Alla löper lika hög risk för utmattning, visar forskning. Men under coronapandemin verkar kvinnor och chefer drabbas hårdast.
En konstant stress som inte släpper efter god nattsömn. En känsla av att bara springa fortare och fortare i ekorrhjulet. Alla löper lika hög risk för utmattning, visar forskning – oavsett ålder, utbildning eller arbetsmängd. Men just under pandemin verkar
Hur känns det att vara utbränd? Det varierar. Men vägen dit ser ofta likadan ut.
– För det första, ta inga pauser. Jobba jättelånga dagar och få till stånd så mycket som möjligt.
Citaten är plockade ur en video från Arbetshälsoinstitutet, där gruppchefen Kirsi Ahola ger sina bästa tips för dem som vill skruva upp stressen och må dåligt på jobbet.
– För det andra, fortbilda dig inte. Prata inte med kolleger och be inte om hjälp eller råd av någon. För det tredje, försök att alltid klara dig på egen hand. För det fjärde, var anträffbar dygnet runt och som om inte det var nog, gör lite mer jobb strax innan du lägger dig.
Kirsi Aholas avsikt är att peka på de faktorer i arbetslivet som får oss att må bra i vardagen. Och vikten av att inte utelämna dem.
Att känna stress är normalt. Men ett stort problem i dag är att många helt enkelt bitit ihop och vant sig vid att vara konstant stressade, tror psykoterapeuten Sanna Aulankoski.
– Det är inte hållbart. Stressen kan göra nytta om den är övergående, annars är den skadlig. Man ska inte vara trött varje morgon, utan då måste man ingripa innan det är för sent.
Hon har i över tio år jobbat som organisationspsykolog och är numera terapeut. En stor del av hennes klienter är just utbrända.
– Prestationshets och överdriven samvetsgrannhet kan göra att man kör slut på sig, men utmattning drabbar inte bara en viss sorts människor. Vem som helst kan bli utbränd.
Utmattning är ett sjukligt tillstånd som följer när kroppen och hjärnan säger ifrån. En utmattad person kan inte jobba på veckor, månader eller rentav år.
Utmattningssyndrom har specifika symtom, som stark stress, sömnproblem och oro, men som diagnos är den erkänd bara i Sverige. I Finland sjukskrivs utmattade personer i regel för depression, generell ångest eller panikstörning.
– Men det är viktigt att i terapin tala om hur man mår på jobbet och om kan ändra på något – inte bara om nedstämdheten, säger Pauliina Mattila-Holappa, sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.
Men utmattade personer är inte nödvändigtvis nedstämda – de orkar bara inte längre, vilket skiljer utmattning från depression.
Debatter om utmattningssyndrom har blossat upp i flera omgångar, men diagnosen har strandat om och om igen. Både i Finland och internationellt.
– Förespråkarna lyfter fram att en diagnos skulle ge problemet större synlighet. Kritikerna menar att en diagnos skulle leda till ett ökat letande efter problem i den utmattade personens liv, snarare än i själva jobbet, säger Mattila-Holappa.
I Finland sjukskriver läkare utmattade människor vid behov för psykisk ohälsa, och anger då att det handlar just om arbetsrelaterad utmattning.
I augusti gick Arbetshälsoinstitutet ut med att omkring 4 procent av
dem som jobbar i Finland lider av arbetsrelaterad utmattning. Siffran baserade sig på en självskattningsenkät som snart ska uppdateras.
Hur många som är sjukskrivna på grund av utmattning är ändå oklart.
– Omkring 1 000 besvarade enkäten i juni. När vi jämförde resultaten med tiden innan pandemin såg vi att tröttheten minskat. Däremot såg vi att allt fler kände sig uttråkade i jobbet. Tankarna verkar sväva i väg för många, säger Janne Kaltiainen som forskar på ämnet.
Den pågående studien visar att fler kvinnor än män lider av utmattningsliknande symtom under pandemin. Detsamma gäller för chefer och andra i ledande position.
– I övrigt var det ingen särskild grupp som vi såg att utmattningen skulle ha ökat för. Det verkar vara oberoende av ålder, utbildning, bransch och om man jobbar heltid eller deltid.
Om jobb förr mest sågs som ett sätt att skrapa ihop pengar eller som en plikt, handlar det i dag också om självförverkligande, menar terapeuten Sanna Aulankoski. Helst ska yrket vara din passion och berika ditt liv.
– Det i sin tur kan leda till besvikelser eller till att du sliter ut dig eftersom du tar dig an för mycket.
Vad den sjukliga jobbstressen än har för källa är det viktigt att på arbetsplatser skapa det som kallas för en psykologisk trygghetskänsla.
– De anställda behöver känna att cheferna hör och ser dem, och att det är lätt att ta upp problem. Det är bra om chefer tar det initiativet, att de frågar hur de anställda har det. Då är det lättare att slå larm om för hög belastning.
En chef kan fråga ”Hur går projektet?” eller ”Hur mår du?”. Öppna frågor gör att den anställda själv kan avgöra hur djupt hen vill gå i just det ögonblicket.
Omvänt kan chefer underminera känslan av trygghet genom att – medvetet eller omedvetet – bestraffa eller ge ännu fler uppgifter till dem som säger ifrån.
Utmattning har varit ett samhällsproblem redan en längre tid men numera är fler jobb rent tankearbete, vilket belastar våra hjärnor mer än förr.
Under coronapandemin faller ansvaret för att hantera stress allt mer på den enskilda arbetstagaren.
– Det finns människor som säger att oregelbundna arbetstider passar dem, att de njuter av friheten att lägga sitt schema själva, säger Sanna Aulankoski.
Men med friheten följer troligtvis ett stort individuellt ansvar. Om distansjobbet betyder mer jobb är det skäl att själv identifiera på vilken punkt man kan trappa ner.
– Möjligheten att inverka på sitt eget jobb gör att vi orkar bättre, men det är bra att hålla jobb och fritid isär.
– Att även i övrigt ta hand om sin egen hälsa är nu en färdighet som vi måste lära oss mer eller mindre på egen hand.