Kina håller sig med världens största illegala fiskeflotta
Kinas fiskeflotta omfattar hundratusentals fartyg, en del opererar så avlägset som i Argentina och Chile. Det kinesiska rovfisket hotar ekosystem, driver upp osund konkurrens och äventyrar internationella relationer. Frilansjournalisten Ian Urbina har granskat det kinesiska rovfisket.
Platsen är en fiskehamn i Sydkorea, tidpunkten maj 2019.
Kaptenen är en kortvuxen och senig man i 70-årsåldern med djupt liggande ögon och väderbiten hy som hos en elefant. Strax innan vi ska kasta loss meddelar besättningen att den vägrar åka. Besättningsmännen säger att de är rädda för att kopplas ihop med medierapportering i anslutning till Nordkorea och för att komma för nära kinesiska fiskefartyg.
Kaptenen säger att vi kan åka ändå, om han får sin styrman med sig, men båten kommer att vara svårmanövrerad och smutsigare än vanligt. Och vi måste lova hjälpa honom vid behov.
Däcket på den 60 fot långa träbåten är en enda röra. Det stinker av rutten fisk och det är glashalt efter tidigare fångster av bläckfisk. Besättningsmännens kojar är trasiga. Långt utanför kusten pajar motorn. Efter ett par spända timmar är den reparerad. Framåt kvällen dyker en prick upp på radarn, en båt. Vi ökar farten för att hinna ikapp den, men när vi närmar oss visar det sig att det inte bara är en båt utan nästan två dussin fartyg som kör mot nordkoreanskt territorium. Samtliga kör under kinesisk flagg, och inget av dem har transpondern påslagen fastän det är obligatoriskt på sydkoreanska vatten.
Vi följer fartygen, filmar dem, dokumenterar deras registernummer, och efter ungefär trekvart skickar vi upp en drönare för att få en bättre
titt på dem. Som svar tutar kaptenen på ett av fartygen i mistluren, blinkar med strålkastarna och styr tvärt emot oss, som för att ramma vår båt.
Vi håller vår kurs, men det kinesiska fartyget fortsätter rakt mot oss. När det bara är tio meter ifrån oss girar vår kapten tvärt och undviker en kollision.
Medan de kinesiska fartygen beslutsamt fortsätter sin färd in på nordkoreanskt territorium vill vår kapten inte ta fler risker. Det vore för farligt att fortsätta. Under den åtta timmar långa återfärden mot hamnen verkar han ovanligt tystlåten och något skärrad.
– De menar allvar, mumlar han, om och om igen.
En illegal armada
Delvis för att de rör sig i konvojer, ibland med beväpnade säkerhetsvakter, är kinesiska fiskefartyg ofta aggressiva gentemot konkurrenter eller vad de uppfattar som hot.
Jag såg det på nära håll ombord på den sydkoreanska båten på Japanska havet då jag dokumenterade de kinesiska fartygen som skulle fånga bläckfisk illegalt. Att fiska på nordkoreanskt territorium är en flagrant överträdelse av FN-bestämmelser.
Hundra sjömil utanför Västafrikas kust följde jag i en dryg vecka 2019 med när gambisk polis anhöll 15 utländska båtar för brott mot arbetsrätten och illegalt fiske. Alla båtar utom en kom från Kina.
I början av samma år gjorde jag en månadslång resa från Punta Arenas i Chile till Antarktis, på ett fartyg som fiskade tandnoting med långrev. De enda fartyg vi passerade var ett dussin rostiga kinesiska notfiskebåtar som knappt såg sjödugliga ut.
Och i år påträffades över 340 kinesiska fiskefartyg intill Galápagos känsliga marinreservat med stor biologisk mångfald. Många av dem fiskade för bolag som kopplats till illegalt fiske, enligt C4ADS som forskar i säkerhets- och konfliktfrågor.
För tre år sedan fiskade en kinesisk flotta av samma storlek i samma vatten. På en enda av båtarna upptäcktes då ungefär 300 ton illegalt fångad fisk, inklusive hotade arter som flerhornig hammarhaj.
De här båtarna ingår i världens största illegala fiskeflotta, liksom 800 kinesiska trålare som nyligen fiskade på Japanska havet och som NBC avslöjade.
Aggressivitet ger kontroll
Kinas fiskeflotta omfattar någonting mellan 200 000 och 800 000 fartyg, av vilka en del opererar så avlägset som i Argentina och Chile. Flottan är ojämförligt världens största, och den drivs främst med statliga subventioner.
Dess tillväxt och verksamhet har inte granskats mycket, delvis för att Kina inte har reglerat fisket nämnvärt. Den kinesiska flottans dominans och närvaro överallt väcker frågor om hur, varför och till vilket pris Kina har så många båtar till havs.
Orsaken har länge stått klar: geopolitisk styrka och livsmedelssäkerhet för Kinas 1,4 miljarder invånare. Sedan den amerikanska marinen drog sig tillbaka från vattnen utanför Västafrika och Mellanöstern har den kinesiska flottans närvaro ökat, också fiskeflottans. Och i områden som Sydkinesiska havet och Nordostpassagen har Kina gjort anspråk på farleder och olje- och gasfyndigheter.
– Flottans proportioner och aggressivitet ger Kina kontroll, säger Greg Poling vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, och tillägger att få länder vågar slå tillbaka när kinesiska fiskefartyg äntrar deras vatten.
Beträffande livsmedelssäkerheten har många av fiskbestånden i närheten av Kinas kust minskat som en följd av industriellt överfiske. Följaktligen måste båtarna söka sig
Utan massiva subventioner skulle den del av Kinas flotta som opererar i fjärran regioner krympa till en bråkdel av nuvarande storlek, och största delen av flottan på Sydkinesiska havet skulle inte existera alls.
Greg Poling Tankesmedjan Center for Strategic and International Studies