Kan bli normalläge igen i höst
Håll ut till i vår, sedan börjar det ljusna. Det spår Steven Van Gucht, professor och virolog vid den belgiska folkhälsomyndigheten Sciensano – som tonar ner risken med nya virusmutationer. Finns det något ni hade kunnat göra bättre i hanteringen av pande
– De kommande tre, fyra månaderna kan bli svåra, säger Steven Van Gucht.
– Men sedan kommer situationen att förbättras.
Kalkylen bygger på att viruset sakta men säkert pressas tillbaka med hjälp av vaccineringar.
– Till sommaren tror jag att trycket har lättat ordentligt. Om vi kan vaccinera åtminstone 70 procent så kan vi kanske se en full normalisering av samhället till hösten, eller slutet av året, säger Van Gucht.
Den senaste tiden har oron vuxit för mutationer av coronaviruset sedan bland annat en ny variant som befaras vara särskilt smittsam upptäckts i Storbritannien. Flera länder har infört inreseförbud från landet för att försöka hindra spridningen.
Nya varianter väntade
Men att virusmutationen först rapporterades från Storbritannien beror förmodligen bara på att landet är bäst på att spåra upp nya varianter, tror Van Gucht.
– Andra länder måste förbättra sina kontroller av genetiska förändringar (hos viruset) för att se vad som händer på hemmaplan. Vi måste vidta generella åtgärder – inte peka ut enskilda länder.
Att viruset muterar är väntat och behöver inte innebära något större hot. De framtagna vaccinen kommer sannolikt att bita hyfsat även på nya varianter.
– Och om effektiviteten mot förmodan skulle minska drastiskt går det ganska fort att ta fram nya varianter av vaccinen, säger Steven Van Gucht.
Har inte tid att blicka bakåt
Belgien, beläget mitt i västra Europa och med en hög befolkningstäthet, har drabbats hårt både under första och andra coronavågen. Landet har ett av världens högsta dödstal sett till befolkningsmängd.
– Vi har inte riktigt haft tid att blicka bakåt. Om fem, tio år kommer vi att ha en klarare bild, säger Steven Van Gucht.
– Överlag tror jag inte att några större misstag har gjorts, åtminstone inte från vetenskapligt håll. Men regeringen borde ha reagerat snabbare i mitten av september, då smittspridningen började öka igen.
Vad är du mest stolt över? – Jag är glad över att samarbetet mellan forskare och politiker trots allt har fungerat ganska bra, man har lyssnat på våra råd. Jag hoppas att vi kan lära oss av det när det gäller att bekämpa klimatkrisen.
– Krisen har också visat att det finns en hög grad av solidaritet i samhället. I hela världen har människor ombetts att göra uppoffringar i kampen mot viruset och de flesta, även bland de som inte är riskgrupper, har varit med på det.
Sveriges strategi är omdebatterad. Hur ser du på den? – I Sverige fattade man ett modigt beslut under första vågen. Osäkerheten var stor för oss alla och i Belgien valde vi att följa grannländernas exempel och stängde ner. Men ingen visste om det var nödvändigt, om det skulle kosta mer än det smakade.
– I Sverige sade man: Vi håller oss till rekommendationer. Och om man jämför Sverige med Belgien så kan man säga att det inte gick så dåligt eftersom statistiken under första vågen såg bättre ut i Sverige, säger Steven Van Gucht. Han tillägger: – Men så här i efterhand kan man ana att det hade varit bättre med striktare åtgärder, som i till exempel Norge och Danmark som har bättre siffror och inte tycks ha drabbats mycket värre ekonomiskt än Sverige på grund av sina åtgärder.