Lindemans nätfabrik har haft ett uppsving – delvis tack vare pandemin
Under sitt jubileumsår har Lindemans nätfabrik på Replot fått rida på vågen av fritidssektorns uppsving. Branschen hotas av billigimporten från låglöneländer och nedgången inom yrkesfisket.
Det är fullt sjå vid Lindemans nätfabrik på Replot i Korsholm.
– Hela året har det faktiskt varit fullt upp, säger Helena Boucht-Lindeman, vd för Lindeman Ab.
Företaget, som firar 125-årsjubileum, har sett en stor ökning av den inhemska försäljningen av fiskenät i år. Försäljningen av camping-, fiskeoch jaktutrustning har ökat inom fritidssektorn överlag. Enligt Boucht-Lindeman beror det delvis på coronaepidemin.
– Folk kan inte resa till Kanarieöarna och tillbringar mer tid på sina sommarställen, eller är permitterade och vill dryga ut kassan genom att fiska och jaga.
Jubileumsåret har därför gått i arbetets tecken.
– Personalen har verkligen gjort sitt yttersta. De är guld värda.
I början av 1900-talet inleddes nättillverkningen vid Brändösund i Vasa, men i dag är all verksamhet koncentrerad till fabriken på Replot.
En trängd bransch
Seppo Kari, försäljningschef vid Lindeman Ab, säger att yrkesfisket i Finland har gått ner sedan han började jobba inom branschen på 1980-talet, vilket förstås påverkar företaget.
– Yrkesfisket är på nedgång och den yngre generationen yrkesfiskare har det mer som en sidoinkomst.
De orkar inte kämpa med skarvar och sälar här i trakten.
En annan utmaning är att finländarna köper billiga fiskenät från Kina och andra låglöneländer.
– De har en väldigt kort hållbarhet. De är så gott som engångsprodukter, säger Kari.
– De näten är för lätta och försvinner. Vi vill inte ha spöknät i våra hav, säger Boucht-Lindeman.
Eftersom spöknätet, det vill säga övergivna eller tappade fiskenät, inte bryts ner fortsätter fiskar att fastna i dem under en lång tid. Även sälar och sjöfåglar kan fastna i näten. Finlands miljöcentral uppskattar att spöknät utgör en tiondel av allt plastavfall i världens hav.
Enligt Kari håller dock trenden att köpa billiga nät på att gå ur tiden. Det finns en parallell trend i takt med det ökande intresset för hållbarhet och kvalitativt och inhemskt producerande.
– Folk är villiga att betala lite mera för hantverket, säger Kari.
❞ Vi har nischat oss inom forskningsnät, eller översiktsnät, som vi levererar runtom i världen, till Sverige, Tyskland, de baltiska länderna, Nya Zeeland, Australien och Nordamerika. De är tidskrävande nät som måste hålla hög kvalitet. Det är inte många som kan tillverka sådana. Helena Boucht-Lindeman Vd för Lindeman Ab
Återvunna nät
Under de senaste tjugo åren har Lindeman satsat på hållbar produktion och miljövänliga material. Lindeman producerar till exempel ekonät, med blyfria sänklinor och flötlinor gjorda av återvunnet material. Även nätstickor kan tillverkas av plast från återvunna fiskeredskap.
Boucht-Lindeman säger att kunderna snart ska kunna lämna in använda fiskenät till fabriken, så att näten kan återvinnas. Arbetet sker inom ramen för ett nordiskt samarbete.
Man har också sedan länge frångått användningen av bly.
– Vi har frångått bly i sänktelnar, vilket har varit bra för både miljön och arbetsmiljön, säger Boucht-Lindeman.
Enligt EU:s kemikalieverk sprids mellan 21 000–27 000 ton bly i naturen varje år till följd av jakt och fiske inom hela EU. Användningen av fiskeutrustning som innehåller bly kan leda till blyförgiftning hos vilda djur.
”Ett verkligt hantverk”
Förutom fiskenät tillverkar Lindeman också skyddsnät för idrottshallar och olika specialändamål och så kallade forskningsnät för fiskeriforskning.
– Vi har nischat oss inom forskningsnät, eller översiktsnät, som vi levererar runtom i världen, till Sverige, Tyskland, de baltiska länderna, Nya Zeeland, Australien och Nordamerika. De är tidskrävande nät som måste hålla hög kvalitet. Det är inte många som kan tillverka sådana, säger Boucht-Lindeman.
Närmare 60 procent av Lindemans produktion går i dagens läge på export. Just nu håller de på med en större leverans av forskningsnät till Kalifornien. Ulla Stolpe monterar tillsammans med Karin Gädda ihop sådana vid en maskin.
– Det är ett pilligt arbete. Det tar över en timme att montera ett nät, säger Stolpe.
De flesta i personalen är från trakten, Norra och Södra Vallgrund, Replot och Björkö. En del anställda har varit här ända sedan 1970-talet.
Den ökade efterfrågan på fiskenät i år har lett till att Lindeman behövt anställa mer personal och kunnat utvidga sitt nätverk av underleverantörer. Trots det har företaget varit underbemannat och söker fortfarande efter mer personal.
– Det är roligt när man kan sysselsätta lokalt folk, säger Boucht-Lindeman.
Enligt henne är det ändå få som söker sig till den här nischade branschen.
– Det är ett verkligt hantverk att montera fiskenät. Det är definitivt ett hantverk man lär sig på arbetet, men man måste också ha fallenhet för det.