. Och det som oroar rörelsens kritiker är det starka inslaget av Qanon-vänner, alltså anhängare av konspirationsteorier av amerikansk modell. Anhängarna tror att samhället styrs av hemliga nätverk och en elit som backas upp av judiskt finanskapital. Bland dessa folkets fiender utpekas bland annat Angela Merkel och ledningen för Tysklands smittskyddsmyndigheter.

Ingenstans utanför den engelskspråkiga världen sprids Qanonrörelsen så snabbt som i Tyskland och den suger näring ur coronarestriktionerna. Det finns alltså skäl att hoppas på ett snabbt slut på coronapandemin – också för samhällsfridens skull.

”I coronakristider har Tyskland en trumf på hand: ekonomin. Statsfinanserna är i gott skick och näringslivet är urstarkt.”

BJÖRN SUNDELL är fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL.