Kursrallyt fick folket att flockas kring börsen – på gott och ont
Börshaussen har tydligt delat upp de finska bolagen i vinnare och förlorare. Samtidigt är det högkonjunktur för mäklarna, då aktieplacerarna är fler än någonsin förr. Men investeringstrenden har också en baksida.
En exceptionell krasch och en ännu mer remarkabel upphämtning – så kunde man beskriva börsåret 2020. Våren kantades av domedagsrubriker, men sedan dess har en lika anmärkningsvärd upphämtning ägt rum.
När en dag återstår av tjugotalets första börsår ligger Helsingforsbörsens index ungefär 10 procent på plus sedan förra årsskiftet. Siffran visar hur mycket Helsingforsbörsens bolag har stigit i värde i genomsnitt under året.
Under rådande omständigheter får det betraktas som hyfsat, även om fjolårets totala avkastning var något högre, drygt 13,9 procent.
Ligger efter grannländerna
Ser man på utvecklingen ur ett internationellt perspektiv ligger Helsingforsbörsen ändå steget efter. Stockholmsbörsen ligger drygt 14 procent på plus medan Köpenhamnsbörsen har stigit med hela 25 procent.
Helsingforsbörsen bärs upp av ett fåtal jättebolag och har på grund av sin sammansättning inte dragit nytta av teknologins börsuppgång på samma sätt som till exempel börsen i Stockholm. Det största teknologibolaget är Nokia, som står för nästan 10 procent av hela Helsingforsbörsen, men vars kurs har sjunkit med tre procent.
Av de stora amerikanska börsindexen sticker Nasdaqs kompositindex ut. Indexet, som innefattar techjättar som Apple, Amazon och Googles moderbolag Alphabet, har ridit på teknologivågen och stigit med över 40 procent sedan januari.
Det är ett faktum som USA:s president Donald Trump inte har varit sen med att plocka poäng på under sin valkampanj, genom tweetar där han varnat för att rusningen kan raseras om Biden väljs till president. Någon krasch har ännu inte skett, trots att Biden vann valet.
Den snabba rekylen efter kraschen har förbluffat analytikerna under året. Förloppet har inte undgått kritik då realekonomin, de faktiska resultaten, legat långt under förväntningarna. Om de inte infrias kommer bubblan att spricka.
Belackarnas argument är att börsuppgången inte speglar realekonomin, utan är ett resultat av centralbankernas kapitalinjektioner, de låga räntorna som driver investerare från räntepapper och placerarnas rädsla för att missa uppgången, lyder argumenten.
– Det behöver inte bli en katastrof, men det är åtminstone riggat för en sådan, sade Nordnets sparekonom Martin Paasi i en intervju med HBL tidigare i höstas.
Milsvida skillnader
Skillnaderna mellan börsens vinnare och förlorare är stora. Räknar man med också de minsta bolagen finns det flera vars marknadsvärde har flerdubblats.
Den snabbaste raketen är tillväxtföretaget Enersense, som erbjuder bland annat bemanning och planering för projekt inom energisektorn. Bolagets värde har nästan fyrdubblats i år, efter en uppgång som inleddes med att resultatprognosen höjdes med drygt 50 procent i juni.
De stora bolagens värden fluktuerar i regel inte lika mycket. Men i år finns också flera storbolag som sett sina kurser antingen rasa eller skjuta i höjden.
Av de stora och medelstora bolagen är mjukvarubolaget Qt Group den stora vinnaren, med en uppgång på 176 procent. Qt Group är ett tillväxtbolag som noterades för en värdeökning på 139 procent också i fjol.
Börsrusningen har inneburit att Qt Group i dagsläget är värt mer än välkända bolag som Outokumpu, YIT och Finnair.
Tvåa bland årets raketer är Verkkokauppa.com som framträtt som klar vinnare också då årets kvartalsvinster redovisats. Handelskedjan, som fokuserar på hemelektronik, är värd drygt dubbelt så mycket som för ett år sedan. Under året har vinstprognosen skruvats upp två gånger.
Stockmann i botten
Listan på förlorare är också lång, även om de inte har tappat riktigt lika mycket – eller är lika många.
Turismberoende företag som Finnair, Viking Line och Tallink Silja ligger av naturliga skäl långt nere på listan, men vaccinnyheterna har fått deras aktier på fötter igen under senhösten.
Av de stora och medelstora bolagen är ändå Afarak den största floppen, med en nedgång på 58 procent. Afarak förädlar mineraler och metaller från gruvindustrin och har varit ett problemföretag i flera år.
Det har förklarats dels med sjunkande råvarupriser, dels med externa faktorer såsom brister i eldistributionen på vissa verksamhetsorter. I februari skrevs värdet på smältverket i sydafrikanska Mogale ner på grund av de undermåliga förutsättningarna.
Den näst största djupdykningen står Stockmann för. Bolagets bägge aktier har fallit med drygt 45 procent efter ett händelseförlopp som är väldokumenterat i medierna.
Bolaget stod på konkursens rand men är åtminstone tillfälligt räddat genom en skuldsanering som innefattar en försäljning av varuhusfastigheten i Helsingfors.
Fler placerare än någonsin förr
Om man backar bandet ett år var folkkapitalism ett modeord på de finska tidningarnas ekonomisidor.
Genom införandet av ett nytt så kallat aktiesparkonto skulle allt fler vanliga finländare bli småplacerare med egna aktieportföljer. Sparar man regelbundet, långsiktigt och planenligt kan också personer med mindre inkomster bygga en förmögenhet.
Ett år senare är det bara att konstatera att finländarna har nappat. Enligt den senaste statistiken äger över 940 000 finländare aktier, vilket är nästan 100 000 fler än i fjol och fler än någonsin tidigare.
De populäraste aktierna är i fallande ordning Nordea, Nokia, Fortum och Elisa. Drygt två tredjedelar av placerarna är män.
Det finns tydliga skillnader då det gäller vilka aktier kvinnor och män placerar i. De bolag som har högst andel kvinnliga placerare är Marimekko, Stockmann och Elisa medan motsvarande bolag för de manliga placerarna är Nitro Games, Enersize och Fellow Finance.
Medaljens baksida
Under året har ett stigande intresse för snabba klipp, så kallad daytrading, noterats också i HBL. I somras fick en teori om att börsuppgången drivs av spekulerande millennialer fotfäste i USA.
Narrativet kunde sammanfattas så här: i brist på sport att spela på har uttråkade millennialer gett sig in på börsen i jakt på snabba klipp.
Det skulle vara orsaken till att rena skräpaktier fått svårförklarliga uppsving. Ett omskrivet exempel är det hårt coronadrabbade Hertz, vars aktie sköt i höjden bara några veckor efter att bolaget ansökte om konkursskydd i Nordamerika i slutet av maj.
Utvecklingen har en tydlig baksida. I dagens mobiltjänster, där man köper och säljer i en handvändning, är det lättare än förr att placerandet i praktiken blir kortsiktig vadslagning.
I en granskning av fenomenet som Svenska Dagbladet publicerade tidigare i veckan framkommer att antalet spelmissbrukare på börsen har vuxit stadigt i Sverige de senaste åren.
– De som fastnar i ett beroende dras ofta till högriskprodukter, säger en representant för Spelberoendes riksförbund till tidningen.