I framtiden blåser möllorna ute till havs
Vindkraftsetableringarna är många längs Finlands västkust men kraftverken byggs på land. Nu vill EU kraftigt öka utbyggnaden av vindkraft till havs. På grund av försvarsmaktens intressen kommer den havsbaserade vindkraften sannolikt att byggas utanför landets västkust. I svenska Österbotten har vindkraften medvind och Korsnäs är först med att öppna för en vindpark till havs. Men vindparksetableringar är sällan en smärtfri process.
Satsningar på vindkraft är ett sätt att nå klimatmålen när världen ställer om från fossil till utsläppsfri energiförsörjning. I strategin som EUkommissionen nyligen publicerat vill man se en mycket kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Målet för år 2050 är att uppnå en effekt på 300 gigawatt vid EU:s kuster. Det kan jämföras med dagens havsvindeffekt i EU som är 12 gigawatt.
Anni Mikkonen, vd för Finska vindkraftföreningen, räknar att det för tillfället planeras elva vindkraftsparker till havs.
– I Finland byggs landbaserad vindkraft utan ekonomiskt stöd på marknadsvillkor och detsamma gäller havsbaserad vindkraft vars byggkostnader är dyrare än på land. Det är en av orsakerna till att man inte har kunnat investera, säger Mikkonen.
Men regeringens förslag om att sänka fastighetsskatten för vindkraftverk till havs har nyligen godkänts av riksdagen. Tanken är att på det sättet främja byggandet av havsbaserad vindkraft. Men först måste EU-kommissionen kontrollera att det inte kan betraktas som ett statligt stöd. Den processen pågår.
Av vindkraftverk beskattas grundkonstruktionen, tornet och maskinrummet samt skalet. Grundkonstruktionen till havs är dyrare att bygga än på land. Det påverkar värdet av fastighetsskatten.
– Riksdagens beslut sänker fastighetsskatten till samma nivå som den som gäller för kraftverk på land. Eftersom kraftverken till havs är större skulle kommunerna ändå få betydande skatteinkomster från dem, säger Mikkonen.
Ett landbaserat vindkraftverk ger mellan 20 000 och 30 000 euro per år i fastighetsskatt beroende på hur det är byggt.
Det är en ganska stor industrietablering och det ger kommunen fastighetsskatt vilket är positivt. Om det byggs femtio kraftverk pratar vi om ungefär en miljon om ett kraftverk ger 20 000 euro per år. Sven-Erik Bernas Kommunstyrelsens ordförande i Korsnäs där en vindkraftspark ute till havs planeras.
Många kraftverk längs kusten
Norra Österbottens kusttrakter har överlägset flest vindkraftsetableringar. Vid Kemi, Uleåborg och Brahestad finns eller planeras många kraftverk. I Kalajoki norr om Karleby finns flest vindkraftverk i samma kommun, totalt sextiofyra stycken.
I södra Finland är etableringarna ganska få.
– Östersjöområdet och Finska viken är ogynnsamma områden för vindparker ur försvarets synvinkel. Försvarsmakten ger inga positiva utlåtanden för dem i det här området. Flygkorridoren mellan Finland och Estland är smal och flygtrafiken är livlig. Vindparker skulle skadligt påverka våra övervakningssensorer, de skapar skuggområden så att vi inte ser flygtrafiken, säger ingenjör Jussi Karhila vid Huvudstaben. Han bereder Försvarsmaktens vindkraftsutlåtanden. Karhila säger att det är möjligt att bygga norr om Åland. Försvarsmakten undersöker sidoeffekterna av varje kraftverk. Endast tio procent av utlåtandena är negativa.
– Vi har gett mer än 12 000 positiva utlåtanden. Det kan jämföras med de 754 vindkraftverk som faktiskt byggts i Finland.
Det som ger de landbaserade vindparkerna medvind på mindre orter är bland annat arrendet som tillfaller markägare då vindkraftverk byggs på privat mark, medan kommunerna lockas av fastighetsskatten.
Ser man på etableringarna i svenska trakter i södra Finland pågår en process där man vill etablera en vindpark med åtta kraftverk i Tetom i Lovisa. I Hangö finns fyra kraftverk.
Samtidigt duggar vindparksnyheterna tätt längs kusten i Österbotten.
I november började Kalaxområdets vindpark med 21 möllor snurra för full kapacitet i Närpes. Staden var den kommun som byggde
flest vindkraftverk i fjol enligt Finska vindkraftföreningen. Hedets vindpark med 18 möllor körde i gång under fjolåret, medan de fem möllorna i Svalskulla har snurrat sedan 2014. Ytterligare några parker planeras i staden.
Kristinestad störst
Landets hittills största enhetliga vindpark ligger i Ömossa i Kristinestad med trettiofyra kraftverk. Nya planeras i staden, några parker har fått bygglov medan andra väntar på det. Enbart i Kristinestad har man räknat med fler än 160 vindkraftverk ifall alla landbaserade kraftverk byggs som planerat.
Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft har gjort Kristinestad till en vinnare när det gäller kompensation för utsläpp. Beräkningsmodellen i Miljöministeriets Hinku-system där man kompenserar utsläpp med vindkraft visar att Kristinestad ligger på tredje plats med en minskning i totala utsläpp med 59 procent under perioden 2005–2018 tack vare vindkraftskompensation. På första plats ligger Simo och andra plats Luhanka.
Kristinestad har också rent konkret fått uppleva hur kolkraften avvecklas. Det blev en riksnyhet när skorstenen vid kolkraftverket sprängdes i oktober och många stadsbor med vemod såg en era rasa samman.
Kraftverk som stör
Men helt smärtfritt går det inte alltid att bygga vindparker. I Kalajoki har stadsstyrelsen sagt nej till sex nya vindmöllor i år. Invånare har börjat uppleva kraftverken som stora och störande.
I Kristinestad vill man minska på antalet vindkraftverk i Åback vindkraftspark vid Bötombergen från 29 till 9. Stadsstyrelsens planläggningssektion värnar om grundvattnet i området men kräver också att vindparken förses med radarstyrda flygvarningsljus, eftersom det blinkande ljuset från vindkraftsparker syns långt och upplevs som störande.
Vissa störs av ljudet från kraftverken. Men det är en känslig fråga som man egentligen inte talar om. Det är stora ekonomiska intressen som står på spel. Lars Forsén som bor en och en halv kilometer från Hedets vindkraftspark i Övermark har uttalat sig om ljudet i offentligheten.
– Det brummar och kommer som i vågor. Det låter som ett tåg som kommer körande rätt genom skogen. Det hörs inte alla dagar men det är ett ljud jag inte kan vänja mig vid, säger han till HBL. Bullermätningar som gjordes i somras visar att bullret når 35 decibel och därmed ligger under gränsvärdet som är 40 decibel. Forsén misstänker att mätningen inte beaktat det lågfrekventa bullret, infraljudet. Det är ett pulserande buller som påverkar människors hälsa.
Institutet för hälsa och välfärd, THL, har deltagit i en utredning om infraljud från vindkraftverk 2017 där man bland annat gått igenom internationell forskning. Slutsatsen var att i mätningar som gjorts har man inte kunnat påvisa att ljudet påverkar hälsan. Samtidigt påpekar man att det hittills gjorts väldigt lite forskning på området och att man inte helt kan utesluta en påverkan.
Få etableringar till havs
Landets enda havsvindpark, Tahkoluoto med tio kraftverk, ligger utanför Björneborg. Nu har kommunstyrelsen i Korsnäs i november beslutat att ge grönt ljus för en vindpark som ligger tolv eller femton kilometer utanför kusten. Beslutet var enhälligt och öppnar för Forststyrelsen att undersöka och planera området.
– Det är en ganska stor industrietablering och det ger kommunen fastighetsskatt vilket är positivt. Ifall det byggs femtio kraftverk pratar vi om ungefär en miljon om ett kraftverk ger 20 000 euro per år, säger kommunstyrelsens ordförande Sven-Erik Bernas (SFP).
Vindparken utanför Korsnäs planeras på ett statligt havsområde som förvaltas av Forststyrelsen. Hur många kraftverk som planeras är tills vidare oklart, men projektchef Pertti Tapio vid Forststyrelsen tror att det blir mellan 50 och 70 vindkraftverk.
– En konsult utför planeringen och undersöker till exempel fågelliv, havsbotten och naturskyddsområden. En av de kritiska punkterna är Unescos världsarvsområde i Kvarkens skärgård norrut mot Vasa. I Österbottens landskapsplan ligger vindparken fem kilometer från området men den flyttas troligen längre bort, säger Tapio.
I Österbottens landskapsplan för 2040 ingår också ett havsområde utanför Skaftung och Sideby med cirka 60 vindkraftverk.
Svår tvistefråga
Vindparken utanför Skaftung och Sideby är en svår tvistefråga som stöter på motstånd och Kristinestad har några gånger slagit fast att parken inte behövs.
– Kristinestads fullmäktige och stadsstyrelse har tagit beslut att vi är emot, för vi anser att vi har jättemycket landbaserad vindkraft. Vi tycker att vi fyllt vår kvot från norr till söder i staden. De har pratat om 50 eller 60 vindkraftverk, de ska förankras i bottnen på upp till arton meters djup. Det är en stor park. Om du vill muddra vid en sommarstuga är det svårt att få tillstånd för det rubbar balansen i havet. Men detta går jättebra. Det är mycket märkligt, säger stadsstyrelsemedlemmen Agneta Teir (SFP). Hon förklarar att hon inte har sommarstuga och inte bevakar egna intressen.
– Jag tänker mera på miljön och konsekvenserna och vad vi gör för kommande generationer.