Adeln i Finland
● Sammanlagt har 357 adliga ätter introducerats vid Finlands Riddarhus.
● Av dessa ätter lever numera 150 kvar i Finland, fördelade på 3 grevliga, 28 friherrliga och 119 adliga ätter (detta enligt Riddarhusets uppgifter i början av december). De 3 grevliga ätterna i Finland är Aminoff, Berg och Creutz.
● Den finländska adeln omfattar i dag ungefär 6 000 personer. Till de talrikaste adliga ätterna i Finland hör Schauman, Ehrnrooth och Aminoff. Adelskapet ärvs på fädernet.
● Adeln som samhällsklass har medeltida rötter. Skattebetalande bönder som utrustade en ryttare med häst och vapen i kronans tjänst (rusttjänst) kunde befrias – frälsas – från skatter och blev frälsemän, sedermera adelsmän.
● Från början var frälset inte automatiskt ärftligt eller ens permanent, men senast under 1500-talet uppfattades frälserätten som ärftlig. Till saken hör att Gustav Vasa vid Västerås riksdag 1544 också hade gjort den svenska kungamakten ärftlig.
● Frälserätt, adlande, förlänades av regenten. Med tiden krävdes inte längre motprestationen i form av rusttjänst. I allmänhet var det militärer som adlades.
● Småningom blev det vanligare att också högre tjänstemän och vetenskapsmän adlades för sina prestationer.
● Den som adlades antog ofta ett nytt släktnamn. Fram till 1700-talet handlade det ofta helt enkelt om att personen tog ett släktnamn, eftersom det överlag var ovanligt med släktnamn fram till dess.
● Under 1800-talet blev det vanligare att den som adlats behöll sitt "borgerliga" släktnamn, ibland med någon liten förändring. Samma släktnamn kan alltså bäras av såväl adliga som icke-adliga grenar av samma släkt.
● För att få tillträde till de allra högsta statstjänsterna krävdes det i allmänhet att man tillhörde adeln. Adeln i sig var också skiktad. Högadeln, det vill säga grevar, friherrar och så kallade riksrådsättlingar, var rik, mäktig och fåtalig.
● Sedan Arboga riksdag 1435 var adeln ett av de fyra stånden i ståndssamhället (adel, prästerskap, borgare och bönder). Beslut fattades inom varje enskilt stånd och sedan röstade varje stånd med en röst.
● Riddarhuset i Sverige instiftades av Gustav II Adolf 1626. Ett finländskt riddarhus inrättades 1818, sedan Sverige förlorat Finland till Ryssland under finska kriget 1808–1809.
● Adeln utgjorde ett särskilt stånd i lantdagen fram till 1906, då enkammarriksdag och allmän rösträtt infördes. Därmed förlorade adeln som kollektiv sin politiska betydelse.
● Sedan 1919 har Finlands adel inte haft några särrättigheter. Formellt upphävdes ståndsprivilegierna slutgiltigt genom en lag så sent som 1995.
● Själva byggnaden, Riddarhuspalatset, ritades av Georg Theodor Chiewitz och stod färdig 1862.
● På Riddarhuset ordnas i dag bland annat adelsmötet och adelsbalen med tre års mellanrum.
● Vart tredje år ger Riddarhuset ut Adelskalendern, en matrikel över Finlands nu levande adelsätter.
● Just nu pågår en uppdatering av de så kallade Ättartavlorna, stamtavlor över alla ätter som är inskrivna på Riddarhuset.
● Om en adelsätt slocknar plockas vapenskölden inte ned från Riddarhusets vägg. I stället införs ett litet kors på skölden.