Bandade förhör ska stärka rättssäkerheten

Muntliga förhör i tingsrätten ska tas på video för att användas också i hovrätten. Det föreslår en arbetsgrupp vid Justitieministeriet. Målet är att öka rättssäkerheten och korta behandlingstiderna.

I dag hörs vittnen och parter, åtalade och offer, i tingsrätten och på nytt i hovrätten om behandlingen fortsätter i den högre rättsinstansen. I praktiken har det kunnat innebära att rättegången så gott som repriseras.

En arbetsgrupp vid Justitieministeriet föreslår nu en betydande förändring. Förslaget har nyligen gått på remiss.

Enligt det ska muntlig bevisning vid tingsrätten spelas in på video. De här videoupptagningarna ska sedan användas vid hovrätten och Högsta domstolen om ärendet överklagas – i stället för att samma personer ska förhöras igen, annat än då det finns särskilt behov för det.

Enligt arbetsgruppen skulle den bevisning som hovrätten och Högsta domstolen får att ta ställning till så här vara av bättre kvalitet. Det här eftersom den är gjord närmare händelsen som behandlas och därmed är färskare.

Tiden gör att minnesbilderna hos dem som förhörs försvagas. Dessutom händer det, enligt betänkandet, att de som hörs påverkas av andra personer och till och med medvetet talar ihop sig. Vittnen kan också utsättas för påtryckningar.

De som hörs kan också reagera på det som behandlats i tingsrätten. Från tingsrättens dom går det att utläsa vilken roll det sagda har haft på utfallet, vilket de som förlorat ett mål kan dra nytta av. Även mediebevakningen kan spela in.

Avsikten är också att stärka hovrättens roll i att kontrollera tingsrättens ärenden och att tyngdpunkten i rättegången flyttar till tingsrätten.

Andra fördelar med reformen är att målsägande och vittnen inte behöver möta den åtalade på nytt i rättssalen. Det minskar på kostnader – men också på upplevt obehag. I betänkandet pekas på undersökningar som visar att målsägande ofta har negativa upplevelser av rättegångar, och att de ökar på stress och traumatisering.

Tanken är att behandlingstiderna ska minska då färre hovrättsdagar måste ställas in för att exempelvis ett vittne inte kan vara på plats. Även här finns en kostnadsminskning. Initialt skulle reformen ändå innebära utgifter, framför allt eftersom domstolarna behöver ändamålsenlig utrustning.

Stressande med video?

Det finns också nackdelar. Bland annat nämner arbetsgruppen att vetskapen om att det man säger spelas in både på ljud och på video kan vara ångestskapande, och i sådana fall till och med försämra förhöret.

Bildupptagning är ett större intrång i den privata sfären än enbart ljudupptagning, som görs i dag men inte används som bevisning. I betänkandet föreslås åtgärder för att videofilmerna inte ska kunna spridas.

Arbetsgruppen betonar dessutom att rättegångarna måste vara välstrukturerade och att större vikt måste läggas vid att enbart relevant bevisföring läggs fram.

I ett pressmeddelande säger justitieminister Anna-Maja Henriksson att hon anser att reformen ska genomföras så fort som möjligt. Målet är att den ska träda i kraft 2022 och först tillämpas på tvistemål och ansökningsärenden.

Reformplanen är i sig inte ny, utan har förts fram flera gånger under 2000-talet. Som modell står bland annat Sverige.