Naturen vann över affärslivet
Han är affärsmannen som hoppade av ekorrhjulet, men han har inte stannat upp. Nu löper Pepe Forsberg naturens ärenden i stället för kapitalets.
Modern teknik kan förstärka våra naturupplevelser och våra band till naturen, resonerar Pepe Forsberg. Viltkameran vid bäverboet i Evois är bara ett av de verktyg han utnyttjar för att locka oss att ut för att uppleva mer. Forsberg lämnade det hektiska affärslivet för att få mer tid för naturen. Då han inte skriver böcker om naturupplevelser bygger Forsberg upp ett nytt koncept för Finlands nästa nationalpark och placerar testamenterad egendom i naturskydd.
Pepe Forsberg är inte den som ältar sina idéer tills de blir gamla. När han lämnade affärslivets ständiga arbetsresor och överlånga dagar var det för att få mer tid över för det han gillar mest, naturen.
– Jag gick in för en livsstilsförändring för fem år sedan och återvände till min barndomshobby, säger han när vi träffas vid köksbordet i villan i Lammi utanför Tavastehus
där han slagit sig ner, åtminstone för stunden.
Någon annan kanske hade hållit ett par sabbatsår för att reflektera över livets mening i de tavastländska skogarna. Pepe Forsberg har visserligen tillbringat mycket tid bland bävrarna i den närbelägna ödemarken i Evois, men han har inte legat på latsidan. Tvärtom har han ränt runt Finlands alla nationalparker och med hustrun Paula Forsberg som fotograf sammanställt en bokserie i fyra delar som presenterar de här naturpärlorna.
Men eftersom det finns mycket fin natur att upptäcka också utanför nationalparkerna har han – bara den här hösten – gett ut ytterligare två naturböcker. De är hyllningar till naturen och guider för den som vill ut och upptäcka nya platser.
– Jag skriver för dem som gillar friluftsliv. Att skriva böcker är mitt sätt att frigöra energi, säger han.
Pepe Forsberg är egentligen ekonom "från Helsingfors och Österbotten". Han har gjort karriär inom mjukvara, bland annat på Buumi som gjorde ringsignaler på fågelläten och på börsnoterade Aspiro, men han är mer svårplacerad än så. Han har bott eller åtminstone tillbringat en viss tid i över hundra länder, från Kanada till Arabemiraten och Singapore. Längst bodde han i Dominikanska republiken, i sju år.
Sedan han återvände till Finland har han utbildat sig till lärare och vildmarksguide, och kreerat konceptet bakom Evois blivande vetenskapsnationalpark. Alldeles nyligen fick han jobb som verksamhetsledare för Luonnonperintösäätiö, stiftelsen som den omtvistade naturskyddsprofilen Pentti Linkola grundade 1995.
Nytt nationalparkskoncept
Det säger sig självt att det går undan när Pepe Forsberg tar tag i något.
– En dag klev jag in på Lammi biologiska station. Biologerna började genast prata med mig och efter tio minuter hade jag fått ett eget arbetsrum, säger han.
Men före det hade Forsberg hun
nit starta upp Facebookgruppen Kansallispuistot tutuiksi som har inemot 150 000 följare.
– Om det är något de allra flesta finländare förhåller sig positivt till är det våra nationalparker, säger han.
Insatt som han är i datateknik är det rätt givet att hans böcker om nationalparkerna är mer än text och stillbild. Via QR-koderna i böckerna kan läsaren ta del av rörlig bild för att skapa sig en uppfattning om vad de olika parkerna har att erbjuda.
I samma stil ska den blivande vetenskapsnationalparken i Evois tillföra nya element i ett gammalt koncept som inte har förändrats mycket sedan 1872.
– Sedan världens första nationalpark grundades i Yellowstone har typ alla världens nationalparker följt samma koncept. Varför det? Lammi biologiska station har gott om långa tidsserier av forskningsdata om biologisk mångfald och klimat. Vi tänker oss ett vetenskapscenter i parken. Mobilapplikationer kan sätta en annan prägel på besöken, säger Forsberg.
Lyckas man göra det kreativt kan besökaren känna sig mer delaktig i naturen. Vi gör en sväng ut till Evois och en representativ del av det som ska bli nationalpark. Vattendragen i de grandominerande skogarna har fått ett skört istäcke på sig natten innan. Tystnaden är kompakt, men dött är det inte.
– Där ligger bäverns bo, säger Pepe Forsberg medan Paula installerar ytterligare en viltkamera på en trädstam.
Boet är stort, men den damm bävrarna byggt är mycket större. Vi kliver försiktigt över de kapade stammarna som har skapat en damm i skogen. Bävrarna reglerar vattenhöjden med förbluffande precision.
– När de tappar ut lite vatten kommer de att få luft under sitt istak. Bättre skydd kan man inte ha om vintern, säger Pepe Forsberg.
En skylt på en trädstam upplyser oss om att en kamera direktsänder livet kring bäverboet. Det är en av Yles publikfavoriter.
– Jag tänker mig att vi kunde koppla in sändningen i nationalparkens vetenskapscenter så att besökarna får titta in i boet. Den typen av upplevelser kan göra nationalparksbesöket mera minnesvärt, säger Forsberg.
Kulturhistoria
I dag har Finland 40 nationalparker, men under coronaepidemin har efterfrågan på omväxlande uteliv mångfaldigats. Evois är ett för södra Finland ovanligt stort och enhetligt område av urskog med rik biologisk mångfald med lappuggla som inslag i faunan.
– Dessutom finns här fångstgropar och grottor som vi ska utforska. Jag skulle inte bli förvånad om vi hittar grottmålningar. Det vore fint om fornlämningarna kunde ge nationalparken en del kulturhistoriska element, säger Forsberg.
Sedan tidigare besitter scouterna ett stort område intill den planerade nationalparken. Mellan två större och skyddade skogsområden finns ett mindre område i livligt rekreationsbruk, och de lokala jaktlagen vill inte dra sig undan.
– Tanken är att alla som har etablerat sig här ska få stanna, att vi ska lyckas sy ihop nationalparkskonceptet så att allas intressen kan tillgodoses, säger Forsberg, medveten om det är en svår ekvation.
I dag är bara tre procent av skogarna i södra Finland skyddade. I sitt nya jobb på stiftelsen för naturarv ska Pepe Forsberg bland annat jobba för att skydda mer skog, men också andra natur- och kulturmiljöer.
– Vi får en hel del via donationer och testamenten. Vi köper skogspartier och myrar för att skydda dem så att vi och våra barn kan njuta av en mångsidig natur över hela landet, säger han.
Väl medveten om att den biologiska mångfalden utarmas och klimatförändringen riskerar att skena i väg ser Pepe Forsberg också en positiv utveckling.
– Min generation fattar inte nödvändigt hur ungdomen tänker. Många äldre klamrar sig fast vid det gamla och fortsätter såga grenen de sitter på. Men ungdomarna är inte rädda för förändringar. Framtidens jobb ser annorlunda ut. Finländare är bra på innovationer, vi kan hitta på vad som helst och vi har ett gott rykte.
– Vi kan bli en förebild som andra vill ta efter.
Min generation fattar inte nödvändigt hur ungdomen tänker. Många äldre klamrar sig fast vid det gamla och fortsätter såga grenen de sitter på.