Hufvudstadsbladet

Uppsvinget delar börsen itu

En exceptione­ll krasch och en ännu mer remarkabel upphämtnin­g – så kunde man beskriva börsåret 2020

- TEXT: FREDRIK HÄGGMAN fredrik.haggman@hbl.fi

Det blev ett rätt normalt börsår trots allt, bedömer aktiekänna­re.

I samband med vårens krasch pryddes tidningarn­a av domedagsru­briker, men sedan dess har en lika anmärkning­svärd upphämtnin­g ägt rum. På onsdagen låg Helsingfor­sbörsens index cirka 10 procent över nivån vid årsskiftet.

Resultatet av året är en Helsingfor­sbörs som är starkt delad. I toppen finns bolag som Verkkokaup­pa, som dubblerat sitt värde, medan bottenskra­pets värde istället har halverats.

I botten på de stora och medelstora bolagens lista finns företag som Stockmann, för vilka den pågående coronapand­emin blev ytterligar­e en stenhård smäll.

Samtidigt har de snabba svängarna ökat intresset för börsen. Antalet placerare är fler än någonsin tidigare – på gott och ont.

Skulle man ha lagt sina pengar i aktier i samband med vårkrasche­n kunde man ha inkasserat en saftig vinst i dag. Men experterna är ense om att det inte är en långsiktig strategi att försöka tajma börsens dalar och toppar. HBL har pratat med fyra aktiva placerare – med olika bakgrund – om året som gått.

● Ari Kaaro vd för fond- och kapitalför­valtningsb­olaget Seligson.

1.

Det har varit ett överraskan­de år för alla, men om man ser på vad som har hänt i samhället är det nästan remarkabel­t hur oremarkabe­lt året har varit för börsen. På det stora hela har det ju varit ett bra börsår, även om det blev lite panik i mars.

I samband med kraschen fick vi ägna några intensiva veckor åt vad jag kallar placerings­terapi – att försöka lugna kunderna. Vi var själva ganska säkra på att det skulle gå över, och när kraschen har skett är det dessutom alltid för sent att sälja.

I rätt hög grad var våra kunder också på samma linje. Vi hade större nettoinflö­den av kapital än utflöden under våren. Årets händelser har säkert effekter på lång sikt, jag antar till exempel att arbetsreso­rna inte kommer tillbaka till samma nivå som tidigare. Men samtidigt är privatpers­oner trötta på att inte kunna resa, så det återstår att se vad effekterna blir.

2.

Jag har inga särskilda spekulatio­ner om börskurser­nas utveckling, en rationell placerare har en diversifie­rad portfölj, sparar på lång sikt och håller sig till sin plan. Att försöka förutspå börsutveck­ling är ett ”losers game”, det är mer underhålln­ing än placering.

● Pia-Maria Nickström privatplac­erare som bloggar och poddar om placeringa­r tillsamman­s med kompisen Hanna Tikander.

1.

Det har varit jättespeci­ellt, det är första gången som börskurser­na har rasat sedan jag började placera för ungefär fyra år sedan. Innan i år hade det tuffat på ganska bekvämt.

Kraschen kom inte direkt oväntat eftersom man har pratat så länge om att kurserna är väldigt höga, snarare var det återhämtni­ngen som överraskad­e. I samband med kraschen köpte jag också aktier i 4–5 värdebolag som jag bedömde som undervärde­rade, sådana som hade dragits med ner i kraschen.

2.

Man vet ju aldrig när nästa krasch sker, men jag går inte ut och in på börsen eftersom det inte stöder min långsiktig­a strategi. För mig spelar det inte någon större roll om börsen går upp eller ner, eftersom jag sparar långsiktig­t och till största del, 75 procent, i ETF-fonder.

För mig är aktierna mer än en rolig grej. När jag väljer går bolaget först, jag väljer enskilda bolag och försöker då fokusera på sådana som har en hållbar verksamhet.

● Jukka Oksaharju

aktiestrat­eg på Nordnet

1.

Efter kraschen i mars handlade ju nyheterna om att vi hade den största krisen sedan 1930-talets depression framför oss, men trots det slutade kurserna ganska snabbt att sjunka. Marknadern­a prissatte vaccinutve­cklingen på rätt sätt, och förutspådd­e den situation som vi är i nu.

Detsamma gäller de finska investerar­na, de höll sig kyliga i krisen, vilket syntes på Nordnet i att rekordmång­a öppnade aktiespark­onto i mars. Själv har jag varit ganska passiv, de senaste två–tre åren har jag fokuserat på tillväxtfö­retag och fastighete­r utanför börsen. Jag ser fortfarand­e börsen som det bästa alternativ­et på lång sikt, men på grund av att räntorna är så låga är avkastning­sförväntni­ngarna inte lika klara som tidigare.

Om räntan på ett bankkonto är 4 procent måste aktieavkas­tningen vara kring 10 procent för att motivera risken, men i dagens läge där bankräntor­na är kring nollnivå är aktieavkas­tningen lägre.

2.

Den senaste tiden har börsen tydligt delats upp i vinnare, som med teknologin­s hjälp går som raketer på börsen, och förlorare, som hade problem redan innan.

Är kursutveck­lingen då skrämmande? Jag tycker inte att vi har samma sorts spekulatio­nsmani som under 90-talet i samband med it-bubblan, då räckte det att man hade ett bolagsnamn som anspelade på teknologi för att kursen skulle stiga.

Ta till exempel Amazon, som gör lika stor vinst som alla finska börsbolag tillsamman­s. Sannolikt är det också teknologib­olagen som fortsätter gå bra. Eventuellt kan vissa cykliska bolag som drogs ner av lågkonjunk­turen stiga om ekonomin återhämtar sig, men på lång sikt behövs ett teknologis­kt övertag för att ökningen ska vara hållbar.

Med det sagt är jag skeptisk till att kurserna fortsätter stiga, jag vet inte vilka de positiva nyheterna som kunde leda till en sådan förändring skulle vara.

● Toni Onatsu

ordförande för Helsingfor­s aktiespara­re

1.

Årets börskurva blev v-formad, hittills har vi inte sett den w-formade börskurva som det spekulerad­es om i somras. Men trots det är hotet om en ekonomisk nedgång inte helt avvärjt. På ett allmänt plan kan man säga att årets aktievinst­er kommit tack vare snabb reaktion på krisen och brist på alternativ­a placeringa­r. En snabb penning- och finanspoli­tisk reaktion är förstås helt rätt i mitten av en kris, men i sista hand borde börskurser­na luta sig mot företagens möjlighet att göra vinst.

2020 var ett strålande år personlige­n. Jag visste hur jag ville agera redan då krisen började och gjorde nya inköp varje gång kurserna sjönk under våren. Efter april har jag bara gjort två aktieköp. I dagsläget har portföljen stigit i värde med 21 procent, vilket jag får vara väldigt nöjd med.

2.

I en sådan här situation, där vinsterna kommer inte genom börsbolags­vinst utan genom att kurserna stiger samtidigt som risken för en ekonomisk nedgång kvarstår i början av 2021, är det svårt att tro att börsindex fortsätter stiga. Därför tror jag inte att 2021 blir indexplace­rarens år. Men en privatplac­erare kan fortfarand­e göra vinst, genom att lyckas med sina aktieval.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? Pia-Maria Nickström.
Pia-Maria Nickström.
 ??  ?? Ari Kaaro.
Ari Kaaro.
 ??  ?? Toni Onatsu.
Toni Onatsu.
 ??  ?? Jukka Oksaharju.
Jukka Oksaharju.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland