2021 blir nystartsår i Europapolitiken
År 2021 blir året efter i EU. Efter coronan. Efter brexit. Och till sist också efter Angela Merkel, då den tyska förbundskanslern tackar för sig.
Någon gång under hösten är det tänkt att ta slut. Den 26 september håller Tyskland förbundsdagsval. Blir det då ett tydligt resultat åt endera hållet kan en ny regering relativt snabbt finnas på plats när förbundsdagen samlas igen efter valet.
Där och då tar i så fall Angela Merkel-eran slut, när den nuvarande förbundskanslern lovat träda tillbaka efter mer än 15 år på sin post.
Vem som ersätter henne beror givetvis på valresultatet. Möjligen ges en fingervisning i valet av ny partiledare för kristdemokratiska CDU på en webbhållen partistämma den 15 januari, i en kamp mellan Armin Laschet, Friedrich Merz eller Norbert Röttgen.
Rutte sitter kvar?
Samtidigt är det inte otänkbart att kristdemokraterna inför valet lanserar någon annan som kanslerkandidat – exempelvis nuvarande hälsoministern Jens Spahn eller bayerska systerpartiet CSU:s ledare Markus Söder.
Potentiellt kan 2021 även innebära slutet för en annan av EU:s mest långsittande ledare. Nederländernas premiärminister Mark Rutte och hans högerliberala VVD leder dock relativt klart i opinionsmätningarna inför det val som väntar i vår.
53-årige Rutte har lett tre olika regeringar sedan hösten 2010. Får han sitta kvar efter valet ligger han bra till för att ta över från 80-talsledaren Ruud Lubbers som landets mest långvarige premiärminister.
Biden i Bryssel
I mångt och mycket blir 2021 ett nystarts-år för EU. Framför allt hoppas medlemsländerna på en nystart efter coronapandemin, hjälpt av en ny långtidsbudget och ett gigantiskt coronastöd som till sist fått klartecken från alla medlemsländer och EUparlamentet.
Dessutom väntar en rejäl nystart i relationerna med USA, med Joe Biden som president i stället för Donald Trump från den 20 januari.
Biden har en stående inbjudan till toppmöte med både EU och Nato i Bryssel så fort som möjligt under våren – beroende på hur det går i coronaläget.
Desto mer osäker är EU:s relation till Storbritannien när landets övergångsperiod efter brexit nu löper ut den 31 december.
Inte minst finns risk för heta duster till havs med rejäl irritation mellan fiskare från Storbritannien och EU och även internt mellan EU-länderna. Skottlands ilska över brexit och den regionala ledningens krav på en ny folkomröstning om självständighet kan också bli en känslig fråga att hantera.
Samtidigt är ändå Storbritannien fortsatt en viktig säkerhetspolitisk partner inom Nato och dessutom värdland för höstens stora klimatkonferens, i skotska Glasgow i november 2021.
Nyckelroll för Sverige?
En annan konferens som blivit uppskjuten på grund av coronaläget är den stora diskussion om framtidens EU som planerats som en tvåårsprocess med allehanda möten för stora och små.
Fortfarande saknas enighet om vem som ska leda arbetet. Inom EUparlamentet
finns en uppgörelse om att rollen ska gå till liberale belgaren Guy Verhofstadt, vilket inte alls gillas av många medlemsländer. Där har i stället en rad andra kandidater förts fram, exempelvis Danmarks förra statsminister Helle ThorningSchmidt.
När konfererandet drar i gång är fortsatt osäkert, vilket redan lett till krav på att inte avsluta som planerat under Frankrikes kommande ordförandeskap i ministerrådet våren 2022, utan i stället köra på i ett år till. I så fall kommer Sverige att få en nyckelroll under nästa svenska ordförandeskap, från den 1 januari 2023.