En kamp mot klockan efter jordskredet i Norge

En person har hittats död i lerskredet i Ask i Gjerdrum kommun i Norge. Nio personer saknas fortfarande. Svenskt räddningsmanskap hjälper till med sökandet efter överlevande i rasmassorna i den stora skredkratern.

Räddningspersonalen jobbar vidare för att hitta överlevande efter det stora jordskredet i Ask i Norge. I går hittades en kropp efter att några bostäder genomletats. Och nio personer är fortfarande försvunna.

– Vi inser ju att det kommer att vara folk som är omkomna, men räddningspersonal tror att vi fortsatt kan finna någon vid liv. Och det är det vi hoppas på, säger Karianne Knudsen vid polisen.

Marken i den leriga skredkraterna är mycket blöt. Räddningsmanskapet har använt sig av frigolitplattor som de lägger ut över leran för att ta sig fram på ett så säkert sätt som möjligt.

Det specialutbildade så kallade Nusarteamet tog sig in i riskområdet på fredagen tillsammans med norska hundpatruller för att söka igenom "en till två bostäder".

Några timmar senare meddelade insatsledare Roy Alkvist vid polisen att en kropp hittats. Polisen går ännu inte ut med kön eller ålder eftersom anhöriga inte har underrättats.

– Vi kommer oförtröttligt att arbeta vidare med sökarbetet, sade han vid en presskonferens.

Temporär bro

Marken i skredkratern är mycket blöt på sina håll, och mer fast på andra ställen. Insatsen görs på relativt stabil mark.

På plats vid skredområdet finns en broläggare, ett militärfordon som kan lägga en temporär bro. Men fordonet bedöms vara för tungt för det aktuella området.

I stället har räddningsmanskapet använt sig av frigolitplattor som de lägger ut över leran för att ta sig fram på ett så säkert sätt som möjligt.

– Vi har valt ett område där det är störst sannolikhet att hitta överlevande, säger insatsledare Ketil Lund till VG.

Insatsen, som inleddes vid 11.30 lokal tid, har planerats under natten genom undersökningar med drönare och helikopter.

– Vi inser ju att det kommer att vara folk som är omkomna, men räddningspersonal tror att vi fortsatt kan finna någon vid liv. Och det är det vi hoppas på, säger Karianne Knudsen vid polisen.

På fredagskvällen avslutade markpersonalen arbetet, medan man fortsätter leta med hjälp av drönare och kameror.

Fortsatt rasrisk

Samhället måste ha fortsatt beredskap för att kunna evakuera fler områden, säger insatsledare Toril Hofshagen vid Norges vatten- och energimyndighet. Borrningar och andra undersökningar görs hela tiden både i evakuerade och ännu bebodda områden. Under nyårsnatten gick det nya skred i den stora gropen, som mäter cirka 700 gånger 400 meter.

Ett sjukhem behövde evakueras. Som tur var gick det att hitta lediga sjuklokaler nära Oslo, och den egna personalen kunde följa med. Även det faktum att några är coronasmittade kunde hanteras, berättade räddningsledningen vid en tidigare presskonferens.

Under nyårsaftonens kväll räddades ytterligare en hund. Hunden upptäcktes med hjälp av en drönares värmekamera, och kunde lyftas upp med helikopter.

Under natten mot nyårsaftonen räddades en dalmatiner.

Varnade för bygge

Hydrolog Steinar Myrabø säger att han varnade kommunen år 2008 när området skulle börja bebyggas. Han var då chefsingenjör vid Jernbaneverket.

Det var sedan ett vattendrag svämmat över och orsakat erosion. Myrabø sade då enligt Eidsvoll Ullensaker Blad att det berodde på utbyggnader i närheten och sade att kommunen behövde stoppa bygget och se över ytvattenhanteringen.

– Ingen vet vad som orsakat raset denna vecka, men jag vet att kommunen inte följde varningen då, säger Steinar Myrabø.

Området där skredet gick var klassat som högriskområde – en femma på en femgradig skala – när kommunen gav grönt ljus för utbyggnad år 2005.

Norges geotekniska institut NGI kräver noggranna markundersökningar i sådana fall, och byggaren Odd Saether säger till NRK att man följt riktlinjerna från NGI.

– När akutfasen är över blir det aktuellt att värdera orsakerna till att detta hände. Då är det naturligt att tänka att erosion i bäcken är en av de saker som ska utvärderas, säger ingenjör Guro Grøneng på NGI till norska radion.