Vaccinmotståndare behöver förståelse men också gränser
Det finns inget att vinna på en hätsk debatt eller en häxjakt på personer som tar kraftigt avstånd från vaccin. Däremot önskar sakkunniga att vaccinmotståndare inser vilket stort ansvar de tar för andras hälsa då de sprider sina tankar.
Det är naturligt att känna osäkerhet och oro inför nya vaccin, men det viktiga är hur oron blir bemött. Det säger läkaren och barnpsykiatern Christer Häggqvist.
Häggqvist reagerade på nyheten om en gymnastiktränare i Kronoby som nyligen haft en framträdande roll i SVT:s dokumentärserie Vaccinkrigarna. I serien tar tränaren starkt avstånd från vaccin och ifrågasätter Förintelsen.
– Min första emotionella reaktion var "nej det här är inte sant, speciellt inte i dessa tider". Nu då jag landat lite emotionellt vill jag föra fram en viktig synvinkel som så ofta glöms bort, säger Häggqvist.
– Man vinner inget på att börja en personlig häxjakt på dem som tar avstånd från vaccinen. Sådant leder bara till att de personerna känner sig hotade och ännu mindre förstådda.
Häggqvist säger att förståelse är ytterst viktigt, både då det gäller oro över de nya coronavaccinen och vaccin i allmänhet. På den punkten behöver den finländska hälsovården höja nivån.
– Vi experter kan verkligen behöva se oss i spegeln och fråga oss hur vi bemöter dem som är oroliga och kanske också rädda för vaccin.
"Att förstå är inte samma som att godkänna"
Häggqvist tror att den oro många känner för tillfället kan bottna i att tragedin efter svininfluensavaccinet ligger i så färskt minne. För en del beror oron och skepticismen på egna trauman i det förflutna som undergrävt deras grundläggande trygghet.
– Oberoende av vad som skapar känslorna så måste vi lyssna och få personen att känna sig förstådd, säger Häggqvist.
Han får medhåll av Mika Rämet, chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet och professor i experimentell immunologi.
Likt Häggqvist säger Rämet att det även finns de som aldrig kommer att ändra inställning oberoende av vilka fakta som lyfts fram.
■
■
– Det är ytterst viktigt att vara öppen och diskutera vaccinen ur alla tänkbara synvinklar, så kan var och en sedan avgöra var de står i frågan, säger Rämet.
Häggqvist tillägger att även om han förespråkar mer förståelse är det inte synonymt med ett godkännande av att vaccinkritiker sprider sin skepticism.
– Vaccinmotståndare tar på sig ett stort ansvar utan djupare kunskap. Med sin verksamhet är vaccinmotståndarna beredda att orsaka sina medmänniskor, både barn och vuxna, svåra sjukdomar och till och med deras död.
Vad som följde efter vaccineringen av svininfluensan var verkligen vidrigt, men det går inte att jämföra vare sig vaccinen eller situationerna. I de nu aktuella vaccinen används en helt annan vaccinteknologi och de delar av viruset som används är helt andra än i samband med svininfluensan. Mika Rämet Professor i experimentell immunologi
Svininfluensavaccinet av helt annat slag
Rämet säger att han fullständigt förstår att svininfluensavaccinet kan påverka inställningen till de nu aktuella vaccinen.
Svininfluensavaccinet Pandemrix som gavs år 2009 orsakade narkolepsi hos en del. Också det vaccinet utvecklades fort för att råda bot på en pandemi, och parallellerna till situationen i dag kan upplevas vara många.
Han understryker ändå att det inte finns några skäl att oroa sig för att vi skulle ha samma scenario framför oss som efter vaccineringen för drygt 10 år sedan.
– Vad som följde efter vaccineringen då var verkligen vidrigt, men det går inte att jämföra vare sig vaccinen eller situationerna. I de nu aktuella vaccinen används en helt annan vaccinteknologi och de delar av viruset som används är helt andra än i samband med svininfluensan.
Dessutom tillägger Rämet att coronavaccinen inte innehåller några effektmedel, vilket Pandemrix gjorde.
– Ingen kan med hundra procents säkerhet säga att coronavaccinen inte skulle kunna ha några negativa bieffekter alls, men det är ytterst osannolikt att en person som tar coronavaccinet skulle drabbas av narkolepsi.
Institutet för hälsa och välfärd har upprepade gånger under epidemin utrett hur villiga finländarna är att ta ett coronavaccin. Också en grupp forskare vid Åbo Akademi och Åbo universitet har specialiserat sig på attityderna till vaccin. Alla undersökningar har visat att omkring 70 procent av finländarna är positiva till vaccinet.
Rämet vill inte uttala sig om exakt en hur stor andel av befolkningen som borde ta vaccinet för att flockimmunitet skulle nås, eftersom han anser att det inte går att entydigt slå fast en siffra för det. Han understryker ändå att ju fler som tar vaccinet, desto bättre är det för samhället. Han tror också att allt fler kommer att vilja ta vaccinet då det börjar ges allmänt och känns mer bekant för var och en.
– Jag uppskattar att över 80 procent av finländarna slutligen kommer att välja att vaccinera sig och andelen blir med säkerhet ännu högre inom riskgruppen, säger han.
– Coronaviruset finns i dag överallt. Jag undrar vem som frivilligt vill undvika närkontakter i resten av sitt liv.