Konsumera – mera!

God aposteln Johannes dag! Under de senaste dagarna har vi intagit julmat och juldrycker. Vi har firat och gett gåvor. På julen vill man inte spara. Tvärtom – konsumtionen är ofta en förutsättning för en lyckad julstämning. Bilderna av julen är i dag urbana och kommersiella. Julgranen köps på torget. Presenter och julmat handlar vi i butiken. Ljus och julpynt är stiligast i stadsrummet.

Stadsrummet efter corona? Många har noterat nedgången av stadscentrumets attraktivitet och blivit oroliga för framtiden i storstaden. Även under det nya året måste vi fråga: vad är det urbana livet egentligen? Hur definieras stadslivets förutsättningar i dag?

Som läsning rekommenderas en gedigen klassiker Die Großstädte und das Geistesleben (1903) av berlinaren Georg Simmel. Stadssociolog Simmels böcker har utgivits på finska och svenska. Texterna utgör en encyklopedi för alla som är intresserade av staden. Metropolen är för Simmel ett forum för det goda livet och symboliserar modernitet och individualism.

Stadslivet förutsätter, att man står på egna ben. Man frigör sig själv från de gamla stöttepelarna och traditionerna. Religion, klasstillhörighet eller konservativ världsbild spelar en mindre roll. I staden har individen rätt att skydda sig från historiens övermakt – till exempel genom att njuta av stadslivet, konsumera och satsa på sitt eget välmående.

Simmel skriver om känslor, mode och modernt liv i storstaden. Moderniteten är för honom en individuell upplevelse, och staden är scenen. Den urbana människan är intellektuell och individualistisk samt interaktiv och förnuftig, enligt Simmel.

Pengar och konsumtion är viktiga i relation till den urbana kulturen. I hjärtat av den europeiska staden finns handelsplatser samt olika utrymmen för byte, försäljning och köp. Urbana förebilder, som fortfarande relaterar till konsumtion och kommersialism, skapades på 1800-talet i Paris, London, Berlin och Wien samt S:t Petersburg.

Dessa städer kännetecknas fortfarande av kapitalism, borgerskapets makt och elitens smakvärld. Tiden skapade konsumtionspalats, såsom lyxhotell, boulevarder och esplanader samt nya affärs- och kommersiella lokaler. Moderna restauranger och kaféer, teatrar och operor samt varuhus kom till. Kommersiella neonljus samt stora offentliga reklamskyltar och reklampelare dök upp i gatubilden.

Det tynger vårt ekologiska samvete, men man måste erkänna: själen i stadslivet är konsumtion, affärer och ekonomi samt kommersiella utrymmen. Hur kan man trösta samvetet? Inga bekymmer – historien hjälper och receptet är 150 år gammalt. En bra europeisk metropol är gångbar, har mångsidiga tjänster samt satsar på underhållning och allmän komfort.

Även i framtiden behövs offentliga stadsrum för individer att vara tillsammans, "leka och glädjas" utan att vara effektiva, produktiva eller rationella. En ekologisk konsumtion kunde vara en del av denna värdefulla lek. Även utan wow-projekt kan man investera på den urbana omgivningen. Köp tjänster, konsumera mera! Tyvärr, en stad utan merkantila aktiviteter är ingen stad alls, utan en tom kuliss.